Självskada och suicid

• Dålig sömn riskfaktor för självskada

  Titel:Poor Sleep as a Risk Factor for Nonsuicidal Self-Injury in Adolescent Girls.
  Lars-Gunnar Lundh, Jonas Bjärehed, Margit Wångby-Lundh.
  Då man undersökte sambandet mellan dålig sömn och självskadebeteende fann man att det fanns ett sådant samband för flickor, men inte för pojkar.
  • Abstract

• Hög risk för självmordsförsök hos unga direkt efter förälders självmordsförsök

  Titel:A Life-course Study on Effects of Parental Markers of Morbidity and Mortality on Offsprings Suicide Attempt.
  Ellenor Mittendorfer-Rutz, Finn Rasmussen och Theis Lange.
  Risken för att tonåringar själva ska försöka begå självmord ökar efter att en förälder blivit psykiskt sjuk eller försökt begå självmord. Särskilt hög är risken de första två åren efter förälderns insjuknande/självmordsförsök. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet med drygt 15 000 tonåringar och unga vuxna som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Arbetslöshet och psykisk ohälsa

  Titel:Arbetslöshet och psykisk ohälsa – två kohortstudier (2011:17).
  Mona Backhans, Andreas Lundin, Tomas Hemmingsson.
  Den här rapporten sammanfattar två forskningsstudier om arbetslöshetens konsekvenser för psykisk ohälsa respektive självmord. Studierna visar på ett klart samband mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa respektive självmord. Sambandet i den andra studien kan dock nästan helt förklaras av tidiga riskfaktorer för självmord.
  • Läs mer
  • Rapporten
  • Karolinska Institutet

• Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS)

  Titel:Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS).
  Britta Alin Åkerman.
  En samverkansgrupp i Stockholms län bestående av representanter från SOS-Alarm, Brandförsvaren, Landstinget, Polisen samt NASP (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa) har diskuterat problematiken kring suicid och slutsatsen blev att man gemensamt ska se över arbetssätt, taktik och förebyggande åtgärder gällande suicid och suicidförsök. Denna sammanställning beskriver projektet närmare.
  • Läs mer
  • Projektdirektiv
  • Karolinska Institutet

• Omöjligt att fullt ut äga sin egen kropp

  Titel:Att ta skriken på allvar: Etiska perspektiv på självdestruktivt beteende.
  Rikard Friberg von Sydow.
  Får var och en göra som den vill med sin egen kropp eller bör någon försöka hindra den som försöker ta sig liv eller skada sig? I avhandlingen ”Att ta skriken på allvar – Etiska perspektiv på självdestruktivt beteende” argumenterar Rikard Friberg von Sydow för att människan existerar i en flock och att en person inte fullt ut kan äga sin egen kropp.
  • Läs mer
  • Abstract

• Självskadebeteende på internetforum

  Titel:The beauty of blood?: Self-injury and ambivalence in an Internet community.
  Anna Gradin Franzen och Lucas Gottzén.
  Författarna till denna artikeln har analyserat hur unga med självskadebeteende diskuterar med varandra på internetforum. Diskussionerna rör både viljan att normalisera det egna beteendet och det sjuka och moraliska perspektivet.
  • Läs mer
  • Abstract

• Självmord i Europa och världen

  Titel:Självmord i Europa och världen.
  Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa.
  Den här rapporten syftar till att ge en översikt av förekomsten av självmord i Europa och en bild av utvecklingen under perioden 1997-2007. Rapporten tar även upp arbetet med självmordsprevention i Europa.
  • Läs mer
  • Rapporten
  • Uppdaterad rapport

• The Internet and Suicidality

  Titel:The Internet and Suicidality.
  Tony Durkee.
  Rapporten ger en översikt av forskningen om olika aspekter av självmord på Internet. Här förekommer webbsidor som uppmuntrar till självmord och vilka effekter dessa ”pro-suicide sites” kan ha på utsatta individer, och hur Internet kan fungera som nätverk för att etablera och främja självmordspakter, s.k. ”net suicide”. I den senare delen beskriver författaren de positiva aspekter Internet kan ha för att nå ut till och utbilda enskilda individer i det självmordspreventiva arbetet.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Dåliga skolbetyg kopplas till ökad självmordsrisk

  Titel:School grades, parental education and suicide - a national register-based cohort study.
  C Björkenstam, G Ringbäck Weitoft, A Hjern, P Nordström, J Hallqvist och R Ljung.
  Avgångsbetyget i nian kan vara en indikator på ökad risk att begå självmord i ung ålder. En ny studie från Karolinska Institutet och Socialstyrelsen visar att de som gått ut nian med lägst medelbetyg har ungefär tre gånger så hög risk att ta livet av sig jämfört med de som lämnar grundskolan med toppbetyg eller strax under.
  • Läs mer
  • Abstract

• Självmord bland tonåringar kan smitta

  Titel:Teenager fatalities: epidemiology and implications for prevention.
  Lars Johansson.
  Självmord bland tonåringar smittar – ett tonårssjälvmord kan utlösa fler självmord. Den slutsatsen drar Lars Johansson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 29 oktober.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Våld ökar risk för fullbordat självmord

