Kriminalitet

  • Problemorienterat polisarbete är effektivt

    Titel:The Effects of Problem-Oriented Policing on Crime and Disorder.
    David Weisburd, Cody W. Telep, Joshua C. Hinkle, John E. Eck.
    Med problemorienterat polisarbete fokuserar polisen på ”problemet” istället för på den enkla anmälan eller på den enkla kriminella händelsen. Problemorienterat polisarbete förutsätter, att polisen proaktivt utvecklar nya metoder att tackla kriminalitet på, och bygger på grundliga analyser av de bakomliggande orsakerna. Denna nya rapport från The Campell Collaboration visar att problemorienterat polisarbete reducerar kriminalitet. Rapporten visar dessutom att problemorienterat polisarbete är effektivt vid varierande typer av kriminalitet i varierande situationer.
  • ADHD vanligt bland kvinnliga intagna

    Titel:Prevalens av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) och missbruk hos fängelsedömda kvinnor.
    Maija Konstenius, Lena Lundholm, Nitya Jayaram-Lindström, Björn Philips och Joha.
    Att många fängelsedömda män har en ADHD-problematik är känt sedan tidigare. Men även bland kvinnliga intagna är ADHD en vanlig diagnos, visar en ny studie.
  • Opiatberoende personer i kriminalvården

    Titel:1+1=3 Utvärdering av ITOK-projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv och ur ett samverksansperspektiv.
    Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson.
    ITOK-projektet som är ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården och Beroendecentrum i Stockholm och under medverkan av ett flertal kommuner i Stockholms Län. Målgrupp för projektet är opiatberoende personer med koppling till kriminalvården. Utvärderingen avser både metodiken och arbetsformerna i projektet samt det socioekonomiska resultatet av projektet.
  • Samverkan i Stödcentrum för unga brottsoffer

    Titel:Samverkansprojektet Stödcentrum för unga brottsoffer i Södertörn. Delrapport 1 Utvärdering av projektets första arbetsår – Samverkan i Fokus.
    Elsie Carlerud Franzén.
    Ett Stödcentrum för unga brottsoffer i Södertörn startade i januari 2007 som ett tvåårigt samverkansprojekt mellan Södertörns polismästardistrikt och de fyra kommuner som ingår i distriktet; Botkyrka, Haninge, Huddinge och Nynäshamn. Projektet har varit föremål för utvärdering från starten och den här delrapporten avser utvärdering av projektets första år, 2007.
  • Ungdomarna på Stödcentrum för unga brottsoffer

    Titel:Samverkansprojektet Stödcentrum för unga brottsoffer i Södertörn.
    Elsie Carlerud Franzén.
    Stödcentrum för unga brottsoffer i södertörnskommunerna använder sig av en narrativ metod i sina samtal med ungdomarna. Utvärderaren undersöker den teoretiska bakgrunden till metoden. En stor del av rapporten ägnas en intervjuundersökning av ungdomar som sökt hjälp på Stödcentrum och i en statistisk översikt presenteras omfattningen av arbetet.
  • Barnen drabbas hårt när mamma hamnar i fängelse

    Titel:Med mor i fängelse - mödrar och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess..
    Annelie Björkhagen Turesson.
    I en ny avhandling från Göteborgs universitet studeras hur en grupp barn påverkats när mödrarna dömts till fängelse. Hälften av barnen i studien led känslomässigt ännu ett år efter separationen.
    – Det beror främst på att barnen mött myndigheter som har saknat ett barnperspektiv och nonchalerat deras behov av stöd och hjälp, säger Annelie Björkhagen Turesson som doktorerar i socialt arbete.
  • Kartläggning av insatser för unga lagöverträdare

    Titel:Insatser för unga lagöverträdare En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet.
    IMS, Socialstyrelsen.
    Det ger bättre resultat att behandla ungdomar som bryter mot lagen än att straffa dem. En inriktning som visat sig vara effektiv för att minska kriminalitet bland unga är insatser där föräldrarna aktivt deltar. Det visar en rapport från Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, vid Socialstyrelsen.
  • Mentorskaps inverkan på återfall i brott

