Faktorer bakom sjukfrånvaro

  • Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro?

    Många personer har flera sjukdomar samtidigt, något som brukar benämnas samsjuklighet, mångsjuklighet eller multisjuklighet. Svårigheter med att hantera sjukskrivningar där personen har sådan sam- eller mångsjuklighet diskuteras alltmer. Här rapporteras resultaten från en systematisk litteraturöversikt, där syftet var att få kunskap om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro.
  • Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?

    I denna rapport, som är den första av flera från Sociala rådet, presenteras resultat från en systematisk litteraturöversikt om samband mellan alkoholkonsumtion respektive alkoholproblem och sjukfrånvaro.
  • Många faktorer bidrar till beslut om sjukskrivning

    Titel:To be or not to be Sick Certified with Special Reference to Physician and Patient Related Factors.
    Gunilla Norrmén.
    Under senaste decenniet har sjukskrivningsfrågor varit flitigt debatterade i media. Distriktsläkaren Gunilla Norrmén vid Uppsala universitet har i sin avhandling undersökt vad det är som gör att en patient blir sjukskriven eller inte. Hennes resultat visar att en avgörande faktor för sjukskrivning är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga.
  • Långvarig sjukskrivning – samhälls-, arbete och familjeaspekter

    Titel:Long-term sickness absence : Aspects of society, work, and family.
    Ulrik Lidwall.
    Det övergripande syftet med denna avhandling var att förstå de stora variationer som varit under de senaste decennierna med de långvariga sjukskrivningarna. Dessutom undersöks hur samhälls-, arbete och familjeaspekter påverkar risken för långvarig sjukskrivning.
  • Svaga sociala band på arbetsplatsen ökar risken för utbrändhet

    Titel:Man är ju inte mer än människa: Långtidssjukskrivning ur ett emotionellt, relationellt och strukturellt perspektiv.
    Ulla-Britt Eriksson.
    Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterade diagnoser föregås ofta av en lång period med avsaknad av trygga och säkra sociala relationer. Det visar en nyligen publicerad avhandling i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
  • Sjukfrånvaro smittar – erfarenheter från ett experiment

    Titel:Påverkas individen av sin omgivnings sjukfrånvaro?.
    Patrik Hesselius, Per Johansson och Johan Vikström.
    Att ha sjukfrånvarande personer i sin omgivning ökar den egna korta sjukfrånvaron. Det visar en ny rapport från IFAU.
  • Arbetsmarknadens krav gör sjukskrivna till arbetslösa

    Titel:Sjukskrivningssystemet - Sjuka som blir arbetslösa och arbetslösa som blir sjukskrivna.
    Daniel Melén.
    Det är inte bristande motivation som gör att sjukskrivna som också är arbetslösa har så svårt att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Inte heller kan förklaringen sökas i att gruppen hamnar mellan stolarna hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Hans slutsats är att det är arbetsgivarna som på en hårdnande marknad blir allt mindre benägna att ta risker genom att anställa personer med begränsad arbetsförmåga.
  • Sömnproblem och oro ger ökad risk för psykisk sjukdom

    Titel:Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom.
    Sofia Ljungdahl, Louise Malmgren och Sven Bremberg.
    Många lider idag av lindriga psykiska besvär som oro, ängslan eller sömnsvårigheter. Dessa personer löper också en ökad risk för att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom, exempelvis depression. Det visar en ny rapport från Statens folkhälsoinstitut.
  • Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser?

    Titel:Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser?: En studie om att återta balansen i arbetslivet.
    Ann-Christine Larsson.
    Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur en grupp kvinnors långtidssjukskrivning har uppstått och hur en återgång till arbetslivet kan gå till. Stödet för återgången organiseras inom ramen för ett utvecklingsprojekt i EU-programmet EQUAL, där empowerment är en av nyckelprinciperna.
  • Den ojämlika sjukfrånvaron. Klass- och könsskillnader i sjukfrånvaro på 1990- och 2000-talet

    Titel:Den ojämlika sjukfrånvaron. Klass- och könsskillnader i sjukfrånvaro på 1990- och 2000-talet..
    Olof Bäckman, Anna Bryngelson och Olle Lundberg.
    Trots en stundtals intensiv debatt om sjukfrånvarons orsaker och konsekvenser under de senaste 5-10 åren vet vi förhållandevis lite om hur sjukfrånvaron fördelar sig mellan olika socioekonomiska grupper. Artikeln syftar till att minska denna kunskapslucka. Vi analyserar sjukfrånvarons fördelning och några orsaker till skillnader i sjukfrånvaro mellan olika klasser i början av 1990- respektive 2000-talet. Särskilt fokus riktas mot hur sjukfrånvarons socioekonomiska fördelning skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
  • Begreppet arbetsförmåga – en litteraturgenomgång

