ADHD, DAMP, ADD

  • Vanligt med psykiatriska tillstånd hos unga brottslingar

    Titel:Tidigt debuterande beteendestörning: förekomst och betydelse bland vålds- och sexualbrottsdömda.
    Psykiatriska störningar är vanliga bland unga brottslingar. Det visar en omfattande studie av män som avtjänar fängelsepåföljder på anstalter i västra Sverige. De som har undersökts är 18-25 år och har begått vålds- eller sexualbrott.
  • ADHD ger sämre tillgång till dator i skolan

    Titel:Computer use in educational activities by students with ADHD.
    Vedrana Bolic, Helene Lidström, Anette Kjellberg, Helena Hemmingsson och Nils Thelin.
    Elever med ADHD använder dator mindre i skolarbetet än andra elever visar en studie av forskare i arbetsterapi vid Linköpings universitet.
  • Vuxna med ADHD begick färre brott när de fick medicin

    Titel:Attention Deficit Hyperactivity Disorder Medication and Criminality .
    Paul Lichtenstein, Linda Halldner, Johan Zetterqvist, Arvid Sjölander, Eva Serlachius, Seena Fazel, Niklas Långström och Henrik Larsson.
    Brottsligheten hos vuxna personer med ADHD sjönk kraftigt under perioder då de tog läkemedel mot tillståndet jämfört med när de inte medicinerade. Det framgår av en omfattande registerstudie med över 25 000 individer gjord vid Karolinska Institutet och publicerad i den ansedda vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine, NEJM.
  • Bristande kunskap om unga med neuropsykiatriska diagnoser

    Titel:Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete. Intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom.
    Kristina Hellberg och Anette Kjellberg.
    Hur upplever unga vuxna med ADHD eller Aspergers syndrom sin övergång från skola till vidare studier och arbetsliv? Forskarna Anette Kjellberg och Kristina Hellberg har studerat frågan.
  • DAMP, ADHD och DCD – ny studie om tio års debatt om diagnoser, neuropsykiatri och skolan

    Titel:Kontroversen om DAMP. En kontroversstudie av vetenskapligt gränsarbete och översättning mellan olika kunskapsparadigm.
    Bo-Lennart Ekström.
    Vad föregick det kraftigt ökande neuropsykiatriska diagnosticerandet av elever med inlärningsproblem och beteendestörningar i Sveriges skolor? En studie vid Göteborgs universitet redovisar bland annat den specifikt medicinska bild av grundskolan som framträder bland förespråkare och motståndare under kontroversen om DAMP.
  • ADHD: Pedagogiken motverkar sitt syfte

    Titel:AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp.
    Adriana Velasquez.
    Barn med ADHD skulle klara sig bättre i skolan och de fick bättre hjälp. Man behöver se ADHD utifrån både neuropsykiatriska och sociala aspekter. Genom att enbart härföra problemen till barnets funktionshinder missar man möjligheten att arbeta med det sociala sammanhang som avhandlingsförfattaren kunnat visa ha stor betydelse.
  • Omogenhet kan leda till den felaktiga diagnosen ADHD

    Titel:Influence of relative age on diagnosis and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children.
    Richard L. Morrow, E. Jane Garland, James M. Wright, Malcolm Maclure, Suzanne Taylor PharmD, Colin R. Dormuth.
    De yngsta barnen i en klass får mycket oftare diagnosen ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) samt läkemedel än deras klasskamrater enligt en studie publicerad i CMAJ (Canadian Medical Association Journal).
  • Depression vanligt bland unga vuxna med Asperger

    Titel:Asperger syndrome and schizophrenia: Psychiatric and social cognitive aspects.
    Tove Lugnegård.
    Nästan 70 procent av unga vuxna med Aspergers syndrom har haft tidigare depressioner. Det är viktigt att den psykiatriska vården är uppmärksam på denna vanliga samsjuklighet, så att personerna får rätt behandling. Det visar forskning vid Sahlgrenska akademin.
  • Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

    Titel:Behov i vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
    Hjördis Gustafsson och Kristina Engwall.
    “När världen blir obegriplig eller går för fort”. Rapporten bygger på en enkätundersökning som riktade sig till personer med neuropsykiatriska diagnoser och deras anhöriga. Av rapporten framgår att behovet av hjälp med praktiska sysslor i hemmet och med att kontakta andra är stort bland personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  • Psykiatriska öppenvården missar patienter med ADHD

