Om olika diagnoser

  • Val av metod vid självmordsförsök speglar risk för fullbordat självmord

    Titel:Suicide after previous non-fatal self-harm: National cohort study 2000 - 2008.
    Bo Runeson, Axel Haglund, Paul Lichtenstein och Dag Tidemalm.
    Risken för fullbordade självmord är hög hos personer med ett självmordsförsök bakom sig, särskilt kort tid efter försöket. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i en studie visat hur valet av metod vid försöket spelar roll för risken att senare fullfölja självmordet. Även vissa psykiatriska diagnoser innebär en ökad risk.
  • Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor

    Titel:Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor.
    Statens beredning för medicinsk och social utvärdering .
    Schizofreni är i de flesta fall en kronisk och invalidiserade psykisk sjukdom. Medellivslängden är i genomsnitt 15 år kortare för män och 12 år kortare för kvinnor än för den övriga befolkningen. Rökning, missbruk av alkohol och droger, bristfällig kosthållning samt brist på fysisk aktivitet är viktiga bidragande orsaker till en hög grad av andra samtidiga sjukdomar, till exempel diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar.
  • Förebygga depression hos ungdomar

    Titel:Evaluation of a School-Based Program Aimed at Preventing Depressive Symptoms in Adolescents.
    Pernilla Garmy, Ulf Jakobsson, Katarina Steen Carlsson, Agneta Berg och Eva K. Clausson.
    I denna studie utvärderas ett skolbaserat KBT-program för att förebygga depressionssymtom hos tonåringar. Insatsen utvärderas efter insatsen och ett år efter.
  • Fler autismdiagnoser speglar inte en faktisk ökning av symtomen

    Titel: Autism phenotype versus registered diagnosis in Swedish children: prevalence trends over 10 years in general population samples.
    Sebastian Lundström, Abraham Reichenberg, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein och Christopher Gillberg.
    Antalet diagnoser om autismspektrumstörningar har det senaste decenniet ökat kraftigt. Men symtomen har inte blivit vanligare i befolkningen, utan ökningen beror sannolikt på breddade diagnoskriterier, att fler söker hjälp och en ökad kunskap hos professionen. Det visar en studie som publiceras i ansedda British Medical Journal.
  • Vardagsliv för anhöriga till deprimerade

    Titel:Everyday life of relatives of persons suffering from severe depression : Experiences of health, burden, sense of coherence and encounters with psychiatric specialist health services.
    Hege Skundberg Kletthagen.
    Syftet med denna avhandling var att undersöka hur vardagslivet ser ut för anhöriga till personer som lider av svår depression. Hur upplever de sin hälsa, belastning, känsla av sammanhang och samarbete med psykiatrin?
  • Allt fler unga använder ADHD-läkemedel

    Titel:Användningen av centralstimulantia vid adhd – Utvecklingen regionalt och i riket.
    Socialstyrelsen.
    Användandet av ADHD-läkemedel fortsätter att öka. Vanligast är det bland pojkar i åldern 10-17 år, där cirka 5 procent medicinerar. I en ny rapport från Socialstyrelsen redovisas för första gången hur användandet ser ut i de enskilda kommunerna. Resultatet visar på stora skillnader.
  • Symtom på autism har inte ökat i Sverige

    Titel:Autism phenotype versus registered diagnosis in Swedish children: prevalence trends over 10 years in general population samples.
    Sebastian Lundström, Abraham Reichenberg, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein och Christopher Gillberg.
    Antalet barn som diagnostiseras med autismspektrumstörning har stigit på senare år. Men den här ökningen beror sannolikt inte på en reell ökning av autismsymtom, enligt en ny svensk studie i tidskriften BMJ.
  • Att förlora ett barn i självmord

    Titel:Suicide in the family : towards improved care of bereaved parents and siblings.
    Rossana Pettersén.
    Att förlora ett barn i självmord är en överväldigande upplevelse som ökar risken för negativa hälsoeffekter för sörjande föräldrar och syskon, såsom långvarig psykiatrisk sjuklighet och ökad risk för förtida dödlighet, inklusive självmord. Trots deras behov och den ökade risken för sorg svårigheter relaterade till sorgen, är kunskapen om vilken vård som är effektiv för att förebygga svårigheter begränsad och det saknas populationsbaserade studier som undersöker detta. Det främsta syftet med dessa studier är att förbättra den professionella vården av suiciddrabbade föräldrar och syskon genom att utforska några intresseområden som kan ses som ett första steg mot detta mål.
  • Studie om implementering av psykosociala insatser vid schizofreni

