Om olika diagnoser

  • Att förlora ett barn i självmord

    Titel:Suicide in the family : towards improved care of bereaved parents and siblings.
    Rossana Pettersén.
    Att förlora ett barn i självmord är en överväldigande upplevelse som ökar risken för negativa hälsoeffekter för sörjande föräldrar och syskon, såsom långvarig psykiatrisk sjuklighet och ökad risk för förtida dödlighet, inklusive självmord. Trots deras behov och den ökade risken för sorg svårigheter relaterade till sorgen, är kunskapen om vilken vård som är effektiv för att förebygga svårigheter begränsad och det saknas populationsbaserade studier som undersöker detta. Det främsta syftet med dessa studier är att förbättra den professionella vården av suiciddrabbade föräldrar och syskon genom att utforska några intresseområden som kan ses som ett första steg mot detta mål.
  • Studie om implementering av psykosociala insatser vid schizofreni

    Titel:Implementeringen av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vi schizofreni - exemplen IPS och ACT.
    Urban Markström, Ulrika Bejerholm, Bengt Svensson & Magnus Bergmark.
    År 2011 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. Två av de integrerade modeller som starkast rekommenderades var Individual Placement and Support (IPS) och Assertive Community Treatment (ACT). I den här rapporten studeras i vilken omfattning och med vilka resultat som ACT och IPS kan implementeras i en svensk välfärdskontext, samt vilka omständigheter som haft betydelse för process och resultat.
  • Forskning som hjälper personer med autism att kommunicera

    Titel:Training-induced plasticity of the social brain in autism spectrum disorder..
    Bölte S, Ciaramidaro A, Schlitt S, Hainz D, Kliemann D, Beyer A, Poustka F, Freitag C, Walter H.
    Personer med autism har begränsad förmåga till socialt samspel. En studie visar att datoriserade träningsprogram kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd att tolka ansiktsuttryck och känna igen känslor. Övningarna skapar förändringar både på beteendet och skapar funktionsförändringar i centrala delar av den sociala hjärnan. Resultatet visar att lämplig träning kan leda till att barn med autism får lättare att interagera och läsa av sociala sammanhang.
  • När livet känns fel

    Titel:När livet känns fel – ungas upplevelser kring psykisk ohälsa.
    Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
    De flesta unga som lider av psykisk ohälsa har ingen medicinsk diagnos för det och har därför inte heller fått stöd eller vård för sitt dåliga mående. När livet känns fel är en kartläggning av hur unga med självupplevd psykisk ohälsa uppfattar sina svårigheter, vilka sätt de använder för att hantera dessa samt vilka resurser som de upplever kan ge dem stöd.
  • Hur påverkas förmågan att arbeta vid depressions- och ångestsjukdom?

    Titel:Health care professionals' experience-based understanding of individuals' capacity to work while depressed and anxious..
    Bertilsson M, Löve J, Ahlborg Jr G, Hensing G..
    Studiens syfte var att utforska och beskriva vårdpersonals erfarenhetsbaserade förståelse av förmågan att arbeta hos patienter med depression och/eller ångestsjukdom. Detta gjordes genom 4 fokusgruppsintervjuer med totalt 21 personer representerande olika vårdprofessioner inom psykiatri, primärvård och företagshälsovård.
  • Barn med bipolär sjukdom får ofta andra hälsoproblem som vuxna

    Titel:Long-Term Health Outcome of Adolescent Mood Disorders : Focus on Bipolar Disorder.
    Aivar Päären.
    I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Aivar Päären undersökt om gymnasieungdomar med bipolära sjukdomar utvecklar sjukdomen även som vuxna. Hans resultat visar att de flesta drabbade barn och ungdomar inte utvecklar bipolär sjukdom som vuxna men att många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom.
  • Oklart hur depression hos äldre bäst ska behandlas

    Titel:Behandling av depression hos äldre.
    Statens beredning för medicinsk utvärdering.
    Många äldre med depression blir inte tillräckligt hjälpta av antidepressiva läkemedel. Men för en del personer kan läkemedlen ha effekt. En viss typ av psykologisk behandling kan lindra symtomen men tillgången till denna behandling är nästan obefintlig.
  • Neuropsykologisk funktion vid ADHD

