Rehabilitering

• Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan

  Titel:Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan. .
  Försäkringskassan.
  I rapporten undersöks sjukskrivnas erfarenheter av åtgärder i samband med sjukskrivning och de nya reglerna i sjukförsäkringen, med hjälp av postala enkäter. I maj 2012 redovisades en första delrapport, med personalansvarigas och fackliga representanters svar på i viss utsträckning samma frågor. I den andra delrapporten sker jämförelse med de personalansvarigas och fackliga representanternas svar, där så är möjligt.
  • Läs mer
  • Personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter
  • Sjukskrivnas erfarenheter

• Lika stor jobbchans med privat och offentlig rehabilitering

  Titel:Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering öka återgång i arbete?.
  Lisa Jönsson och Peter Skogman Thoursie.
  Vem är bäst på att rehabilitera långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet, Arbetsförmedlingen eller privata aktörer? En ny IFAU-rapport pekar på att det inte är någon skillnad och att kostnaden är ungefär lika stor.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Patienter får bättre hälsa av rehabiliteringsgarantin

  De som fått rehabilitering inom garantin är nöjda med behandlingen och upplever en förbättrad hälsa och arbetsförmåga. Det visar en utvärdering av insatserna under rehabiliteringsgarantins första två år.
  • Läs mer
  • Rapport del 1
  • Rapport del 2

• KBT-program hjälper fler med ryggont tillbaka till jobbet

  Titel:On the Rehabilitation of Non-acute, Non-specific Spinal Pain.
  Odd Lindell.
  Kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med ökad fysisk aktivitet kan vara en bra metod för att hjälpa personer med rygg- och nackbesvär att komma tillbaka till jobbet. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Var för ökar inte samverkansprojekt samarbetet?

  Titel:Samverkan och gränser. Studier av samverkansprojekt i offentlig sektor.
  Mikael Löfström.
  Utgångspunkten för avhandlingen har varit de samverkansprojekt som är till för att rehabilitera människor tillbaka till arbetslivet. Författaren har undersökt varför samverkan fungerar när ett projekt pågår, men avstannar när ett projekt är avslutat. Samtidigt som projekt utlovar nyskapande och en möjlighet att finna nya lösningar och metoder i samverkan för att människor ska komma i arbete, motverkar projektformen myndigheternas intentioner att samverka.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Betydelsen av sociala relationer på arbetsplatsen under en sjukskrivning

  Titel:Workplace Social Relations in theReturn-to-Work process.
  Åsa Tjulin.
  Denna avhandling handlar om vilken betydelse sociala relationer på arbetsplatsen har under en sjukskrivning och vid återgången i arbete. Sociala faktorer som kan hindra eller underlätta återgång till arbetet har inte studerats tidigare i någon större utsträckning. Därför genomfördes fyra delstudier med fokus på sociala relationer och social interaktion på arbetsplatsen.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Brukares och professionellas erfarenheter av arbetslivsrehabilitering

  Titel:Erfarenheter av rehabiliteringsprocessen mot ett arbetsliv - brukarens och de professionellas perspektiv.
  Helene Hillborg.
  Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med rehabilitering utifrån den arbetslöses/sjukskrivnes perspektiv och utifrån de professionellas perspektiv? Det undersöks i denna avhandling och teorier om empowerment används för att nå en fördjupad förståelse av de olika perspektiven.
  • Läs mer

• Återgång i arbetet efter sjukskrivning för rörelseorganens sjukdomar och lättare psykisk ohälsa

  Titel:Återgång i arbetet efter sjukskrivning för rörelseorganens sjukdomar och lättare psykisk ohälsa.
  Lena Holm, Margareta Torgén, Ann-Sophie Hansson, Roma Runeson, Malin Josephson.
  Syftet med detta projekt var att genom en vetenskaplig systematisk litteraturöversikt beskriva vad som främjar återgång i arbete efter sjukskrivning för besvär från rörelseapparaten och s k lättare psykisk ohälsa. Två fokus har funnits: 1. Effekten av rehabilitering och andra icke-kirurgiska/farmakologiska interventioner 2. Effekten av förhållanden i arbetsmiljön.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Brukares erfarenheter av arbetslivsinriktad rehabilitering

  Titel:Brukares erfarenheter av arbetslivsinriktad rehabilitering. Utvärdering av två projekt om arbetslivsinriktad rehabilitering..
  Agnetha Hammerin.
  Rapporten är en kvalitativ utvärdering av två projekt, som bedrivs av Samordningsförbundet i Kalmar län inom ramen för Finsam; Arbetsrehabilitering Hultsfred och Vimmerby (ARHoV) och ArbetsCentrum Rehab Västervik (ACR). Projekten riktar sig till personer som under lång tid har saknat arbete eller varit sjukskrivna. Utvärderingen svarar på frågan hur projektens aktiviteter och processer leder till gott resultat enligt deltagarna och har således tydligt brukarperspektiv.
  • Läs mer