    Titel:Attention-deficit/hyperactivity disorder and autism spectrum disorders in adult psychiatric patients.
    Lena Nylander.
    Enligt verksamhetens register fick tre procent av alla som behandlades i öppenpsykiatrin under 2009 diagnosen ADHD. I själva verket är antalet ADHD-patienter sju gånger högre, visar en studie vid Sahlgrenska akademin.
  • Beteendeterapi i grupp kan hjälpa vid ADHD hos vuxna

    Titel:Reduced ADHD Symptoms in Adults with ADHD after Structured Skills Training Group: Results from a Randomized Controlled Trial.
    Tatja Hirvikoski, Else Waaler, Julia Alfredsson, Cecilia Pihlgren, Annelie Holms.
    Gruppterapi med färdighetsträning, byggd på så kallad dialektisk beteendeterapi (DBT), kan fungera bra som behandling för vuxna personer med ADHD. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i vetenskapstidskriften Behaviour Research and Therapy. Den aktuella metoden är utvecklad i Tyskland men har nu utvärderats för svenska förhållanden.
  • Obehandlad ADHD är vanlig hos brottsdömda män

    Titel:Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) among longer-term prison inmates is a prevalent, persistent and disabling disorder..
    Ylva Ginsberg, Tatja Hirvikoski, Nils Lindefors.
    Långtidsdömda män inom Kriminalvården har överraskande ofta tidigare okänd och obehandlad ADHD trots att de haft betydande problem sedan barndomen. Detta har forskare vid Karolinska Institutet kunnat konstatera i en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften BMC Psychiatry.
  • KIND – Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsstörningar

    Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning med fokus på utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsstörningar inom ett flertal neuropsykiatriska / neurologiska tillstånd. Autismspektrumstörningar och ADHD är exempel på några av de vanligaste. KIND är en centrumbildning i samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting.
  • Flickor med autism och ADHD missas eller feldiagnostiseras

    Titel:Girls with social and/or attention impairments.
    Svenny Kopp.
    Sammantaget tyder resultaten från denna studie på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Resultaten antyder också att det finns risk för att deras betydande ”samsjuklighet” bagatelliseras. Behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.
  • Undersöka ADHD hos vuxna

    Titel:Neuropsychological tests and functional impairment in adult Attention Deficit Hyperactivity Disorder : With special reference to memory disturbance.
    Niels Dige.
    Syftet med avhandlingen var att undersöka användningen av neuropsykologiska test, med speciell inriktning mot minnestest, hos vuxna med ADHD.
  • 89 projekt om autism och ADHD

    Titel:Utrymme för att tänka nytt – en uppföljning av 89 projekt om autism och ADHD.
    Anders Gustavsson, Anders Möller, Bibbi Ringsby Jansson och Elisabeth Ohlin.
    Syftet med uppföljningen har varit att undersöka vilka spår som lämnats av de projekt om autism och autismliknande tillstånd, samt adhd och damp, som Arvsfonden beviljat medel för.
  • Självkänsla, känsla av sammanhang och ADHD

    Titel:Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood.
    Tobias Edbom.
    De svårigheter som personer med ADHD uppvisar i vuxen ålder har varit relaterade till utvecklingen av en låg självkänsla. Det finns dock studier som inte rapporterar problem som låg självkänsla, problem i skolan eller med social kompetens. Självkänsla och känsla av sammanhang är viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med avhandlingen att undersöka samband mellan låg självkänsla och ADHD från barn till ung vuxen ålder.
  • Uppföljning av klienter som bedömts ha en ADHD-störning

    Titel:Uppföljning av klienter som bedömts ha en ADHD-störning.
    Berit Bihlar.
    En uppföljningsstudie har genomförts på 60 klienter som utretts på Hornö LVM-hem och som fått diagnosen ADHD/ADD. Resultaten talar för att det gått sämst för de klienter som aldrig påbörjat någon läkemedelsbehandling. Nästan hälften av dessa klienter befinner sig i tvångsvård eller är bostadslösa vid uppföljningen. Av de 17 klienter som fortfarande medicinerar vid uppföljningen är 13 helt drogfria, medan fyra har haft ett eller flera återfall.
  • ADHD vanligt bland kvinnliga intagna

    Titel:Prevalens av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) och missbruk hos fängelsedömda kvinnor.
    Maija Konstenius, Lena Lundholm, Nitya Jayaram-Lindström, Björn Philips och Joha.
    Att många fängelsedömda män har en ADHD-problematik är känt sedan tidigare. Men även bland kvinnliga intagna är ADHD en vanlig diagnos, visar en ny studie.
  • Mobbning och stress vanligt bland barn med ADHD

    Titel:Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community.
    Kirsten Holmberg.
    Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.
Sida 1 av 212