    Titel:Implementeringen av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vi schizofreni - exemplen IPS och ACT.
    Urban Markström, Ulrika Bejerholm, Bengt Svensson & Magnus Bergmark.
    År 2011 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. Två av de integrerade modeller som starkast rekommenderades var Individual Placement and Support (IPS) och Assertive Community Treatment (ACT). I den här rapporten studeras i vilken omfattning och med vilka resultat som ACT och IPS kan implementeras i en svensk välfärdskontext, samt vilka omständigheter som haft betydelse för process och resultat.
  • Forskning som hjälper personer med autism att kommunicera

    Titel:Training-induced plasticity of the social brain in autism spectrum disorder..
    Bölte S, Ciaramidaro A, Schlitt S, Hainz D, Kliemann D, Beyer A, Poustka F, Freitag C, Walter H.
    Personer med autism har begränsad förmåga till socialt samspel. En studie visar att datoriserade träningsprogram kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd att tolka ansiktsuttryck och känna igen känslor. Övningarna skapar förändringar både på beteendet och skapar funktionsförändringar i centrala delar av den sociala hjärnan. Resultatet visar att lämplig träning kan leda till att barn med autism får lättare att interagera och läsa av sociala sammanhang.
  • När livet känns fel

    Titel:När livet känns fel – ungas upplevelser kring psykisk ohälsa.
    Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
    De flesta unga som lider av psykisk ohälsa har ingen medicinsk diagnos för det och har därför inte heller fått stöd eller vård för sitt dåliga mående. När livet känns fel är en kartläggning av hur unga med självupplevd psykisk ohälsa uppfattar sina svårigheter, vilka sätt de använder för att hantera dessa samt vilka resurser som de upplever kan ge dem stöd.
  • Hur påverkas förmågan att arbeta vid depressions- och ångestsjukdom?

    Titel:Health care professionals' experience-based understanding of individuals' capacity to work while depressed and anxious..
    Bertilsson M, Löve J, Ahlborg Jr G, Hensing G..
    Studiens syfte var att utforska och beskriva vårdpersonals erfarenhetsbaserade förståelse av förmågan att arbeta hos patienter med depression och/eller ångestsjukdom. Detta gjordes genom 4 fokusgruppsintervjuer med totalt 21 personer representerande olika vårdprofessioner inom psykiatri, primärvård och företagshälsovård.
  • Barn med bipolär sjukdom får ofta andra hälsoproblem som vuxna

    Titel:Long-Term Health Outcome of Adolescent Mood Disorders : Focus on Bipolar Disorder.
    Aivar Päären.
    I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Aivar Päären undersökt om gymnasieungdomar med bipolära sjukdomar utvecklar sjukdomen även som vuxna. Hans resultat visar att de flesta drabbade barn och ungdomar inte utvecklar bipolär sjukdom som vuxna men att många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom.
  • Oklart hur depression hos äldre bäst ska behandlas

    Titel:Behandling av depression hos äldre.
    Statens beredning för medicinsk utvärdering.
    Många äldre med depression blir inte tillräckligt hjälpta av antidepressiva läkemedel. Men för en del personer kan läkemedlen ha effekt. En viss typ av psykologisk behandling kan lindra symtomen men tillgången till denna behandling är nästan obefintlig.
  • Neuropsykologisk funktion vid ADHD

    Titel:Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents: Neuropsychological Deficits and Functional Outcomes .
    Douglas Sjöwall.
    I denna avhandling undersöks neuropsykologisk funktion hos unga med ADHD. I fokus är kamratrelationer och akademiska prestationer.
  • Självmordsförsök bland unga kan halveras

    Titel:A Randomised Controlled Trial of School-based Suicide Preventive Programmes; The Saving and Empowering Young Lives in Europe Study (SEYLE). .
    Danuta Wasserman, Christina W Hoven, Camilla Wasserman, Melanie Wall, Ruth Eisenberg, Gergö Hadlaczky, Ian Kelleher, Marco Sarchiapone, Alan Apter, Judit Balazs, Julio Bobes, Romuald Brunner, Paul Corcoran, Doina Cosman, Francis Guillemi, Christian Haring, Miriam Iosue, Michael Kaess, Jean-Pierre Kahn, Helen Keeley, George J Musa, Bogdan Nemes, Vita Postuvan, Pilar Saiz, Stella Reiter-Theil, Airi Varnik, Peeter Varnik, Vladimir Carli.
    En ny europeisk studie visar en bra effekt av att lära ungdomar att känna igen och hantera egna psykiatriska symtom samt att lära dem hjälpa kompisar med samma besvär.
  • Stora skillnader i diagnostisering av adhd

