Om olika diagnoser

  • Diagnosens dilemman för kvinnor med ADHD

    Titel:Diagnosens dilemman: Identitet, anpassning och motstånd hos kvinnor med ADHD.
    Kitty Lassinantti.
    Det finns mycket forskning om ADHD, framförallt ur ett biomedicinskt perspektiv. Den mesta forskningen är gjord på pojkar och ur ett problemperspektiv.
    Då denna studie utgår från ett kritiskt perspektiv kommer tyngdpunkten att ligga på samhällsvetenskapliga kritiska studier av diagnosen ADHD och fenomenet (neuro)psykiatriska diagnoser, men också samhällsvetenskapliga studier av ADHD som inte utgår från ett kritiskt perspektiv har inkluderats.
  • Tillskott av omega 3 kan hjälpa barn med ADD

    Titel:Non-stimulant interventions in ADHD.
    Mats Johnson.
    Tillskott av fettsyran omega 3 kan hjälpa barn och ungdomar som har en viss form av ADHD. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som också pekar på att ett särskilt kognitivt träningsprogram kan förbättra problembeteenden vid alla former av ADHD. Ofta behandlas ADHD med centralstimulerande läkemedel, som för de flesta har god effekt men som inte fungerar för alla.
  • En av tre unga har skadat sig själv

    Titel:Non-Suicidal Self-Injury in Swedish Adolescents: Prevalence, Characteristics, Functions and Associations With Childhood Adversities.
    Maria Zetterqvist.
    Var tredje 15–17-åring som deltagit i en studie i Östergötland uppger att de medvetet skadat sig själva någon gång under det senaste året. Sju procent har ett beteende som passar in på diagnosen icke-suicidal självskada.
  • Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa

    Titel:Var femte som besökte vårdcentral fick hjälp mot psykisk ohälsa .
    Nina Åsbring, Henrik Dal, Mikael Ohrling och Christina Dalman.
    Cirka 25–30 procent av dem som söker husläkare har i olika studier uppskattats ha ett psykiskt lidande, men en mindre del av patienterna får psykiatrisk diagnos. Data från Stockholms läns landstings VAL-databaser visar att 7 procent av dem som besökt husläkare år 2011 fick en psykiatrisk diagnos, men att sammanlagt 20 procent fick hjälp för psykisk ohälsa, främst i form av förskrivning av psykofarmaka. En mindre andel fick besök hos kurator, psykolog eller psykoterapeut. Patientgruppen tycks vara underdiagnostiserad. Att likställa andelen psykiatriska diagnoser med andelen patienter med psykisk ohälsa som identifieras av läkare på vårdcentraler kan vara vanskligt.
  • Kan självmordsbenägna patienter ha nytta av D-vitaminbehandling?

    Titel:http://news.cision.com/se/lund-university/r/kan-sjalvmordsbenagna-patienter-ha-nytta-av-d-vitaminbehandling-,c9656566.
    Cécile Grudet, Johan Malm, Åsa Westrin, Lena Brundin.
    En aktuell studie med 59 suicidala patienter visar att cirka 60 procent av patienterna hade D-vitaminbrist och dessutom att detta var kopplat till en ökad inflammation i kroppen. Resultaten kan få betydelse för hur självmordsbenägna patienter behandlas i framtiden menar forskarna bakom studien.
  • Ingen koppling mellan adhd-medicinering och drogmissbruk

    Titel:Attention-deficit/hyperactivity disorder and risk for drug use disorder: a population-based follow-up and co-relative study..
    Jan Sundquist, Henrik Ohlsson, Kristina Sundquist och Kenneth Kendler.
    I en nyligen publicerad studie visar forskare från Centrum för Primärvårdsforskning att det inte tycks finnas någon koppling mellan medicinering med centralstimulerande medel i unga år, och drogmissbruk. Med hjälp av registerstudier har forskarna kartlagt samband mellan arv och miljö när det gäller adhd och missbruk. – Det är den första studien någonsin som i så här stor skala har tittat på detta samband, säger en av forskarna
  • Elever med AD/HD får inte tillräckligt med stöd