    Mikael Ludvigsson, Tommy Svensson och Kristina Alexanderson.
    Begreppet arbetsförmåga har en mycket central betydelse i sjukförsäkringssammanhang. I studien undersöks hur begreppet används i den vetenskapligt publicerade litteraturen. En omfattande litteratursökning följdes av en kvalitativ analys av det funna materialet.
  • Få vänner ökar risken för störd sömn

    Titel:Low social support and disturbed sleep: epidemiological and psychological perspectives.
    Maria Nordin.
    Få vänner på och utanför arbetet kan innebära att man blir mer sårbar för stressande situationer, vilket i sin tur kan leda till störd sömn. Att ha få vänner kan dessutom i sig upplevas som stressande. Avhandlingen bygger på fyra studier av detta fenomen via tre databaser, främst i arbetande befolkning i norra Sverige.
  • Svårfunna orsaker till regionella skillnader i sjukskrivningstal för psykiatriska sjukdomar

    Titel:Regional differences in disability pension and sickness absence with psychiatric diagnoses in Sweden and Norway 1980-2000. The influence of demography and access to psychiatric health care.
    Lena Andersson.
    Doktorsavhandling vid institutionen för samhällsmedicin och folkhälsa Göteborgs universitet (disputation 06-05-05). En jämförandestudie mellan olika regioner om förekomsten av sjukfrånvaro och sjukpension p g a psykiatriska sjukdomar och huruvida dessa har samband med ålder, kön eller tillgång till psykiatrisk vård.
  • Faktorer som påverkar arbetsförmågan

    Titel:The work ability continuum : Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability.
    Per Lindberg.
    Denna doktorsavhandling som lagts fram vid Karolinska institutet söker faktorer vid arbetsplatserna som möjliggör / bidrar till återvunnen, ökad eller säkerställd arbetsförmåga vid såväl somatiska som psykiatriska diagnoser.
  • Förändrad arbetsmarknad ger förändrad hälsa

    Titel:Health changes in a changing labour market.
    Hugo Westerlund.
    Hälsan påverkas negativt av stora omorganisationer på arbetsplatsen, och inte bara av nedskärningar utan även vid andra förändringar som kraftiga personalökningar. Det visas i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.
  • Sjukfrånvaron ökar då kravet på läkarintyg mildras

    Titel:Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment..
    Patrik Hesselius, Per Johansson, och Laura Larsson.
    I ett experiment senarelades kravet på läkarintyg med en vecka. Resultatet blev att antalet sjukfrånvarodagar ökade med i genomsnitt 6,6 procent. Effekten var större för män än för kvinnor. Det visar en ny IFAU-rapport.
  • Den svenska sjukfrånvaron

    Titel:Differences and similarities in work absence behavior. Empirical evidence from micro data.
    Maria Nilsson.
    I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker nationalekonomen Maria Nilsson några grundläggande mekanismer bakom sjukfrånvaron. Den första studien fokuserar på betydelsen av sjukförsäkringssystemets utformning. Den andra och den tredje studien fokuserar skillnader mellan män och kvinnor och mellan inrikes och utrikes födda.
  • Fyra grundorsaker till sjukfrånvaron pekas ut

    Titel:Den höga sjukfrånvaron –- problem och lösningar.
    Det är forskare och utredare i samverkansgruppen Safir; Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Institutet för psykosocial medicin och Försäkringskassan som arbetat sedan våren 2003 med fokus på att hitta de avgörande orsakerna till den höga sjukfrånvaron. De pekar nu ut fyra huvudorsaker till den höga sjukfrånvaron i Sverige: lägre tolerans mot dem som inte orkar prestera på topp, åldrande arbetskraft, arbetslöshet samt brister i samspelet mellan trygghetssystemen.
  • Avhandling:Relativa inkomsten har betydelse för hälsan

    Titel:Resources and relative deprivation: Analysing mechanisms behind income, inequality and ill-health.
    Monica Åberg Yngwe.
    Med högre inkomst följer bättre hälsa. Från Karolinska Institutet presenteras nu att det inte bara är den absoluta inkomstnivån i kronor och ören som har betydelse för hälsan utan även den relativa nivån, dvs om man har – eller upplever sig ha – liknande inkomst som andra i samma sociala grupp, ålder eller boenderegion.
  • Full arbetsförmåga under åtta år

    Full arbetsförmåga under åtta årHälsofrågor diskuteras ofta utifrån individers frånvaro från arbetslivet av hälsoskäl. Här görs ett försök att vända på ansatsen genom studier av hur länge individer behållit full arbetsförmåga under perioden 1995–2002. Utifrån definitionen i denna studie hade en person full arbetsförmåga så länge som individen inte sjukskrevs i minst 29 dagar eller förtidspensionerades.
Sida 1 av 212