Psykossjukdomar

• Schizofreni – läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation

  Titel:Schizofreni - läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation.
  SBU.
  God kontakt, medinflytande, kontinuitet och respekt i förhållande till vårdpersonalen kan vara avgörande för personer med schizofreni. Förbättringar i kommunikationen mellan personal, patienter och närstående, samt i vårdens kontinuitet har stor betydelse. Allt som vården kan göra för att stimulera till sociala kontakter och stöd från omgivningen är värdefullt. Vården måste dessutom aktivt motverka den diskriminering och utanförskap.
  • Läs mer
  • Rapporten

• IMR-programmet hjälper patienter med schizofreni hantera sin sjukdom

  Titel:Illness Management and Recovery: Implementation and evaluation of a psychosocial program for schizophrenia and schizoaffective disorder.
  Rickard Färdig.
  Schizofreni är enligt WHO en av de tio mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen. Rickard Färdig har i sin avhandling utvärderat programmet IMR, Illness Management and Recovery, och sett att deltagarna i programmet fick minskade symtom och bättre coping-färdigheter. Dessutom uppvisade deltagarna minskade självmordsbeteenden.
  • Artikeln
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Unga med schizofreni kan också ha autism

  Titel:Avhandlingen Autism and early development in adults with schizophrenia. Methodological and clinical aspects.
  Maria Unenge Hallerbäck.
  Unga vuxna som diagnostiseras med schizofreni kan också lida av autismspektrumtillstånd. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Personer som drabbas av schizofreni har ofta varit annorlunda redan som barn.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Integrerad sluten- och öppenvård i psykosvård

  Titel:Utvärdering av SLÖP-modellen. Integrerad sluten- och öppenvård i psykosvård.
  Annika Söderlund.
  Fyra enheter för psykosvård där sluten- och öppenvård integrerats har utvärderats i denna rapport. Patienters, medarbetares och vårdgrannars uppfattningar om modellen har samlats in via fokusgruppsintervjuer och intervjuer. En undersökning av behandlingseffekter har också genomförts.
  • Läs mer
  • Kompetenscentrum för Schizofreni

• Direkta och indirekta kostnader för psykossjukdomar i Sverige

  Titel:Direct and indirect costs for psychotic illness in Sweden.
  C Hjortsberg, L Helldin, F Hjärthag och M Löthgren.
  Rapporten är framtagen vid Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi IHE. Man beräknade kostnaden för 199 patienter och gjorde utifrån de beräkningarna en uppskattning av vad psykossjukdomar kostar.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Medikaliseringen av det psykosociala fältet, om en kunskapssammanställning från socialstyrelsen,IMS.

  Titel:Medikaliseringen av det psykosociala fältet, om en kunskapssammanställning från socialstyrelsen,IMS..
  Alain Topor.
  Tecknen på en medikalisering av det psykosociala fältet har ökat under senare tid. Denna artikel undersöker denna medikaliseringsprocess utifrån Socialstyrelsens kunskapssammanställning »Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni och bipolär sjukdom«, som ska resultera i riktlinjer för socialtjänsten.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Att leva med långvarig psykossjukdom

  Titel:Det outsagda och ohörsammade lidandet. Tillvaron för personer med långvarig psykossjukdom.
  Susanne Syrén.
  Den mening sjukdom, vård och dagligt liv har för den som lever med psykossjukdom och deras närstående är inte självklart i fokus vid rehabiliteringen. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Susanne Syrén tillvaron med psykossjukdom och som närstående med utgångspunkt från deras upplevelser.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Nyinsjuknade i schizofreni

  Titel:Prognostic Factors in First-Episode Schizophrenia: Five-year Outcome of Symptoms, Function and Obesity.
  Robert Bodén.
  Ett mål med denna femårsuppföljning har varit att epidemiologiskt beskriva en totalpopulation av förstagångsvårdade patienter med icke-affektiv psykos, i Uppsala läns landsting mellan åren 1995-2000. Därtill har målet varit att utvärdera femårsutfallet avseende symtom och funktion för dem som insjuknat och behandlats tre år före och tre år efter efter omorganisationen till en modifierad form av ACT år 1998.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Kan personlightsdrag signalera ökad risk för att utveckla psykos?

  Titel: Psychotic disorders in the Lundby population 1947-1997: Incidence, life-time prevalence and predictors related to personality and behaviour.
  Mats Bogren.
  I den aktuella avhandlingen redovisas artiklar som handlar om förekomsten av psykos i studiebefolkningen. De studier som genomförts talar för att vissa personlightsdrag signalerar en ökad risk för att utveckla psykos. Sådana personlighetdrag har kallats schizotypala. Schizotypala drag utmärks bl.a. av mellanmänskliga funktioner som karaktäriseras av excentriskt beteende, obehagskänslor vid nära kontakter och en tendens att uppleva förvrängningar av sina sinnesintryck.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Umeåforskare publicerar rön om ärftlighet vid schizofreni

  Titel:Support for NRG1 as a Susceptibility Factor for Schizophrenia in a Northern Swedish Isolated Population.
  ;;;Maaike Alaerts, PhD; Shana Ceulemans, MSc; Diego Forero, MD; Lotte N. Moens, PhD; Sonia De Zutter, BE; Lien Heyrman, MSc; An-Sofie Lenaerts, BA; Karl-Fredrik Norrback, MD; Peter De Rijk, PhD; La.
  Forskare vid Umeå universitet framlägger nu i samarbete med kolleger i Antwerpen ytterligare stöd för att en ärftlig faktor är inblandad i utvecklingen av schizofreni. Det handlar om proteinet neuregulin 1 (NRG1).
  • Läs mer
  • Abstract
  • Fulltext

• Schizofrena inte våldsammare enligt ny metastudie

  Titel:Schizophrenia and Violence: Systematic Review and Meta-Analysis.
  Seena Fazel, Gautam Gulati, Louise Linsell, John R. Geddes, Martin Grann.
  Personer med diagnosen schizofreni är inte påtagligt mer våldsbenägna än andra. Istället finns det, precis som för psykiskt friska människor, en tydlig koppling mellan droganvändning och ökad risk för våld. Det visar en svensk-brittisk så kallad metastudie, där forskare från bland annat Karolinska Institutet gått igenom tidigare publicerade studier inom området.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Schizofrenins samband med våldsbrott ifrågasatt

  En epidemiologisk studie från Karolinska institutet och Oxfords universitet tyder på att personer med schizofreni, men utan missbruk eller beroende, är obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. I samhällsdebatten om våldsbrott fokuseras ofta förövarnas psykiska sjukdom.
  • Läs mer

• Att vårda utlandsfödda personer med psykos och deras familjer

  Titel:Caring for foreign‐born persons with psychosis and their families: Perceptions of psychosis care.
  Sally Hultsjö.
  Syftet med denna avhandling var att beskriva och analysera uppfattningar av psykosvård bland personer involverade i vården. Vidare syftade avhandlingen till att utlandsfödda personer involverade i psykosvård runt om i Sverige skulle nå enighet om huvudkomponenterna i psykosvård. Detta för att identifiera om rådande psykovård är lämplig för utlandsfödda personer med psykos och deras familjer.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Snabb behandling viktig vid psykos

  Titel:Treatment Response in Psychotic Patients in a Naturalistic Setting: Classification, Genes, Drugs, Insight and Social Networks.
  Malin Alenius.
  Att snabbt fånga upp patienter med psykos och tidigt påbörja behandling har stor betydelse för patienternas välmående, även 20 år efter insjuknandet. Forskningsresultaten presenteras i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 20 mars 2009.
  • Pressmeddelande
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Hur kommunicerar patienter som har diagnosen schizofreni?

  Titel:Emotional interplay and communication with patients diagnosed with schizophrenia..
  Helena Fatouros Bergman.
  Negativa emotionella ansiktsuttryck är dominerande i samspelet med patienter som har diagnosen schizofreni. Detta har visats i tidigare forskning och bekräftas nu i en avhandling från Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Avhandlingen bygger på videoinspelade kliniska intervjuer gjorda av psykologer.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Ökad risk för tidig barndöd med schizofrena föräldrar

  Titel:Schizophrenia and offsprings risk for adverse pregnancy outcomes and infant death.
  Nilsson E, Hultman CM, Cnattingius S, Otterblad Olausson P, Björk C och Lichtens.
  En ny studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar med schizofreni i högre utsträckning än andra riskerar att förlora sitt barn under det första levnadsåret. Studien som publiceras i oktobernumret av British Journal of Psychiatry baseras på 2 miljoner svenska förlossningar mellan 1983 och 2002.
  • Läs mer
  • Abstract

• Att leva med långvarig psykossjukdom

  Titel:I ett gränsland mellan vanlighet och ovanlighet - en fenomenologisk studie om längvarig psykossjukdom.
  Susanne Syrén.
  Syftet med denna avhandling är att beskriva hur det är att leva med långvarig psykossjukdom och hur det är att leva som närstående till en person med sjukdomen. Två empiriska studier är genomförda med intervjuer av personer med långvarig psykossjukdom och närstående. Analysen är utförd utifrån en reflekterande livsvärldsansats på fenomenologisk grund och omfattar innebördsanalyser med beskrivningar av essens och konstituenter.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Hur går det för dem som insjuknat i psykos första gången?

  Titel:First episode psychosis and outcome : Findings from a swedish multi-centre study.
  Maria Mattsson.
  Hur påverkar olika former av behandling dem som är nyinsjuknade i en psykos? I denna avhandling har författaren jämfört ordinarie behandling med den behandling patienter fick som deltog i Paraplyprojektet som följde patienterna under fem år. Där kombinerade man personligt anpassad vård med låga medicindoser och öppenvård.
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Delaktighet bra för schizofrenipatienter

  Titel:Schizophrenia in a longitudinal perspective. Clinical and neurocognitive aspects.
  Jonas Eberhard.
  Att göra patienterna delaktiga brukar vara ett bra sätt att få behandlingen så effektiv som möjligt. Detta gäller – tvärtemot vad många väntat sig – även patienter med schizofreni. I en studie där patienterna regelbundet själva fick bedöma sitt tillstånd blev deras sjukdomsinsikt gradvis allt bättre, och nio av tio (en extremt hög andel) tog sina mediciner som föreskrivet.
  • Läs mer

• Rösthörarnas värld – berättelser om inre röster

  Titel:Berättelser om inre röster: Ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv.
  Lis Bodil Karlsson.
  Att höra röster (så kallade hörselhallucinationer) kan associeras till psykisk ohälsa, såväl hos psykiatripatienter som hos andra. Ny forskning visar en mer komplicerad bild. Hur upplever personerna själv sina röster? Vilka metoder och förhållningssätt är användbara för att hantera rösterna?
  • Läs mer
  • Abstract