• Försäkringskassans tidiga insatser gav inte kortare sjukskrivning

  Titel:Underlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete?.
  Per Engström, Per Johansson, Hans Goine, Edward Palmer och Pernilla Tollin.
  Det spelar ingen roll för sjukskrivningslängden om Försäkringskassans hjälp kommer tidigare eller senare, visar en ny rapport från IFAU och Försäkringskassan.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Känslomässiga faktorer påverkar rehabilitering efter hjärnskada

  Titel:Long-term outcome after traumatic brain injury : studies of individuals from northern Sweden.
  Lars Jacobson.
  Många som drabbas av en traumatisk hjärnskada (THS), t ex efter en trafikolycka eller en fallolycka, kan förbättra sin livssituation avsevärt. För en del kvarstår dock besvär som påverkar återgången till arbete eller studier och familjelivet. Det visar en doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Återgång i arbete efter långtidssjukskrivning

  Titel:Vägar tillbaka - En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring.
  Christin Mellner, Wanja Astvik och Gunnar Aronsson.
  I föreliggande studie var syftet att utifrån ett individperspektiv identifiera och analysera individuella förhållningssätt och yttre förutsättningar för arbetsbyten bland de långtidssjukskrivna. I studien ingick 20 personer som under hösten 2004 påbörjat ett samarbete med vägledare vid en arbetsgivarring i Stockholm.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Bemötande inom vården och försäkringskassan spelar stor roll för återgång i arbete

  Med hjälp av SCB skickades en enkät ut till långtidssjukskrivna i hela Sverige om hur de upplever att de blir bemötta av yrkesfolk inom hälso- och sjukvård och försäkringskassa och vad detta betyder för återgång i arbete. Urvalet var slumpmässigt och omfattade 10 000 personer.
  • Läs mer

• Samordningsförbunden löser frågan om vem som ska ta ansvaret och vem som ska betala?

  Titel:Mellan fastställda principer och inividuella behov.
  Åsa Bringlöv.
  I den här rapporten redovisas resultatet av en studie som FoU-Södertörn har gjort av en ny organisationsform, ett Samordningsförbund. I ett Samordningsförbund knyts resurserna inom kommun, arbetsförmedling, försäkringskassan och landstinget samman genom en gemensam ekonomisk bas.
  • Läs mer

• Längre sjukskrivning med samverkan i Resursteam

  Titel:Samverkan i Resursteam: effekter på organisation, hälsa och sjukskrivning.
  Ingrid Anderzén, Ingrid Demmelmaier, Ann-Sophie Hansson, Per Johansson, Erica Li.
  Samverkande aktörer förlängde sjukskrivningarna med två månader istället för att förkorta dem. Det visar en utvärdering av Resursteam i Uppsala län, som utförts av forskare vid Uppsala universitet och IFAU.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Finansiell samordning för individens bästa

  Titel:Finansiell samordning för individens bästa. En utvärdering av Södra Dalarnas Samordningsförbund.
  Karin Alexanderson och Renita Sörensdotter.
  Individer som är i behov av samordnad rehabilitering riskerar att skickas mellan myndigheterna utan att egentligen få ordentlig hjälp . Det var med tanke på denna grupp som Lagen om finansiell samordning (Lag 2003:1210) skapades. Syftet med utvärderingen är att undersöka hur Södra Dalarnas samordningsförbund arbete och det egna uppföljningsinstrumentet har fungerat.
  • Läs mer
  • Dalarnas forskningsråd

• Terapeutisk ridning som metod för arbetslivsinriktad rehabilitering

  Titel:Terapeutisk ridning som metod för arbetslivsinriktad rehabilitering.
  Marie-Louise Tidberg.
  Studier visar på att djur har en lugnande och läkande effekt på människan. Syftet med terapeutisk ridning är att pröva om metoden kan vara en verksam både i förebyggande och rehabiliterande syfte i arbetslivet.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Samverkan minskar sjukfrånvaron

  Titel:Co-operation among rehabilitation actors for return to working life.
  Jenny Kärrholm.
  Många långtidssjukskrivna återvänder aldrig till arbetet. Men om arbetsgivaren, företagshälsovården och försäkringskassan samverkar mer systematiskt rehabiliteras fler – och samhället sparar stora pengar. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Från sjuk- och aktivitetsersättning tillbaka till arbete

  Titel:Vägen tillbaka – en beskrivande studie av flödet ut från sjuk- och aktivitetsersättning.
  Ann-Christin Jans.
  I den här rapporten undersöks dels omfattningen på utflödet från sjuk- och aktivitetsersättning till arbetsmarknaden, dels vad som kännetecknar de individer som återvänt till arbetsmarknaden för att arbeta eller söka arbete. Rapporten är beskrivande och omfattar individer med sjuk- och aktivitetsersättning under perioden 1995–2005.
  • Läs mer
  • Försäkringskassan

• Psykosocial stress försvårar rehabilitering

  Titel:Health and rehabilitation in a Psychosocial Context – A Ten Year Perspective.
  Per-Olof Kaiser.
  Personer som är långtidssjukskrivna för problem från rygg och nacke och som dessutom lider av psykosocial stress blir sällan bättre av rehabilitering. Tio år senare har 80 % av dem fortfarande någon form av sjukersättning. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
  • Läs mer
  • Abstract