  Titel:Karolinska Interpersonal Violence Scale predicts suicide in suicide attempters.
  Jokinen J, Forslund K, Ahnemark E, Gustavsson JP, Nordström P, Åsberg M.
  Personer som utsatts för våld som barn och som i vuxen ålder själva använt våld mot andra har en ökad risk att begå självmord. Det visar en uppföljningsstudie från Karolinska Institutet på patienter som vårdats inom psykiatrin efter att ha försökt ta sitt liv. I studien presenterar forskarna en ny skattningsskala som mäter båda aspekterna i en patients bakgrund, vilket kan vara till hjälp i den akuta riskbedömningen och den kliniska uppföljningen efter ett självmordsförsök.
  • Läs mer
  • Abstract

• Metod vid självmordförsök påverkar prognos

  Titel:Method of attempted suicide as predictor of subsequent successful suicide: national long term cohort study.
  Runeson B, Tidemalm D, Dahlin M, Lichtenstein P, Långström N..
  Metoden som används vid ett självmordsförsök har stor betydelse för risken att ett självmord senare fullbordas, visar en långtidsuppföljning från Karolinska Institutet. Resultaten kan vara till hjälp i den akuta riskbedömningen efter självmordsförsök.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Internet påverkar hur vi talar om självmord

  Titel:Självmord och Internet: Kommunikation om ett livsfarligt ämne.
  Michael Westerlund.
  Självmord har under lång tid varit ett tabubelagt tema i vår kultur. I en ny avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet analyserar och diskuterar Michael Westerlund vad som har hänt med kommunikationen om självmord när Internet gett möjligheter till nya former för information och diskussion. Intima och personliga samtal om självmord har flyttat ut från det fysiska, privata rummet och in i den virtuella världen. Hur talar vi nu om självmord? Och vad blir konsekvenserna för människor i deras liv?
  • Läs mer
  • Abstract

• Orsaker till självmord kan sökas redan i barndomen

  Titel:Early life circumstances and male suicide – A 30-year follow-up of a Stockholm cohort born in 1953..
  Yerko Rojas och Sten-Åke Stenberg.
  Pojkar som gick i sjätte klass 1966 och som var ensamma, svagt integrerade i skolan och som hade upplevt ekonomiska kriser löpte en ökad risk att ta sina liv innan de blev 30 år gamla. Det visar en studie vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Själsskada blir självskada

  Titel:Själsskada blir självskada. En rapport om hur psykiatrin och socialtjänsten samverkar kring en speciell målgrupp..
  Mia Sjödahl.
  Hur kan psykiatrin och socialtjänsten samverka kring vuxna med självskadebeteende? Detta var utgångspunkten för detta Göteborgsprojekt som utvärderats i denna rapport.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Självmord på arbetsplatsen smittar

  Titel:Interaction Domains and Suicide: A Population-based Panel Study of Suicides in Stockholm, 1991-1999.
  Peter Hedström, Ka-Yuet Liu, Monica K. Nordvik.
  Självmord på arbetsplatsen ökar risken för att fler ska ta sitt liv. Spridningseffekten, som bara är statistiskt säkerställd när det gällde männen, är betydligt större än den av självmord i familjen eftersom fler individer berörs.
  • Läs mer
  • Social Forces

• Suicidala individers livs- och sjukdomsförlopp

  Titel:LIFE EVENTS, STRESS AND COPING. Suicidal patients in a time-perspective..
  Charlotta Sunnqvist.
  Avhandlingens syfte är att få förbättrad kunskap och förståelse om suicidala individers livs- och sjukdomsförlopp. Man ville studera livshändelser, stressmarkörer och problemlösningsstrategier hos patienter som gjort suicidförsök och illustrera deras livshistoria med hjälp av en tidsgeografiskt strukturerad anamnes. Man har också skapat en självskattningsskala, the Suicide Assesment Scale, SUAS, som ska vara behjälplig i bedömning av suicidrisk.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Självskadande beteende bland personer med intellektuellt funktionshinder

  Titel:Självskadande beteende i ett tidsperspektiv (1985 – 2005). En uppföljningsundersökning efter 20 år av självskadande beteende bland personer med intellektuellt funktionshinder i Uppsala län..
  Sven-Inge Windahl.
  Självskadebeteenden hos personer med begåvningshandikapp yttrar sig i direkt fysiskt våld mot den egna kroppen. I denna rapport redovisas en undersökning om och hur självskadepanoramat förändrats från 1985 till 2005 för en grupp personer med begåvningshandikapp, som alla uppvisade självskadande beteende 1985.
  • Rapporten
  • Habilitering och hjälpmedel

• Mardrömmar ökar risken för ytterligare självmordsförsök

  Titel:Sleep, sense of coherence and suicidality in suicide attempters.
  Nils Sjöström.
  Personer som efter ett självmordsförsök drömmer mardrömmar har fem gånger så stor risk att försöka ta sitt liv igen jämfört med dem som inte har mardrömmar. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Förebygga psykisk ohälsa och självskadebeteende hos unga

  Titel:Självskadebeteende -Forskning, behandling och metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos unga.
  Tänkbara orsaker till självskadebeteende och hur det kan upplevas av den unge diskuteras. Aktuell forskning och strategier för behandling beskrivs. Rigmor Stain, docent och forskare i biologisk psykiatri, är redaktör och har funnit kunniga och insatta experter som bidrar med aktuella kunskaper och erfarenheter inom området.
  • Läs mer
  • Rapporten