Barn och unga

• Konsekvenser av informellt stöd för de anhöriga till svårt cancersjuka

  Titel:Consequences for family members of being informal caregivers to a person with advanced cancer.
  Catarina Sjölander.
  I den här forskningsrapporten är syftet att utöka och samla kunskap om konsekvensen av informellt  stöd för anhöriga till svårt cancersjuka patienter. Man har bl a tagit hänsyn till de anhörigas hälsa, livskvalité och vikten av stöd i ett tidigt stadium för att få en djupare förståelse.
  • Abstract
  • Fulltext

• En studie av hälsofrågor och födelsevikt hos unga mödrar i Teheran

  Titel:Social support, coping, and self-esteem in relation to psychosocial factors : A study of health issues and birth weight in young mothers in Tehran, Iran.
  Mozhdeh Nasseh Lotf Abadi.
  Generellt betraktas graviditet  som en positiv period i livet i den iranska kulturen. För föräldrarna är det viktigt att ha en hälsosam graviditet och som ett resultat, ett friskt barn. Tillräcklig födelsevikt hos barnet är en av de viktigaste förutsättningarna för en sund utveckling under barndomen liksom senare i livet. Pågående forskning har utförts beträffande olika medicinska faktorer relaterade till födelsevikt, men det finns en lucka i kunskapen om psykosociala faktorer som socialt stöd, coping, självkänsla, stress, moderns psykiska hälsa och olika sociodemografiska faktorer, vilket kan leda till negativa graviditeter som låg födelsevikt. Denna avhandling syftar till att ge kunskap för att fylla denna lucka.
  • Abstract
  • Fulltext

• Förlusten av ett barn har omfattande ekonomiska och sociala konsekvenser

  Titel:De långsiktiga ekonomiska och sociala konsekvenserna av att förlora ett barn.
  Gerard J. van den Berg, Petter Lundborg och Johan Vikström.
  Att förlora ett barn har omfattande konsekvenser för föräldrarna, de får försämrad hälsa, minskade inkomster och ökad risk för skilsmässor under lång tid. Det visar en ny rapport från IFAU.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Enkla metoder kan minska sjukhusrädsla hos barn

  Titel:Experiences, symptoms and signs in 3-11 year-old children undergoing day surgery in the context of the perioperative dialogue.
  Berith Wennström.
  Att opereras kan vara skrämmande för ett barn. Men med teckningar, kontinuitet och en dialog som utgår från barnets språk kan stressen och rädslan minskas – liksom användningen av smärtstillande medel efter operation. Det visar forskning vid Sahlgrenska akademin.
  • Läs mer

• Cancer under tonåren ger inte bara negativa konsekvenser

  Titel:Cancer during Adolescence.
  Gunn Engvall.
  Cancer under tonåren behöver inte nödvändigtvis leda till att de som drabbats mår dåligt i psykosocialt avseende utan det kan också innebära en positiv psykologisk utveckling. Tre och fyra år efter diagnos berättar ungdomarna om oroande tankar och utanförskap men också om en mer positiv syn på livet och förbättrad självkänsla.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Föräldrars reaktioner på barns cancer

  Titel:Parental reactions in childhood cancer: distress, risk and resilience.
  Eygló Gudmundsdóttir.
  Föräldrar som har barn med cancer utsätts för både akut och långsiktig stress. I denna avhandling undersöks vilka effekter psykologisk behandling har i två olika behandlingsmiljöer. Syftet är att öka förståelsen för föräldrarnas reaktioner och vilka psykosociala behov som finns.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Delaktighet ger tröst när barn är svårt sjuka

  Titel:Tröst – beskriven av sjuka barn, föräldrar och en sjuksköterska.
  Charlotte Ångström-Brännström.
  Resultaten i denna avhandling kan tillämpas i barnsjukvård och pekar på vikten av att göra föräldrar och syskon så delaktiga som de vill i omvårdnaden av det sjuka barnet, att underlätta för familjen att vara tillsammans, att göra personer i sociala nätverk delaktiga i barnets och familjens situation och att underlätta kontinuitet i omvårdnaden.
  • Läs mer
  • Abstract

• Cancerdiagnosen kan påverka tonåringars utveckling positivt

  Titel:Empirically derived psychosocial states among adolescents diagnosed with cancer during the acute and extended phase of survival.
  Elisabet Mattsson, B. El-Khouri, G. Ljungman och Louise von Essen.
  Tre av fyra tonåringar med cancer har 18 månader efter diagnosen god eller utmärkt livskvalitet, enligt en ny studie som letts av Louise von Essen vid Uppsala universitet. Detta tyder på att det trauma som sjukdomen innebär kan inverka positivt på den psykologiska utvecklingen hos många unga.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Hög stress i familjen ökar barns risk för fetma

  Titel:Stress and obesity in childhood.
  Felix-Sebastian Koch.
  Risken för fetma är två till tre gånger så stor för barn i familjer med hög stress jämfört med dem som växer upp i en mindre stressad miljö. Psykologisk stress kan vara en viktig faktor att studera i samband med fetmaepidemin, enligt en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Barns psykiska hälsa i samband med rekonstruktiv kirurgi