    Titel:Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents: Neuropsychological Deficits and Functional Outcomes .
    Douglas Sjöwall.
    I denna avhandling undersöks neuropsykologisk funktion hos unga med ADHD. I fokus är kamratrelationer och akademiska prestationer.
  • Självmordsförsök bland unga kan halveras

    Titel:A Randomised Controlled Trial of School-based Suicide Preventive Programmes; The Saving and Empowering Young Lives in Europe Study (SEYLE). .
    Danuta Wasserman, Christina W Hoven, Camilla Wasserman, Melanie Wall, Ruth Eisenberg, Gergö Hadlaczky, Ian Kelleher, Marco Sarchiapone, Alan Apter, Judit Balazs, Julio Bobes, Romuald Brunner, Paul Corcoran, Doina Cosman, Francis Guillemi, Christian Haring, Miriam Iosue, Michael Kaess, Jean-Pierre Kahn, Helen Keeley, George J Musa, Bogdan Nemes, Vita Postuvan, Pilar Saiz, Stella Reiter-Theil, Airi Varnik, Peeter Varnik, Vladimir Carli.
    En ny europeisk studie visar en bra effekt av att lära ungdomar att känna igen och hantera egna psykiatriska symtom samt att lära dem hjälpa kompisar med samma besvär.
  • Stora skillnader i diagnostisering av adhd

    De flesta som får en adhd-diagnos får också läkemedel. Men det finns betydande skillnader mellan länen i diagnostiseringen av nya fall, vilket kan bero på tillgången till neuropsykiatrisk kompetens.
  • Autismspektrumstörningar hos förskolebarn

    Titel:Autism Spectrum Disorders in preschool children: cognitive aspects and interventions.
    Åsa Hedvall Lundholm.
    Uppföljning av förskolebarn med autismspektrumstörning visade att det för många skedde förändringar inom olika utvecklingsområden under den studerade två-årsperioden.
    Ungefär hälften av barnen hade en samtidig utvecklingsstörning. En relativt stor andel uppvisade i test tecken på låg bearbetningshastighet, indikerande exekutiv dysfunktion. Det
    kunde i denna studie inte påvisas att intensiva insatser gav bättre resultat än icke – intensiva, riktade insatser.
  • Högre risk för självmord efter avslutat fängelsestraff

    Titel:Suicide After Release From Prison: A Population-Based Cohort Study From Sweden.
    xel Haglund, Dag Tidemalm, Jussi Jokinen, Niklas Långström, Paul Lichtenstein, Seena Fazel och Bo Runeson.
    Personer som har suttit i fängelse löper en 18 gånger högre risk att begå självmord, jämfört med normalbefolkningen. Allra högst är självmordsrisken de första månaderna efter frigivningen och hos individer med substansmissbruk och tidigare självmordsförsök bakom sig. Det visar en registerstudie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Psychiatry.
  • Diagnosens dilemman för kvinnor med ADHD

    Titel:Diagnosens dilemman: Identitet, anpassning och motstånd hos kvinnor med ADHD.
    Kitty Lassinantti.
    Det finns mycket forskning om ADHD, framförallt ur ett biomedicinskt perspektiv. Den mesta forskningen är gjord på pojkar och ur ett problemperspektiv.
    Då denna studie utgår från ett kritiskt perspektiv kommer tyngdpunkten att ligga på samhällsvetenskapliga kritiska studier av diagnosen ADHD och fenomenet (neuro)psykiatriska diagnoser, men också samhällsvetenskapliga studier av ADHD som inte utgår från ett kritiskt perspektiv har inkluderats.
  • Tillskott av omega 3 kan hjälpa barn med ADD

    Titel:Non-stimulant interventions in ADHD.
    Mats Johnson.
    Tillskott av fettsyran omega 3 kan hjälpa barn och ungdomar som har en viss form av ADHD. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som också pekar på att ett särskilt kognitivt träningsprogram kan förbättra problembeteenden vid alla former av ADHD. Ofta behandlas ADHD med centralstimulerande läkemedel, som för de flesta har god effekt men som inte fungerar för alla.
  • En av tre unga har skadat sig själv