    Titel:Skolsituationen för elever med funktionsnedsätt- ningen AD/HD.
    Skolinspektionen.
    Elever med funktionsnedsättningen AD/HD får inte alltid det stöd de behöver i skolan. Bland annat händer det att skolorna inte gör de nödvändiga kartläggningarna av elevernas förutsättningar och att undervisningen inte anpassas tillräckligt mycket efter elevernas individuella behov. Ex: Skolorna fokuserar i huvudsak på individrelaterade faktorer, men det är också viktigt att belysa faktorer på grupp- och organisationsnivå och hur dessa påverkar lärandet.
  • Cannabis, schizofreni och andra psykoser: longitudinell studie av värnpliktiga

    Titel:Cannabis, schizophrenia and other psychoses : longitudinal studies on Swedish conscripts.
    Manrique-Garcia, Edison.
    Det verkar som om sambandet mellan cannabis och schizofreni kan vara starkare än den mellan cannabis och andra psykiska sjukdomar som t.ex. korta psykoser och depression. Våra resultat tyder på att tillståndet och prognosen av schizofrenin kan vara allvarligare för cannabisanvändare än schizofrenipatienter i allmänhet. Individer med en historia av tungt cannabismissbruk löper större risk för långvariga psykotiska effekter samt för tidig död jämfört med icke-användare.
  • Självskadebeteende hos svenska ungdomar som inte är självmordsbenägna

    Titel:Non-Suicidal Self-Injury in Swedish Adolescents: Prevalence, Characteristics, Functions and Associations With Childhood Adversities.
    Maria Zetterqvist.
    Sammanfattningsvis visade resultaten att självskadebeteende är vanligt förekommande hos ungdomar. Avhandlingen bidrar med empiri till diskussionen gällande icke suicidal självskada i DSM-5. Det är viktigt att beakta olika negativa livserfarenheter och traumasymptom i relation till självskadebeteende hos ungdomar. Att undersöka självskadebeteendets funktioner kan vara kliniskt hjälpsamt för att utveckla och utvärdera individuellt anpassade behandlingsstrategier.
  • Trauma i barndomen kan ge fetma i vuxen ålder

    Titel:A new model of the role of psychological and emotional distress in promoting obesity: conceptual review with implications for treatment and prevention.
    Erik Hemmingsson.
    Att vara utsatt för övergrepp under barndomen innebär en markant ökning av risken att utveckla fetma i vuxen ålder. Det visar en meta-analys av tidigare gjorda studier, som omfattar totalt 112 000 studiedeltagare. Analysen är gjord av forskare på Karolinska Institutet och är publicerad i tidskriften Obesity Reviews.
  • Manodepressivitet och dess förhållande till större psykiska sjukdomar

    Titel:Bipolar disorder and its relation to major psychiatric disorders: a family- based study in the Swedish population.
    Jie Song, Sarah E Bergen, Ralf Kuja-Halkola, Henrik Larsson, Mikael Landén och Paul Lichtenstein.
    Den höga risken för manodepressivitet (även kallad bipolär sjukdom) inom familjen bevisar att genetiska faktorer spelar en viktig roll i etiologin för manodepressivitet, och de delade genetiska faktorer tyderpleiotropiska effekter (en gen kan ge flera effekter) över olika psykiska störningar. Resultaten tyder också på att manodepressivitet är både inom humör och psykotiska spektrat, men möjligen närmare släkt med affektiva störningar. Det var en svensk familjebaserad studie.
  • Självskadande ungdomar oftare utanför arbetsmarknaden

    Titel:Future risk of labour market marginalisation in young suicide attempters – a population-based prospective cohort study.
    Niederkrotenthaler T, Tinghög P, Alexanderson K, Dahlin M, Beckman K, Gould M, Wang M, Mittendorfer-Rutz E.
    En ny registerstudie från Karolinska Institutet visar att det finns ett starkt samband mellan självskadehandlingar hos ungdomar och framtida risk för arbetslöshet, sjukskrivning och förtidspension. Studien bygger på information om drygt 1,6 miljoner 16–30-åringar och publiceras i vetenskapstidskriften International Journal of Epidemiology.
  • Rötterna till autism och ADHD – tvillingstudie

    Titel:The roots of autism and ADHD twin study in Sweden (RATSS).
    Sven Bölte, Charlotte Willfors, Steve Berggren, Joakim Norberg, Lina Poltrago, Katell Mevel, Christina Coco, m. fl..
    Nervsystemets sjukdomar påverkas både av arv och miljö. Sen tidigare har området mycket begränsat forskningsunderlag från tvillingstudier. The Roots of Autism och ADHD Twin Study i Sverige (RATSS) är ett pågående projekt med inriktning enäggstvillingar I denna artikel beskrivs utformning, rekrytering, datainsamling, åtgärder, insamlade tvillingparegenskaper, samt pågående och planerade analyser i RATSS.
  • Syskon till bipolära blir oftare chefer och ledare

    Titel:Bipolar disorder and leadership – a total population study.
    S Kyaga, P Lichtenstein, M Boman och M Landén.
    Det är en populär uppfattning att stora ledare ofta är bipolära. En ny studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet ger stöd åt teorin, men visar att det framför allt är bipolära personers friska syskon som dras till chefsjobben. Simon Kyaga: Vi påminns också om att psykiatrisk sjukdom inte är något entydigt negativt. Med rätt behandling och stöd kan fler patienter lyftas till bättre funktionsnivå och utnyttja de kvaliteter som döljs av sjukdomsbilden i övrigt.
  • Ökning av våldsbrott och för tidig död bland personer med schizofreni

    Titel:Violent crime, suicide, and premature mortality in patients with schizophrenia and related disorders: a 38-year total population study in Sweden.
    Seena Fazel, Achim Wolf, Camilla Palm, Prof Paul Lichtenstein.
    Ny forskning från Karolinska Institutet och universitet i Oxford visar att antalet våldbrott och tidiga dödsfall ökar bland personer med schizofreni jämfört med normalbefolkningen. Det bygger på en analys av negativa utfall för över 25 000 personer i Sverige som diagnostiserats med schizofreni mellan åren 1972 och 2009.
  • ADHD-läkemedel fortsätter öka

    Titel:Förskrivning av centralstimulantia vid adhd – Utvecklingen från 2006 till 2013.
    Socialstyrelsen.
    Fler får centralstimulerande ADHD-läkemedel förskrivet. Andelen användare är högst i åldersgruppen 10-17 år, både bland pojkar och flickor.
  • Ökad risk för självmord vid diabetes

    Titel:Unnatural Deaths in a National Cohort of People Diagnosed With Diabetes..
    Webb R, Lichtenstein P, Dahlin M, Kapur N, Ludvigsson J, Runeson B.
    Ny forskning från Karolinska Institutet visar att diabetes medför en ökad statistisk risk för självmord, särskilt bland personer som får diagnosen tidigt i livet. Studien publiceras i vetenskapstidskriften Diabetes Care.
  • Utmattningssyndrom, identifikation, karakteristika och förlopp

    Titel:Utmattningssyndrom, identifikation, karakteristika och förlopp.
    Kristina Glise.
    Patienter med utmattningssyndrom hade ett långt sjukdomsförlopp avseende mentala symptom och en omfattande samsjuklighet med depression, ångest och multipla somatiska symptom. Oavsett kön eller ålder var symptombördan och sjukdomsförloppet lika. Bland primärvårdspatienter som angav ökad stress och psykiska symptom, uppfyllde en tredjedel de diagnostiska kriterierna för utmattningssyndrom, vilka utgjorde nästan en tiondel av totala studiegruppen.
  • Positiva resultat inom rehabilitering

    Titel:Rehabiliteringsgarantin 2013. Erfarenheter och resultat..
    Sveriges Kommuner och Landsting.
    Den positiva trenden i landstingen fortsätter. Allt fler har fått tillgång till rehabilitering mot stress, depression, ångest och smärttillstånd. Det visar SKL:s rapport om Rehabiliteringsgarantin.
  • Suicidalt beteende hos äldre: befolknings-och patientperspektiv

    Titel:Suicidal behavior in late life: population and patient perspectives.
    Madeleine Mellqvist Fässberg.
    Tidig upptäckt och behandling av depression är av yttersta vikt, men för att minska suicidalt beteende bland äldre kan även interventioner behöva rikta sig mot grupper med funktionsnedsättning, sömn och smärtproblematik och begränsade sociala nätverk.
Sida 1 av 13123510»|