Övrigt

• Nu kan livskvalitet mätas i ekonomiska termer

  Titel:Quality of Life in Adult Patients with Growth Hormone Deficiency.
  Maria Kołtowska-Häggström.
  Frågan om hur man ska upprätthålla en balans mellan kvalitet och kvantitet inom vården leder ofta till konflikter och frustration. Går förhöjd livskvalitet hos en enskild patient överhuvudtaget att mäta i pengar? Svaret är ja, och nu har dessa metoder ytterligare utvecklats i denna avhandling.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Utvärdering av kuratorsarbete inom primärvården

  Titel:Utvärdering av kuratorsarbete inom primärvården.
  Ingela Ekborg.
  Kuratorsarbetet i primärvården utvärderas sällan. Målet med denna undersökning har varit att ta reda på praktiker och forskare säger om utvärdering i psykosocialt behandlingsarbete. Kan det utvärderas? Om man nu kan det, vam gör man det då för? Hur gör man? Varför? För vems skull och hur används det?
  • Läs mer
  • FoU i Väst

• Psykologisk sårbarhet avgör följderna av hjärnskakning

  Titel:Mild traumatic brain injury - clinical course and prognostic factors for postconcussional disorder.
  Anders Lundin.
  En del av de nästan 20 000 svenskar som varje år vårdas för hjärnskakning får långvariga eller kroniska besvär efter sin olycka. Graden av återhämtning avgörs till stor del av psykologiska och sociala faktorer visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Viktigt med stöd i sorgearbetet efter missfall

  Titel:Miscarriage: Women’s Experience and its Cumulative Incidence.
  Ann-Sofie Adolfsson.
  Doktorsavhandling från Linköpings universitet som bl a utifrån kvalitativa intervjuer undersöker upplevelserna och sorgearbetet hos kvinnor som drabbats av missfall. Avhandlingen utvärderar också effekten av hur en form av strukturerat stöd kunde avhjälpa komplikationer i sorgearbetet. Generellt liknade sorgearbetet det som kan ses vid en nära anhörigs död. Var fjärde kvinna som föder barn uppger att de haft ett missfall tidigare.
  • Läs mer
  • Avhandling (pdf)

• Ekonomiskt utsatta, ensamstående och förtidspensionärer upptar stor del av vården

  Titel:Frequent attenders in Primary Health Care a vulnerable patient group seen from a biopsychosocial perspective.
  Håkan Berg.
  Tre procent av befolkningen svarar för så mycket som en fjärdedel av alla läkarbesök och utredningar inom primärvården. Man kan undra om dessa personer har en lägre tröskel för att söka vård eller om de verkligen är så mycket sjukare än alla andra. En ny medicinsk avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar att dessa personer drabbas av samma sjukdomar som andra fast så mycket oftare. Mångbesökarna är vanligare bland ekonomiskt utsatta, ensamstående och bland förtidspensionärer.
  • Abstract

• Personskador i Sverige

  Titel:Personskador i Sverige. Fakta och trender för alla åldersgrupper på nationell, läns-, kommungrupps- och kommunnivå 1987–2002.
  Räddningsverket.
  Av den senaste statistiken från Räddningsverket framgår att risken för att skadas är olika stor beroende på om du är man eller kvinna, var du bor, hur gammal du är och din socioekonomiska situation.
  De skador det handlar om i denna statistik är kroppsliga konsekvenser av olyckor, våldshandlingar och självframkallat våld. Inom alla sorts skador är männen överrepresenterade. Av statistiken framgår också att unga flickor i glesbygd oftare försöker begå självmord än flickor bosatta på andra ställen.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Stora sociala skillnader i utnyttjande av vård

  Titel:Vård på lika villkor.
  Anders Walander, Sara Ålander, Bo Burström.
  Det finns stora skillnader i vårdutnyttjande mellan olika sociala grupper visar en ny studie från Samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting. Inkomst är den faktor som har störst betydelse för om och var man söker vård. Sociala faktorer är därför viktiga att uppmärksamma inom hälso- och sjukvården menar rapportförfattarna.
  • Sammanfattning
  • Rapporten

• Psykosocial hälsa, ur ett samhälls-, primärvårds- och individperspektiv

  Titel:Psychosocial illness. Community, primary health care and individual perspectives.
  Kent Karlsson.
  Syftet med avhandlingsarbetet har varit att ge ökad kunskap om psykosocial ohälsa i befolkningen, prevalens och orsaker till psykosocial ohälsa bland patienter i primärvården, och bland långtidssjukskrivna. Datainsamlingen inkluderar resultatet av en befolkningsenkät, ett frågeformulär till allmänläkare samt djupintervjuer och psykologiska test med långtidssjukskrivna.
  • Läs mer

• Kvinnors hälsa

  Titel:Women's subjective and objective health over time: the role of psychosocial conditions and physiological stress responses.
  Christin Mellner.
  Denna avhandling behandlar kvinnors hälsa från ett subjektivt och ett objektivt perspektiv. De psykosociala livsvillkoren och de fysiologiska reaktionerna på stress har studerats.
  • Läs mer

• Allmänheten och hiv/aids

  Titel:Allmänheten och hiv/aids. Kunskaper attityder och beteenden 1987-2003.
  Claes Herlitz.
  Statens folkhälsoinstitut har genomfört en rikstäckande enkätstudie vart tredje år sedan 1989 för astt fortlöpande följa utvecklingen när det gäller människors kunskap, attityder och vanor avseende sexualitet i förhållande till hiv/aids. Resultaten visar på attitydförändringar under undersökningsperioden.
  • Rapporten

• Sociala relationers och identiteters individualisering

  Titel:Sociala relationers och identiteters individualisering - En process med socialt polariserade effekter?.
  Eva Lindbladh, Paula Bustos Castro.
  Kan det samtida samhällets sårbarhetsmekanismer i sista hand härledas till frånvaron av kollektiva strukturer? Mot bakgrund av sociala relationers dokumenterade betydelse för hälsan behandlas denna fråga med särskild inriktning på att synliggöra uttryck och effekter av de sociala bandens individualisering. Betydelser av denna trend diskuteras med utgångspunkt från de lägsta positionernas perspektiv.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Frihet under ansvar – en jämförelse av anmälningsplikten för veneriskt sjuka och tuberkulösa

  Titel:Frihet under ansvar. En jämförelse av anmälningsplikten för veneriskt sjuka och tuberkulösa, 1900–1920.
  Jenny Björkman.
  Artikeln redogör för en undersökning om anmälningsplikten av könssjuka och lungsjuka. Det klargörs att den allmänna, inte alltid medicinska uppfattningen om sjukdomar påverkade åtgärder som vidtogs för att stoppa smitta. Lungsjuka behandlades inte lika strängt som könssjuka. Dessutom uppfattades hotet från dessa sjukdomar olika.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift