Kriminalitet

  • Alkohol triggar våld

    Titel:The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a case-crossover study.
    Ulrika Haggård-Grann, Johan Hallqvist, Niklas Långström, Jette Möller.
    Intag av alkohol ökar risken för att begå ett våldsbrott kraftigt. Personer dömda för våldsbrott har undersökts av forskare vid Karolinska Institutet. Av 133 personer dömda för våldsbrott hade 78 (58 procent) druckit alkohol under dygnet före brottet. En stor majoritet av de dömda var män med en psykiatrisk diagnos och de allra flesta våldshandlingarna begicks mot personer som de kände.
  • De allra flesta brott begås av personer födda i Sverige

    Titel:Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.
    Brottsförebyggande rådet.
    De allra flesta brott begås av personer födda i Sverige. De som är födda utomlands har en högre risk att misstänkas för brott, än personer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar. Men 88 procent av dem var inte misstänkta för brott överhuvudtaget under en femårsperiod. Motsvarande andel bland dem som var födda i Sverige av svenskfödda föräldrar var 95 procent. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport som publiceras i dag.
  • Utvärdering av föräldrarådslag i Botkyrka

    Titel:Mer makt åt folket!? - en utvärdering av föräldrarådslag i Botkyrka.
    Joacim Hagman & Eva Nyberg.
    Föräldrarådslag handlar om att samla föräldrar kring en grupp barn eller ungdomar där vuxna, som skolpersonal eller socialarbetare, fått signaler om att barnen begått något brott eller på annat sätt agerat olämpligt tillsammans. Oron över barnens agerande kan vara allmän eller bero på en särskild händelse. Målet med modellen är att göra föräldrarna delaktiga i planeringen för hur man ska komma tillrätta med ett problem och förhindra att liknande händelser upprepas.
  • Inför frigivningen

    Titel:Inför frigivningen. Livssituationen inför frigivningen och egenbedömningen av framtida återfall..
    Birgitta Rydén-Lodi.
    För att öka kunskapen om hur vilka livssituationer som bidrar till att avbryta en kriminell
    karriär har Kriminalvårdens forskningskommitté delfinansierat en studie över vad som särskiljer
    de personer som framgångsrikt tar sig ur en tungt belastad kriminell karriär från dem
    som fortsätter. I denna studie undersöks vilka livssituationsfaktorer som har betydelse
    för ett upphörande av en kriminell karriär. Vilka är det som inte återfaller i brott trots
    brottsbelastning? Vilka livssituationer har betydelse inför frigivningen?
  • Återfallsbrytare – vilka var de?

    Titel:Återfallsbrytare - vilka var de? Några bakgrundsfaktorers inverkan på återfall i brott.
    Birgitta Rydén-Lodi.
    I denna studie undersöks hur några bakgrundsfaktorer kan


    påverka återfall i brott. Vilka är det som inte återfaller i brott trots brottsbelastning? Vad


    särskiljer gravt kriminella män som återfaller respektive inte återfaller i brott? Vilka är de som


    lyckas mot alla odds?
  • Kvinnors villkor i fängelse

    Titel:Kvinnorna på Hinseberg. En studie av kvinnors villkor i fängelse..
    Odd Lindberg.
    Kvinnorna på Hinseberg är en djupgående studie av villkor, förutsättningar och vardaglig tillvaro

    för fängelsedömda kvinnor. Syftet med studien är att beskriva kvinnornas erfarenheter av att

    vara frihetsberövade; hur det är att leva i en anstalt. I rapporten är det kvinnornas egna

    erfarenheter och bedömningar som lyfts fram; deras möjligheter till arbete och studier, deras

    relationer till andra intagna och personal samt deras möjligheter att upprätthålla kontakter

    med livet utanför anstalten.
  • Anstalt och empowerment

    Titel:Anstalt och empowerment. Tre försök till bättre frigivning..
    Charlotta Olsson.
    Kriminalvården har tillsammans med Hela Människan, Sveriges Kristna Råd, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, Kriminellas Revansch i samhället, Sveriges Muslimska Råd och Arbetsmarknadsstyrelsen bedrivit projektet Bättre frigivning. Syftet med denna rapport var att beskriva hur frigivningen upplevs av dem det gäller, och för att se hur olika faktorer spelar in i den process som börjar i och med frigivning.
  • Medling vid brott i Sverige

    Titel:Medling vid brott i Sverige under 2000-talet.
    Brottsförebyggande rådet.
    Brottsförebyggande rådet har under flera år arbetat med och utvärderat medlingsverksamhet i Sverige. Efter det senaste två års uppdraget­ att följa och stödja utvecklingen, ger Brå nu ut denna skrift som ger en bild av hur den svenska med­lings­verksamheten har utvecklats och ser ut i dag, utifrån de erfarenheter som hittills gjorts. I rapporten redovisas också det aktuella forskningsläget och en internationell utblick.
  • Kartläggning av de lokala brottsförebyggande råden

    Titel:Ett steg på väg. Kartläggning av de lokala brottsförebyggande råden.
    Brottsförebyggande rådet.
    Skriften beskriver de lokala rådens organisation och verksamhet. I rapporten analyseras också vilka förutsättningar de lokala råden behöver för att systematiskt kunna arbeta för att minska brottsligheten och öka tryggheten i lokalsamhället. Rapporten ger en fördjupad kunskap om hur det lokala brottsförebyggande arbetet bedrivs och har utvecklats.
  • Moraliska gränsdragningar inom brottsofferjourer

    Titel:Välviljans variationer - moraliska gränsdragningar inom brottsofferjourer.
    Anna Ryding.
    Bör en ideellt engagerad ”medmänniska” vara professionellt neutral eller en stödjande vän? Bör hon alls ta ställning till dessa frågor eller stödja alla villkorslöst? Är kvinnan vars son mördats ett offer i kris eller en professionell gråterska ute efter kompensation? Mannen som är i konflikt med både polis och försäkringsbolag, är han ett brottsoffer eller en bedragare?
  • Rapport om besöksförbud

    Olle Westlund och Jennifer Qvarnsröm.
    Omkring en tredjedel av alla beviljade besöksförbud överträds. En stor del av överträdelserna gäller ett litet antal misstänkta personer. För att minska antalet överträdelser bör skyldigheten för polisen att följa upp beviljade besöksförbud förtydligas.
  • Elevers Normbrytande Beteenden

    Titel:Elevers Normbrytande Beteenden.
    Bassam Michel El-Khouri & Knut Sundell.
    Fokus i denna årliga rapport om Stockholmselevers drogvanor har nu breddats till att också inkludera frågor om kriminalitet, skolk och mobbning samt risk- och skyddsfaktorer.
  • Ger ART bättre behandlingseffekter?

    Titel:Ger ART bättre behandlingseffekter? Utvärdering av metoder på tre ungdomshem.
    Rolf Holmqvist, Teci Hill och Annicka Lang.
    Trots att flera institutioner i Sverige, både inom SiS och utanför, har tillämpat hela eller delar av modellen har ingen effektutvärdering gjorts förrän nu. Det huvudsakliga utfallsmåttet var pojkarnas kriminalitet efter behandlingen, vilket sjönk något efter behandlingen. Frågan är om det är tack vare KBT, ART och teckenekonomi.
  • Tidigare lagförda begår bedrägerier med personförsäkringar

    Närmare 80 procent av dem som polisanmälts för personförsäkringsbedrägerier år 2002 var brottsbelastade sedan tidigare. Det framkommer i en rapport som presenteras av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) tillsammans med Lunds universitet, Försäkringskassan och Försäkringsförbundet.
  • Samhället har svårt att uppfatta potentiella våldbrottslingars risksignaler

    Titel:Violence among mentally disordered offenders: Risk and protective factors.
    Ulrika Haggård-Grann.
    I avhandlingsarbetet genomfördes strukturerade intervjuer av 133 våldsförövare för att undersöka potentiella utlösande faktorer för våld. Fjorton individer, som återfallit i allvarligt våldsbeteende antingen ute i samhället eller inom institution på en rättspsykiatrisk vårdavdelning, intervjuades också. Resultaten visar bl a att många före gärningen hade kommunicerat risk för våldsbeteende och att alkoholpåverkan var en riskfaktor.
  • Effekter av arbetslöshet och låga inkomster på kriminalitet och barns skolprestationer.

    Titel:Indirect effects of unemployment and low earnings: Crime and children's school performance.
    Anna Nilsson.
    Denna avhandling består av tre fristående delstudier som behandlar effekterna av arbetslöshet och låga inkomster. I den första studien undersöks sambandet mellan antalet arbetslösa och kriminalitet i samhället och i den andra sambandet mellan låg inkomst och kriminalitet i samhället i stort. I den tredje studien undersöks sambandet mellan föräldrars arbetslöshet och deras barns skolprestationer.
  • Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning

    Åsa Frodlund, Stina Holmberg, Fredrik Marklund, Jonas Öberg.
    Kriminalvården fick 2002 i uppdrag av regeringen att genomföra en särskild satsning på att bekämpa narkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter.
  • Brottsoffer i rättsprocessen

    Titel:Brottsoffer i rättsprocessen: Om ideala brottsoffer och goda myndigheter.
    Magnus Lindgren.
    Intresset från samhällets sida för brottsoffren har ökat under de senaste decennierna. Frågan är om detta nya intressse har förändrat hur brottsoffren behandlas i rättssystemet. Resultaten visar att flera reformer genomförts, men att flera brottsoffer ändå inte får något stöd eller information om hur de kan få stöd.
  • Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003

    Rapportserien Brottsutvecklingen har getts ut av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sedan år 1976. I årets rapport ägnas ett relativt stort intresse åt olika former av brott mot person, dödligt våld, misshandel och sexualbrott. Utgångspunkten för analyserna är den officiella kriminalstatistiken, men även andra typer av statistik och undersökningsresultat har använts.
  • Förberedd för frihet

    Stina holmberg och Olga Niméus.
    Övergången från anstalt till frihet är kritisk när det gäller klienternas chans att lyckas med att avhålla sig från brott i framtiden. Vikten av att förbereda klienten för livet i frihet är därför stor. Mot bakgrund av detta gav regeringen kriminalvården i uppdrag att inleda en treårig försöksverksamhet med att intensifiera och strukturera frigivningsförberedelserna på anstalterna. Denna rapport är en del av utvärderingen av den försöksverksamheten.
Sida 7 av 8678