Föräldraskap

• Tecken på depression hos nyblivna fäder bör uppmärksammas bättre

  Titel:Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support.
  Pamela Massoudi.
  I Sverige är vi idag generellt bra på att tidigt upptäcka depressionssymptom hos nyblivna mödrar. Men metoder behöver utvecklas för att bättre uppmärksamma symtom hos nyblivna fäder. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Sambanden mellan kvinnors utbildningsnivå, utbildningsområde och fertilitet i Sverige

  Titel:Education and Fertility Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden.
  Karin Tesching.
  Denna avhandling analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildningens inriktning som en dimension vid sidan av utbildningsnivå och rollen av att vara studerande. Denna dimension måste beaktas för att kunna förstå det komplexa samspelet mellan utbildning och fertilitet.
  • Abstract
  • Fulltext

• En studie av hälsofrågor och födelsevikt hos unga mödrar i Teheran

  Titel:Social support, coping, and self-esteem in relation to psychosocial factors : A study of health issues and birth weight in young mothers in Tehran, Iran.
  Mozhdeh Nasseh Lotf Abadi.
  Generellt betraktas graviditet  som en positiv period i livet i den iranska kulturen. För föräldrarna är det viktigt att ha en hälsosam graviditet och som ett resultat, ett friskt barn. Tillräcklig födelsevikt hos barnet är en av de viktigaste förutsättningarna för en sund utveckling under barndomen liksom senare i livet. Pågående forskning har utförts beträffande olika medicinska faktorer relaterade till födelsevikt, men det finns en lucka i kunskapen om psykosociala faktorer som socialt stöd, coping, självkänsla, stress, moderns psykiska hälsa och olika sociodemografiska faktorer, vilket kan leda till negativa graviditeter som låg födelsevikt. Denna avhandling syftar till att ge kunskap för att fylla denna lucka.
  • Abstract
  • Fulltext

• Fler högutbildade och äldre föräldrar minskar separationerna

  Titel:Barn, föräldrar och separationer - Utvecklingen under 2000-talet.
  Statistiska centralbyrån.
  Andelen barn som är med om att deras föräldrar separerar har minskat under 2000-talet. Under perioden har barnens föräldrar fått högre utbildningsnivå samtidigt som föräldrarna blivit äldre vid barnafödandet. Dessa grupper har en lägre risk att separera vilket kan vara en bidragande förklaring till nedgången.
  • Läs mer
  • Rapporten

• 9 2012 Gravida missbrukare inom LVM-vården

  Titel:9 2012 Gravida missbrukare inom LVM-vården.
  Therese Reitan och Linda Weding.
  Frågan om gravida missbrukare har under många år varit aktuell och återkommande i såväl forskning som i samhällsdebatten. Vid flera tillfällen genom åren har det föreslagits att gravida kvinnor som har ett fortgående och allvarligt missbruk ska kunna omhändertas av hänsyn till barnets hälsa. Senast våren 2009 föreslogs en sådan ändring i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, men frågan bereds fortfarande i regeringskansliet.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Separerade föräldrar bor allt närmre varandra

  Titel:Geographical distance between children and absent parents in separated families.
  Olof Stjernström och Magnus Strömgren.
  Allt fler skilsmässobarn har gång- eller cykelavstånd till sina föräldrar. Trenden de senaste 20 åren är tydlig – separerade föräldrar bor allt närmre varandra. Ett tätare umgänge med båda föräldrarna blir allt vanligare. Då krävs kortare avstånd mellan föräldrarna, säger Olof Stjernström, forskare vid Umeå universitet.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Stöd till barn som upplevt våld mot sin mamma behöver förbättras

  Titel:The Damage Done, Children Exposed to Intimate Partner Violence and their Mothers – Towards empirically based interventions in order to reduce negative health effects in children.
  Karin Grip.
  De stödinsatser samhället erbjuder barn som upplevt våld mot sin mamma behöver utvecklas. Kvalitén skulle höjas om insatserna utvärderades kontinuerligt, visar en avhandling från Göteborgs universitet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Stöd till gravida kvinnor med missbruksproblem

  Titel:Kvinnors erfarenheter av stöd från MödraBarnhälsovårdsteamet i Haga.
  Monica Nordenfors och Ingrid Höjer.
  Missbruk påverkar föräldrafunktionen i hög grad, att växa upp i en familj där det förekommer missbruk kan få förödande konsekvenser för ett barns liv. Redan under graviditeten finns risk att fostret skadas av alkohol och andra droger. Gravida kvinnor med missbruksproblem behöver mycket tätare uppföljning än vad mödrahälsovården vanligtvis kan erbjuda samt stöd av yrkesgrupper med beroende- och socialkurativ kompetens. Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga (MBHV-teamet) är en av Sveriges få resursenheter som arbetar specifikt med gravida kvinnor med missbruksproblem och deras barn. Teamet arbetar för att minska ett omfattande lidande för många barn och deras föräldrar.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Hög livskvalitet hos par som har adopterat

  Titel:Quality of life after adopting compared with childbirth with or without assited reproduction.
  Lars Hogström, Marianne Johansson, Per Olof Janson, Marie Berg, Jynfiaf Francis, Jan Sogn, Anna-Lena Hellström och Annsofie Adolfsson.
  Par som adopterar barn efter misslyckad IVF-behandling har högre livskvalitet än både barnlösa par och par utan infertilitetsproblematik. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin.
  • Läs mer
  • Artikeln

• Barn med okänd pappa

  Titel:CHILDREN OF UNKNOWN FATHERS: PREVALENCE AND OUTCOMES IN SWEDEN.
  Anders Björklund, Karin Hederos Eriksson, Marianne Sundström.
  I denna studie har man följt upp alla barn som fötts mellan 1955 och 1967 och studerat hur det gått för barn med okänd pappa. Denna grupp av barn har inte varit föremål för några mer omfattande studier och uppföljning behövs.
  • Rapporten
  • SOFI