    Titel:Non-Suicidal Self-Injury in Swedish Adolescents: Prevalence, Characteristics, Functions and Associations With Childhood Adversities.
    Maria Zetterqvist.
    Var tredje 15–17-åring som deltagit i en studie i Östergötland uppger att de medvetet skadat sig själva någon gång under det senaste året. Sju procent har ett beteende som passar in på diagnosen icke-suicidal självskada.
  • Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa

    Titel:Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa .
    Nina Åsbring, Henrik Dal, Mikael Ohrling och Christina Dalman.
    Cirka 25–30 procent av dem som söker husläkare har i olika studier uppskattats ha ett psykiskt lidande, men en mindre del av patienterna får psykiatrisk diagnos. Data från Stockholms läns landstings VAL-databaser visar att 7 procent av dem som besökt husläkare år 2011 fick en psykiatrisk diagnos, men att sammanlagt 20 procent fick hjälp för psykisk ohälsa, främst i form av förskrivning av psykofarmaka. En mindre andel fick besök hos kurator, psykolog eller psykoterapeut. Patientgruppen tycks vara underdiagnostiserad. Att likställa andelen psykiatriska diagnoser med andelen patienter med psykisk ohälsa som identifieras av läkare på vårdcentraler kan vara vanskligt.
  • Kan självmordsbenägna patienter ha nytta av D-vitaminbehandling?

    Titel:http://news.cision.com/se/lund-university/r/kan-sjalvmordsbenagna-patienter-ha-nytta-av-d-vitaminbehandling-,c9656566.
    Cécile Grudet, Johan Malm, Åsa Westrin, Lena Brundin.
    En aktuell studie med 59 suicidala patienter visar att cirka 60 procent av patienterna hade D-vitaminbrist och dessutom att detta var kopplat till en ökad inflammation i kroppen. Resultaten kan få betydelse för hur självmordsbenägna patienter behandlas i framtiden menar forskarna bakom studien.
  • Ingen koppling mellan adhd-medicinering och drogmissbruk

    Titel:Attention-deficit/hyperactivity disorder and risk for drug use disorder: a population-based follow-up and co-relative study..
    Jan Sundquist, Henrik Ohlsson, Kristina Sundquist och Kenneth Kendler.
    I en nyligen publicerad studie visar forskare från Centrum för Primärvårdsforskning att det inte tycks finnas någon koppling mellan medicinering med centralstimulerande medel i unga år, och drogmissbruk. Med hjälp av registerstudier har forskarna kartlagt samband mellan arv och miljö när det gäller adhd och missbruk. – Det är den första studien någonsin som i så här stor skala har tittat på detta samband, säger en av forskarna
  • Elever med AD/HD får inte tillräckligt med stöd

    Titel:Skolsituationen för elever med funktionsnedsätt- ningen AD/HD.
    Skolinspektionen.
    Elever med funktionsnedsättningen AD/HD får inte alltid det stöd de behöver i skolan. Bland annat händer det att skolorna inte gör de nödvändiga kartläggningarna av elevernas förutsättningar och att undervisningen inte anpassas tillräckligt mycket efter elevernas individuella behov. Ex: Skolorna fokuserar i huvudsak på individrelaterade faktorer, men det är också viktigt att belysa faktorer på grupp- och organisationsnivå och hur dessa påverkar lärandet.
  • Cannabis, schizofreni och andra psykoser: longitudinell studie av värnpliktiga

    Titel:Cannabis, schizophrenia and other psychoses : longitudinal studies on Swedish conscripts.
    Manrique-Garcia, Edison.
    Det verkar som om sambandet mellan cannabis och schizofreni kan vara starkare än den mellan cannabis och andra psykiska sjukdomar som t.ex. korta psykoser och depression. Våra resultat tyder på att tillståndet och prognosen av schizofrenin kan vara allvarligare för cannabisanvändare än schizofrenipatienter i allmänhet. Individer med en historia av tungt cannabismissbruk löper större risk för långvariga psykotiska effekter samt för tidig död jämfört med icke-användare.
Sida 1 av 14123510»|