    De flesta som får en adhd-diagnos får också läkemedel. Men det finns betydande skillnader mellan länen i diagnostiseringen av nya fall, vilket kan bero på tillgången till neuropsykiatrisk kompetens.
  • Autismspektrumstörningar hos förskolebarn

    Titel:Autism Spectrum Disorders in preschool children: cognitive aspects and interventions.
    Åsa Hedvall Lundholm.
    Uppföljning av förskolebarn med autismspektrumstörning visade att det för många skedde förändringar inom olika utvecklingsområden under den studerade två-årsperioden.
    Ungefär hälften av barnen hade en samtidig utvecklingsstörning. En relativt stor andel uppvisade i test tecken på låg bearbetningshastighet, indikerande exekutiv dysfunktion. Det
    kunde i denna studie inte påvisas att intensiva insatser gav bättre resultat än icke – intensiva, riktade insatser.
  • Högre risk för självmord efter avslutat fängelsestraff

    Titel:Suicide After Release From Prison: A Population-Based Cohort Study From Sweden.
    xel Haglund, Dag Tidemalm, Jussi Jokinen, Niklas Långström, Paul Lichtenstein, Seena Fazel och Bo Runeson.
    Personer som har suttit i fängelse löper en 18 gånger högre risk att begå självmord, jämfört med normalbefolkningen. Allra högst är självmordsrisken de första månaderna efter frigivningen och hos individer med substansmissbruk och tidigare självmordsförsök bakom sig. Det visar en registerstudie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Psychiatry.
  • Diagnosens dilemman för kvinnor med ADHD

    Titel:Diagnosens dilemman: Identitet, anpassning och motstånd hos kvinnor med ADHD.
    Kitty Lassinantti.
    Det finns mycket forskning om ADHD, framförallt ur ett biomedicinskt perspektiv. Den mesta forskningen är gjord på pojkar och ur ett problemperspektiv.
    Då denna studie utgår från ett kritiskt perspektiv kommer tyngdpunkten att ligga på samhällsvetenskapliga kritiska studier av diagnosen ADHD och fenomenet (neuro)psykiatriska diagnoser, men också samhällsvetenskapliga studier av ADHD som inte utgår från ett kritiskt perspektiv har inkluderats.
Sida 1 av 14123510»|


Copyright SocialVetenskap 2012

ADHD, DAMP, ADD Alkohol Anhöriga Arbeta med socialt arbete Arbete med familjer Arbete och sysselsättning Arbetslöshet Arbetsmarknad Arbetsmarknadsåtgärder Autism o asperger Barn Barn och unga Barn och ungdom Barns villkor Behandlingsarbete Behandlingsverksamheter mm Biståndsbedömning Boende Brottsoffer Brukarinflytande Demens Depression & manodepressivitet Droger Drogpolitik Ekonomi Etik Faktorer bakom sjukfrånvaro Familjehem Familjerätt Funktionshinder Förebygga kriminalitet Förebyggande arbete Förskola och skola Försörjningsstöd Föräldrar och barn Föräldraskap Genus - jämställdhet Hemlöshet Idébaserat och frivilligt socialt arbete Institutionsplacering Integration Invandrarbakgrund Invandrarkvinnor Kriminalitet Kunskapsbaserad socialtjänst Kvalitet & utvärdering Leva med sjukdom Metoder Migration Missbruk i familjen Misshandel Misshandel i familjen Narkotika Placerade barn Professionfrågor Psykisk hälsa Psykisk ohälsa och brott Psykossjukdomar Rasism och diskriminering Rehabilitering Relationer och kön Samverkan Sex och samlevnad Sexuella övergrepp Sjukdom & arbetsskada Självskada och suicid Skola Socialförsäkringssystemet Socialpolitik Socialtjänsten Spelberoende Stress och utbrändhet Tillsyn över socialtjänsten Ungdomar Utbildning Utlandsfödda på arbetsmarknaden Utredning och insats Utsatta bostadsområden Vad påverkar arbetslöshet Vad påverkar kriminalitet Våld i nära relationer Äldre Ätstörningar Övrigt