Kriminalitet

  • Om tiden efter anstaltsvistelse

    Titel:Efter fängelset – åtta personer berättar om tiden efter anstaltsvistelse.
    Hjördis Gustafsson.
    Under ett par år följdes åtta nyligen frigivna från fängelse. Samtliga hade missbrukat narkotika tidigare och har intervjuats vid flera tillfällen. Deras ambitioner efter frigivningen och olika samhällsorgans påverkan under period undersöktes. Utgiven av SoRad – Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning.
  • Att arbeta med barn som brottsoffer

    Titel:Att arbeta med barn som brottsoffer. -En rättssociologisk studie.
    Anna Sonander.
    Barn som utsätts för brott är beroende av företrädare för att få den hjälp och behandlig som de kan vara i behov av. I vissa fall kan det vara är det samhället, i form av socialtjänsten, som har ansvar för att barnet inte far illa. Avhandlingen handlar om det arbete som polis och socialtjänst utför för dessa barn. Avhandling i rättssociologi.
  • Straff mer humant än vård

    Titel:Punishment and Personal Responsibility.
    Göran Duus-Otterström.
    En vanlig uppfattning är att straff är något ofint som ett upplyst och humant samhälle bör minimera eller avskaffa helt. Men straffpraktiken – att lagbrytare upplever lidande eller obehag – får stöd i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
  • Utvärdering av föräldrautbildning inom kriminalvården

    Titel:Fångarnas föräldraskap - en utvärdering av föräldrautbildningar inom kriminalvården.
    Ulla-Carin Hedin.
    Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen har kartlagt villkoren för barn med förälder i fängelse. Som ett resultat av den kartläggningen genomfördes på försök under 1999 föräldrautbildningar på 15 anstalter. Syftet med denna utvärdering är att dokumentera och värdera erfarenheterna av föräldrautbildningen både ur intagnas och personalens perspektiv.
  • Utslussning från fängelse med fotboja ger färre återfall

    Titel:Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården.
    Fredrik Marklund och Inka Wennerberg.
    Möjligheten att avsluta ett längre fängelsestraff med fotboja i hemmet har minskat återfallen i brott. Det är ett av resultaten i Brå:s avslutande utvärderingsrapport om så kallad IÖV-utsluss.
  • Hur fungerar besöksförbudet?

    Olle Westlund, Emma Lindahl och Stina Holmberg.
    I den här slutrapporten presenteras den andra delen av Brottsförebyggande rådets (Brå) utvärdering av den utvidgade lagen om besöksförbud. Det övergripande syftet med rapporten är att belysa eventuella behov av justeringar i lagen eller dess tillämpning.
  • Rädsla för brott beror på annat än brott

    Titel:Var rädd om dig!: Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress.
    Anita Heber.
    Okontrollerbara situationer, sårbarhet och mediernas beskrivningar av brott gör människor rädda för brott. Brottsligheten verkar däremot inte kunna förklara rädslan särskilt bra. Det visar Anita Heber i sin avhandling i kriminologi vid Stockholms universitet. Hon har studerat hur rädsla för brott beskrivs och förklaras i forskningen, i tidningarna och av en grupp intervjupersoner.
  • Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö

    Titel:Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö - kostnader, besparingar och hälsovinster.
    Anna Månsdotter, Malin Rydberg, Eva Wallin, Lars Lindholm, Sven Andréasson.
    Inom ramen för STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) pågår sedan 1996 ett alkoholförebyggande arbete bland restauranger med serveringstillstånd. Tidigare utvärderingar har visat att dessa insatser ledde till en minskning av antalet polisanmälda våldsbrott. I denna rapport var målet att beräkna kostnader för de olika insatserna samt besparingar och hälsovinster som uppstår då våldsbrottsligheten i samhället minskar.
  • Det finns alternativ till kriminalitet och droger för unga kriminella

    Titel:Unga Kris - ett projekt för att utveckla regionala unga KRIS-råd och få igång lokala föreningar över hela landet.
    Birgitta Rydén-Lodi.
    Det finns alternativ till kriminalitet och droger. Det visar en studie där psykologen Birgitta Rydén-Lodi följt etableringen av organisationen Unga KRIS första år. Unga människor som är aktiva i organisationen upplever att de fått nya vänner, tillhörighet och en meningsfull tillvaro
  • Brottsstatistik för 2006

    Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar här statistik för år 2006 avseende uppklarade brott, misstänkta personer och slutlig statistik över anmälda brott. På Brå:s hemsida finns alla statistik och där kan du hitta uppgifter för både länen och hela landet. Där kan du också ladda ned förklarande sammanfattningar för statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer.
  • Besöksförbud ökar tryggheten för utsatta kvinnor

    Titel:Besöksförbud. De berörda och deras erfarenheter.
    Emma Lindahl och Olle Westlund.
    Majoriteten av dem som beviljas besöksförbud upplever en ökad trygghet, likaså är de nöjda med polisens bemötande. Men rättsväsendets arbete behöver utvecklas ytterligare, liksom stödet från andra samhällsinstanser. Det gäller inte minst i de fall där barn är berörda. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport.
  • Statistik om brottslighet

    Brå ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige. Här kan du söka fram statistik om anmälda brott, uppklarade brott, misstänkta och lagförda personer samt återfall i brott. Nu kan man som användare hitta information om och ladda ner statistiktabeller för: anmälda brott, anmälda hatbrott, uppklarade brott, misstänkta personer, personer lagförda för brott, personer lagförda för narkotikabrott, kriminalvård och återfall i brott.
  • Fler anmälda misshandelsbrott

    Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar den preliminära statistiken över anmälda brott år 2006.Där kan man bl a se att de anmälda misshandelsbrotten ökade med 6 procent jämfört med år 2005. De anmälda misshandelsbrotten mot såväl män som kvinnor och barn har ökat kontinuerligt de senaste 30 åren. Bil- och bostadsinbrotten minskar däremot.
  • Användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

    Att en fängelsedömd beviljas fotboja kan väcka starka känslor hos brottsoffret. En del är positiva eftersom de tror att fotbojan ökar den dömdes möjlighet till återanpassning. Andra är kritiska och tycker att fotboja är ett för lindrigt straff. Det visar en utvärdering av försöksverksamheten med elektronisk fotboja som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort.
  • Så skapas en trygg stad

    Titel:Staden, våldet och tryggheten.
    Rolf Lidskog.
    Rolf Lidskog har under sitt avhandlingsarbete undersökt vad som karakteriserar social ordning i ett mångkulturellt samhälle och hur man kan förena kulturell mångfald med social sammanhållning. Han ger också konstruktiva förslag på brottförebyggande åtgärder i städer.
  • Kriminalvårdens vardagsarbete

    Titel:KRIMINALVÅRDARES - VARDAGSARBETE. Handlingar, emotioner och föreställningar..
    Per-Åke Nylander.
    Kriminalvårdares yrkesroll har förändrats mycket. I denna studie är syftet att försöka besvara frågeställningar om organisation, stress, våld, könsskillnader, framtid, kommunikation och känslor bl a.
  • Socialt nätverksarbete – Alliansbildning, makt och retorik

    Titel:Socialt nätverksarbete - Alliansbildning, makt och retorik. Den andra delrapporten från utvärderingen av Ung och Trygg i Göteborg..
    Torbjörn Forkby.
    Ung och Trygg i Göteborg är en bred samverkan mellan kommun och rättsväsende med målet att minska rekryteringen till kriminella nätverk. Det handlar om att intensifiera det förebyggande arbetet, men framförallt om att utveckla arbetet gentemot dem som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Förbättrad samverkan är centralt i satsningen som utvärderas av FoU i Väst.
  • Medling i Norrbottens län

    Monica Norberg.
    I Sverige idag finns medling tillgängligt i cirka tre fjärdedelar av landets samtliga kommuner. Denna undersökning har gjorts för att inventera hur det ser ut i de olika kommunerna i Norrbotten vad gäller medlingsverksamhet samt hur dessa är organiserade. Undersökningen visar också hur verksamheterna är finansierade, hur det fungerar mellan de olika samarbetspartners samt hur det ser ut med själva medlingsärendena.
  • Hot och våld mot Kriminalvårdens personal kartlagt

    Brottsförebyggande rådet (Brå) har i rapporten kartlagt och analyserat förekomsten av det hot och våld som riktas mot Kriminalvårdens personal. Undersökningen gäller år 2005. Sammantaget 26 procent av Kriminalvårdens personal utsattes någon gång under förra året för hot, våld eller trakasserier från intagna. 23 procent utsattes för hot, 9 procent för trakasserier och 6 procent för våld.
  • Exitprocesser och empowerment

    Titel:Exitprocesser och empowerment. En studie av sociala arbetskooperativet i Vägen ut-projektet..
    Kriminalvårdsverket.
    Efter frigivning från ett fängelsestraff har en person svårt att fungera i miljöer utanför fängelset. För att få kunskap om nya alternativ och möjligheter för intagna att få sysselsättning och gemenskap beslutade kriminalvårdens forskningskommitté att bevilja utvärderingsmedel till ett intressant projekt med försök att starta sociala kooperativ. Är det möjligt att hitta arbetsträning och gemenskap i kooperativ form som samtidigt motverkar återfall i brott och missbruk?
Sida 7 av 9678»|


Copyright SocialVetenskap 2012

ADHD, DAMP, ADD Alkohol Anhöriga Arbeta med socialt arbete Arbete med familjer Arbete och sysselsättning Arbetslöshet Arbetsmarknad Arbetsmarknadsåtgärder Autism o asperger Barn Barn och unga Barn och ungdom Barns villkor Behandlingsarbete Behandlingsverksamheter mm Biståndsbedömning Boende Brottsoffer Brukarinflytande Demens Depression & manodepressivitet Droger Drogpolitik Ekonomi Etik Faktorer bakom sjukfrånvaro Familjehem Familjerätt Funktionshinder Förebygga kriminalitet Förebyggande arbete Förskola och skola Försörjningsstöd Föräldrar och barn Föräldraskap Genus - jämställdhet Hemlöshet Idébaserat och frivilligt socialt arbete Institutionsplacering Integration Invandrarbakgrund Invandrarkvinnor Kriminalitet Kunskapsbaserad socialtjänst Kvalitet & utvärdering Leva med sjukdom Metoder Migration Missbruk i familjen Misshandel Misshandel i familjen Narkotika Placerade barn Professionfrågor Psykisk hälsa Psykisk ohälsa och brott Psykossjukdomar Rasism och diskriminering Rehabilitering Relationer och kön Samverkan Sex och samlevnad Sexuella övergrepp Sjukdom & arbetsskada Självskada och suicid Skola Socialförsäkringssystemet Socialpolitik Socialtjänsten Spelberoende Stress och utbrändhet Tillsyn över socialtjänsten Ungdomar Utbildning Utlandsfödda på arbetsmarknaden Utredning och insats Utsatta bostadsområden Vad påverkar arbetslöshet Vad påverkar kriminalitet Våld i nära relationer Äldre Ätstörningar Övrigt