• Föräldraskap och internet-nya mötesplatser och informationsvägar kring det senmoderna föräldraskapet

  Titel:Föräldraskap och internet-nya mötesplatser och informationsvägar kring det nya föräldraskapet.
  Lars Plantin och Kristian Daneback.
  Internet har idag blivit en allt viktigare mötesplats för många föräldrar eller blivande föräldrar där man söker stöd och information kring föräldraskapet. Men, vad söker de för slags information på nätet och vilken betydelse har detta stöd för föräldrarna?
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Män mår sämre vid ofrivillig barnlöshet än tidigare känt

  Titel:Life after terminated IVF – experience and quality of life among men and women.
  Marianne Johansson.
  Provrörsbefruktning leder till att fler par idag än tidigare har möjlighet att bli biologiska föräldrar. Men vägen dit kan vara mödosam och för vissa lyckas inte behandlingen. Avhandlingen från Sahlgrenska akademin visar att män påverkas mer negativt än vad som tidigare rapporterats i studier kring ofrivillig barnlöshet.
  • Läs mer
  • Abstract

• Vuxna skilsmässobarn mår inte sämre än andra

  Titel:Grown-up children of divorce: Experiences and health.
  Teresia Ängarne-Lindberg.
  Skilsmässobarn är psykiskt och fysiskt lika friska som andra när de nått vuxen ålder, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Undantaget är en mindre grupp yngre kvinnor med sämre mental hälsa och personliga resurser än de övriga i studien.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Föräldracirkeln: Bättre föräldraskap

  Titel:Föräldracirkeln Bättre föräldraskap – en utvärdering.
  Eva Nyberg.
  Familjeresursteamet vid socialförvaltningen i Haninge kommun erbjuder olika typer av behandling för familjer som har bekymmer med relationen till sina barn. Ett erbjudande om hjälp är en föräldracirkel som benämns Bättre föräldraskap. Det är ett manualbaserat program som har sitt ursprung i det engelska programmet Mellow Parenting.
  • Läs mer

• Mer stöd behövs efter misslyckad fertilitetsbehandling

  Titel:Mood Disorders, Personality and Grief in Women and Men undergoing in vitro Fertilization Treatment.
  Helena Volgsten.
  Infertilitet och att genomgå behandling med provrörsbefruktning kan vara förenat med depression. I sin avhandling visar barnmorskan Helena Volgsten att trettio procent av de kvinnor och tio procent av de män som genomgick provrörsbefruktning hade depression och/eller ångestsyndrom i samband med behandling.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Checklistor, tålamod och gemenskap

  Titel:Checklistor, tålamod och gemenskap – stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar.
  Karin Jöreskog.
  Den här rapporten är en utvärdering av FIBprojektet (FIB står för föräldrar med intellektuella begränsningar), som pågick under 2005 – 2008. FIB-projektet var ett resultat av mångårigt samarbete i Uppsala län om föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Projektet finansierades av Arvsfonden.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Föräldrastöd – till vem?

  Titel:Föräldrastödsprojektet i Jönköpings kommun.
  Thorbjörn Ahlgren, Sofia Enell och Oscar Svensson.
  Föräldrastödsprojektet i Jönköping har erbjudit en rad olika insatser; telefonkontakt, strukturerade samtal, Föräldra- och Skolkomet samt olika insatser i samarbete med förskolor/skolor. Den intervjuade personalen beskriver de strukturerade föräldrasamtalen som det mest centrala i verksamheten samtidigt som omgivande aktörer till stor del verkar förknippa verksamheten med de olika Komet-programmen
  • Läs mer
  • Rapporten

• Family Foundation – en ny form av föräldrastöd

  Titel:Enhancing Coparenting, Parenting, and Child Self-Regulation: Effects of Family Foundations 1 Year after Birth.
  Mark E. Feinberg, Marni L. Kan and Megan C. Goslin.
  De aktuella föräldraprogrammen är genomgående inriktade på att hjälpa föräldrar att bemöta barnen. Nu har resultat från ett av de första försöken med en annan inriktning publicerats. Metoden kallas ”Family Foundation”. Den syftar till att förbättra föräldrarnas samspel med varandra. Ett kontrollerat försök visar på betydande positiva effekter på barnen till föräldrarna i försöksgruppen.
  • Läs mer
  • Abstract och Beställ

• Icke-medicinsk behandling hjälper mot postpartum depression.

  Titel:Psychosocial and psychological interventions for treating postpartum depression.
  Dennis C-L, Hodnett E.
  Kvinnor med postpartum depression vill ofta inte använda antidepressiva mediciner pga påverkan på modersmjölken. Men det finns också alternativ: Behandlingsformer som samtalsterapi, kognitiv terapi och stödpersoner kan både ta bort och reducera symptomen. Det är resultatet i en ny rapport, efter genomgång av nio studier med 956 kvinnor.
  • Läs mer
  • Sammanfattning
  • Rapporten

• Små ”busar” kan hjälpas

  Titel:Effects of early family/parent training programs on antisocial behaviour and delinquency.
  Piquero A, Farrington D, Welsh B, Tremblay R, Jennings W.
  Föräldraprogram riktade till föräldrar till barn under fem år, ger föräldrarna redskap till att uppfostra sina barn och avhjälper små barns beteendemässiga problem. De verkar också förebygga senare antisociala och kriminella beteenden och har dessutom ett positivt inflytande på områden som barnens senare kärleksliv, utbildning och arbetsliv. Detta visar en SFI Campell forskningsöversikt över de viktigaste internationella rapporterna inom området.
  • Läs mer
  • Sammanfattning