  Titel:Mental Health in Children Undergoing Reconstructive Surgery: Studies on Self-Esteem and Social Interaction.
  Birgitta Johansson Niemelä.
  Målet med avhandlingen var att undersöka hur barn reagerar psykologiskt i samband med olika typer av rekonstruktiv kirurgi. Den rekonstruktiva kirurgin, som syftar till att normalisera funktion och utseende, har varit framgångsrik, men vilken effekt kirurgin har på barnens psykiska hälsa, självbild och sociala förmåga är mindre utforskat.
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Typ av barncancer påverkar föräldrarnas reaktion

  Titel:The influence of pediatric cancer diagnosis and illness complication factors on parental distress.
  E Hovén, M Anclair, U Samuelsson, P Kogner, K Boman.
  Typen av barncancer spelar stor roll för föräldrarnas sätt att psykiskt hantera situationen, visar en studie från Karolinska Institutet. Föräldrar till barn behandlade för skelett- och hjärntumör löper jämförelsevis klart större risk att utveckla ångest och depression än vid vissa andra vanliga barncancerformer.
  • Läs mer
  • Abstract

• Många hinder i barncancervården för familjer med utländsk bakgrund

  Titel:Facading in Transcultural Caring Relationship.
  Pernilla Pergert.
  En ny doktorsavhandling fokuserar på situationen för familjer med utländsk bakgrund i barncancervården i Sverige. Det är den första forskningen i sitt slag inom detta område. Avhandlingen pekar på behovet av transkulturellt lärande och reflekterade inom vården. Med en ökad medvetenhet kan man möta familjernas behov av en bra vårdsituation på ett bättre sätt.
  • Läs mer

• Föräldrar till cancersjuka barn behöver också få vård

  Titel:Posttraumatic stress among parents of children on cancer treatment: support, care and distress.
  Ulrika Pöder.
  Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Posttraumatiskt stressyndrom hos föräldrar till barn som har cancer

  Titel:Posttraumatic stress among parents of children on cancer treatment: support, care and distress.
  Ulrika Pöder.
  Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka möjlig förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos föräldrar till barn som genomgår behandling mot cancer. Syftet var också att beskriva föräldrars uppfattning av känslomässigt stöd och tillfredställelse med barnets vård, uppfattning om barnets symtombörda samt föräldrars berättelser om hur det är att vara förälder till ett barn som genomgår behandling mot cancer.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Familjers erfarenheter av barndiabetes

  Titel:Living with childhood diabetes - Family Experiences and Long-term effects.
  Anne Wennick.
  Hur upplever familjen det när ett barn får diabetes? Författaren till denna avhandling har intervjuat familjer när de fått diagnosen och ett och tre år senare. Eftersom barns hälsa påverkar föräldrarnas hälsa fanns också syftet att undersöka hur föräldrarna påverkas.
  • Läs mer
  • HVS

• Att bli förälder när barnet har en funktionsnedsättning

  Titel:Ett barn är oss fött: Att bli förälder när barnet har en funktionsnedsättning - ett beskrivande och tolkande perspektiv.
  Elisabeth Lundström.
  Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning. Föräldrarna beskriver situationen som kaotisk när de fått en diagnos för sitt barn och de beskriver hur de på gott och ont har fått många professionella kring sig.
  • Läs mer
  • Beställ

• Cancerdiagnos hos barn kan ge föräldrarna PTSD

  Titel:Parent distress in childhood cancer: A comparative evaluation of posttraumatic stress symptoms, depression and anxiety.
  Annika Norberg Lindahl och Krister K Boman.
  En ny studie från Karolinska Institutet visar att föräldrars upplevelse av ett barns cancer på många sätt är jämförbar med andra allvarliga psykiska trauman. Tecken på allvarlig posttraumatisk stress kan finnas kvar flera år efter att föräldrarna fått information om barnets cancerdiagnos.
  • Läs mer
  • Acta Oncologica

• Föräldrar till cancersjuka barn känner ensamhet

  Titel:Parents' Perceptions of Support When a Child Has Cancer: A Longitudinal Perspective.
  Annika Lindahl Norberg och Krister Boman.
  När det verkligen gäller står man ensam. Så upplever med tiden en del föräldrar till cancersjuka barn stödet från omgivningen, visar en longitudinell studie från Karolinska Institutet.
  • Läs mer
  • Abstract

• Rädsla hos barn och unga med cancer

  Titel:Children with cancer - Focusing on their fear and on how their fear is handled.
  Agneta Anderzén-Carlsson.
  Det övergripande syftet med avhandlingen är tvåfaldigt. Syftet är dels att belysa rädslan hos barn och ungdomar med cancer, dels att belysa föräldrars och professionellas sätt att hantera barnens rädslor. Föräldrar till barn med cancer vet inte vilken hantering av barnets rädsla som är rätt, men strävar alltid efter att göra gott för barnet.
  • Läs mer
  • Abstract

• Operationer kan ge stressreaktioner hos barn

  Titel:Child behaviour and pain after hospitalization, surgery and anaesthesia.
  Mats Karling.
  Vart tredje barn som legat på sjukhus och opererats får en stressreaktion med t.ex. mardrömmar, ätproblem och ängslighet efteråt. Bättre information till föräldrarna kan förebygga detta, skriver Mats Karling i den avhandling.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen