Depression & manodepressivitet

• Tecken på depression hos nyblivna fäder bör uppmärksammas bättre

  Titel:Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support.
  Pamela Massoudi.
  I Sverige är vi idag generellt bra på att tidigt upptäcka depressionssymptom hos nyblivna mödrar. Men metoder behöver utvecklas för att bättre uppmärksamma symtom hos nyblivna fäder. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Bipolär sjukdom – ny avhandling utifrån de berördas perspektiv

  Titel:Bipolär sjukdom – ur ett existentiellt perspektiv.
  Marie Rusner.
  Hur är det att leva med bipolär sjukdom? I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Marie Rusner karaktären av bipolär sjukdom ur ett existentiellt perspektiv. Hon visar vad som gör ett gott liv möjligt, både för personer med bipolär sjukdom och för deras närstående.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Hopp för dem med depressiv läggning

  Titel:Depressive Personality Disorder: Construct, measurement, clinical correlates, and treatment outcome..
  Rachel Maddux.
  Glada nyheter för de 13 procent av befolkningen som har depressiva personlighetsdrag: den deppiga läggningen behöver inte vara permanent. Det visar psykologen Rachel Maddux i ny forskning från Lunds universitet.
  • Läs mer
  • Abstract

• Depressiva personlighetsdrag (depressive personality disorder, DPD)

  Titel:Depressive Personality Disorder: Construct, measurement, clinical correlates, and treatment outcome.
  Rachel Maddux.
  Depressiva personlighetsdrag (depressive personality disorder, DPD) definieras som ett bestående mönster av depressiva tankar och beteenden som uppstår tidigt under barndomen. Ett syfte med avhandlingen var att samla information kring denna typ av personlighetsmönster bland personer i allmänhet och bland personer som söker hjälp för psykiska problem. Avhandlingsarbetet syftar också till att undersöka i vilken utsträckning dessa depressiva drag ändras eller är stabila över tid. Slutligen syftar avhandlingsarbetet till att undersöka om personer med DPD svarar på behandling av psykiska problem, särskilt depression, på ett annat sätt än personer utan DPD.
  • Läs mer

• Terapi på Internet ger goda resultat

  Titel:Managing Depression via the Internet - self report measures, treatment and relapse prevention..
  Fredrik Holländare.
  Behandling på Internet gör att många fler patienter kan få effektiv hjälp mot sin depression. Det konstaterar psykologen och forskaren Fredrik Holländare, som har studerat effekterna av Internetbaserad KBT (kognitiv beteendeterapi) både mot pågående depression och för att förebygga återfall. Resultaten presenteras i en doktorsavhandling på Hälsoakademin vid Örebro universitet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Obehandlad depression ökar risken för kroniska ryggproblem

  Titel:Understanding the link between depression and pain.
  Steven J. Linton och Sofia Bergbom.
  Människor med smärta i nacke och rygg lider ofta också av depression. Trots detta får de sällan en behandling som ser till helheten. Det måste ske en förändring eftersom behandlingen ofta misslyckas på grund av detta och patienten löper då en större risk att drabbas av kronisk smärta, skriver Örebroforskarna Steven J. Linton och Sofia Bergbom i Scandinavian Journal of Pain.
  • Läs mer
  • Abstract

• Kostnader för olika sjukdomar inom sjukförsäkringen

  Titel:Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?.
  Försäkringskassan.
  Depressioner och ryggsjukdomar står för störst andel av sjukförsäkringskostnaderna med drygt 12 procent vardera. Det visar en rapport som Försäkringskassan tagit fram där sjukskrivningskostnaderna under 2009 redovisas per diagnos.
  • Läs mer
  • Rapporten

• SSRI stöd för att bryta negativa tankemönster

  Titel:Emotional memory impairments in a genetic rat model of depression: involvement of 5-HT/MEK/Arc signaling in restoration.
  TM Eriksson, P Delagrange, M Spedding, M Popoli, A Mathé, SO Ögren & P Svennings.
  Utöver nedstämdhet lider deprimerade personer ofta av förändrade minnesfunktioner och tenderar att uppmärksamma och låsa sig fast vid negativa situationer. Forskare vi Karolinska Institutet har nu identifierat molekylära mekanismer som indikerar att vissa antidepressiva läkemedel kan underlätta omlärning vilket kan bryta negativa tankemönster, exempelvis genom kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • Läs mer
  • Abstract
  • Artikeln

• Depression och trötthet minskar markant vid pensionering

  Titel:Effect of retirement on major chronic conditions and fatigue: French GAZEL occupational cohort study.
  Hugo Westerlund m fl.
  Psykisk och fysisk trötthet minskar kraftigt när de drabbade pensioneras. Det gäller även för depressiva symtom. Det visar en ny studie från Stressforskningsinstitutet som idag publiceras i den ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal, BMJ.
  • Läs mer
  • Abstract

• Bipolär sjukdom ökar inte risken för våldsbrott

  Titel:Bipolar disorder and violent crime: new evidence from population-based longitudinal studies and systematic review.
  Seena Fazel, Paul Lichtenstein, Martin Grann, Guy M. Goodwin, Niklas Långström.
  En ny studie från Karolinska Institutet visar att bipolär eller manodepressiv sjukdom inte ökar risken att begå våldsbrott. Överrepresentationen i våldsbrott av personer med bipolär sjukdom förklaras istället nästan helt av samtidigt missbruk.
  • Läs mer
  • Abstract

• Hur kan man förstå könsskillnader i depression?

  Titel:Träffad av blixten eller långsam kvävning – genuskodade uttryck för depression i en primärvårdskontext..
  Ulla Danielsson.
  Varför får dubbelt så många kvinnor som män diagnosen depression medan dubbelt så många män tar sitt liv? Hur påverkar genus depressionens uttryck? Dessa frågor står i fokus för den avhandling som Ulla Danielsson försvarar vid Umeå universitet den 12 februari.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Varför så mycket depression i västvärlden?

  Titel:Depression - vor tidsalders vrangside.
  Anders Petersen.
  Vilka sociala förhållanden gör att depression spelar så stor roll i den nutida västerländska kulturen? Det är huvudfrågan för denna avhandling som också undersöker de antidepressiva medicinernas ställning i samhället.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Icke-medicinsk behandling hjälper mot postpartum depression.

  Titel:Psychosocial and psychological interventions for treating postpartum depression.
  Dennis C-L, Hodnett E.
  Kvinnor med postpartum depression vill ofta inte använda antidepressiva mediciner pga påverkan på modersmjölken. Men det finns också alternativ: Behandlingsformer som samtalsterapi, kognitiv terapi och stödpersoner kan både ta bort och reducera symptomen. Det är resultatet i en ny rapport, efter genomgång av nio studier med 956 kvinnor.
  • Läs mer
  • Sammanfattning
  • Rapporten

• Är depression en klassfråga?

  Titel:Är depression en klassfråga? – En systematisk litteraturöversikt över kopplingen mellan social klass och depression.
  Lilly Eriksson, Sofia Ljungdahl och Sven Bremberg.
  Syftet med denna forskningsöversikt är att klargöra om personer med låg social position har högre risk att drabbas av depression än personer med hög position. För att mäta position användes fyra olika markörer: utbildning, typ av arbete, inkomst samt förmögenhet. Enligt Statens folkhälsoinstituts gradering av evidens har det vetenskapliga stödet för samband mellan låg position och risk för depression god säkerhet.
  • Rapporten
  • Läs mer / beställ

• Återhämtning från dystymi och paniksyndrom

  Titel:Recovery from dysthymia and panic disorder - option and obstacles.
  Cecilia Svanborg.
  Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om faktorer som underlättar och hindrar varaktig återhämtning från dystymi och paniksyndrom i vanlig psykiatrisk vård. Speciellt uppmärksammas hur sjukdomsförståelse hos patienter och vårdgivare kan påverka upptäckt, behandling och utfall.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Depression hos äldre

  Titel:Depression among the very old.
  Ellinor Bergdahl.
  Det övergripande syftet med denna avhandling är att studera hur vanligt depression är bland äldre, att hitta varningstecken och att bedöma hur prognosen ser ut.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Psykosocial behandling av unga är verksam

  Titel:How effective are treatments for child and adolescent depression? A meta-analytic review.
  Kurt Michael och Susan Crowley.
  Psykosociala behandlingsmetoder verkar i genomsnitt fyra gånger bättre än medicin, när barn och unga är deprimerade, oavsett hur svåra symtom de har. Efttekten är större för tonåringar än för yngre barn och större för flickor än för pojkar.
  • Läs mer

• Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom

  IMS.
  Psykiatrireformen innebar ett tydligare ansvar för kommunerna för att personer med psykiska funktionshinder skulle få sina sociala behov tillgodosedda och att vårdbehoven skulle tillgodoses av kommunerna i samverkan med landstingen. Tio är efter reformen finns behov att undersöka vilka vård- och omsorgsinsatser som är effektiva och hur dessa insatser ska kunna samordnas på ett för vårdtagaren tillfredsställande sätt.
  • Sammanfattning
  • Kunskapsöversikten

• Fördubblad samhällskostnad för depression

  Titel:The economic burden of depression in Sweden from 1997 to 2005.
  Patrik Sobocki, Ingrid Lekander, Fredrik Borgström, Oskar Ström och Bo Runeson.
  Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det svenska samhällets kostnader för depression har fördubblats de senaste åtta åren. Kostnadsökningen förklaras främst av att sjukskrivningar och förtidspensioneringar till följd av depression har blivit allt vanligare.
  • Läs mer

• Att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor

  Titel:Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor.
  Britt-Marie Treutiger.
  Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av ett universellt skolbaserat program, DISA-programmet. Programmets syfte är att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor. DISA-programmet är baserat på kognitiv-beteendemetod och innefattar tio gruppträffar under en timme vardera.
  • Läs mer
  • Rapporten