    Titel:Mentorskaps inverkan på återfall i brott.
    Darrick Jolliffe, David P. Farrington.
    Mentorskap som metod för att förebygga brott och annat destruktivt beteende tilldrar sig allt större intresse. Men hur väl fungerar det? För att öka kunskapen om mentorskapets inverkan har Brå anlitat internationella forskare för att göra en systematisk genomgång av den befintliga forskningen om förebyggande effekter av mentorskap.
  • Kön påverkar domstolarnas bedömning av psykisk störning

    Titel:Violent female offenders: Facts and preconceptions.
    Jenny Yourstone.
    I en ny avhandling vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har Jenny Yourstone jämfört kvinnliga och manliga förövare dömda för olika våldsbrott. En slutsats är att kvinnorna oftare än männen bedöms vara psykiskt störda. En annan är att en snedvridning i den rättsliga beslutsprocessen med avseende på kön inte kan uteslutas.
  • Stödcentrum för unga brottsoffer

    Titel:Det här är större än en mottagning - Utvärdering av Stödcentrum för unga brottsoffer i Göteborg.
    Cecilia Hansen Löfstrand.
    Stödcentrum för unga brottsoffer i Göteborg erbjuder stödsamtal, praktiska råd och stöd under rättsprocessen till brottsutsatta ungdomar, anhöriga och vittnen. Utvärderingen omfattar studier av verksamhetens organisering och förändring, selektions- och hjälpprocessen samt det utåtriktade arbetet.
  • Hatbrott drabbar människor i vardagen

    Titel:Hatbrott 2007.
    Klara Klingspor, Anna Molarin och Tove Sporre.
    År 2007 anmäldes 3 500 hatbrott, en ökning med 8 procent jämfört med året innan. De som utsätts för hatbrott drabbas ofta i vardagen, till exempel i eller i närheten av hemmet, i skolan och på arbetsplatsen. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) som i dag presenterar statistik över hatbrott.
  • Ny ungdomspåföljd fick stort genomslag

    Förra året lagfördes 10 procent fler femton- till sjuttonåringar än året innan. Som en effekt av en lagändring dömdes fler till ungdomstjänst och färre till böter. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå), när statistiken över personer lagförda för brott år 2007 offentliggörs.
  • Sambanden mellan narkotikamissbruk och kriminalitet kartlagda i unik studie

    Titel:Antisocial personality disorder as a predictor of criminal behaviour in a longitudinal study of a cohort of abusers of several classes of drugs: Relation to type of substance and type of crime.
    Mats Fridella, Morten Hesseb, Corresponding Author Contact Information, E-mail T.
    Sambanden mellan narkotikamissbruk, kriminalitet och psykisk störning har kartlagts i en ny, unik studie som spänner över tre decennier. Resultaten visar att det är amfetamin, Sveriges vanligaste drog, som har det starkaste sambandet med våldsbrott. Forskarna visar också att vården sällan diagnostiserar personlighetsstörningar, vilket innebär missade behandlingsmöjligheter.
  • Kartläggning av intagnas utbildningbakgrund – studiebehov

    Detta är en enkätstudie riktad till klienter vid samtliga kriminalvårdsanstalter och en del av en nordisk kartläggning av intagnas studiebakgrund och deras upplevda studiebehov. Fler yngre än äldre intagna har inte slutfört tidigare utbildning. Rapporten visar bland annat att utbildningsnivån är generellt låg och att 11 procent av de intagna inte har fullföljt någon utbildning alls.
  • Om tiden efter anstaltsvistelse

    Titel:Efter fängelset – åtta personer berättar om tiden efter anstaltsvistelse.
    Hjördis Gustafsson.
    Under ett par år följdes åtta nyligen frigivna från fängelse. Samtliga hade missbrukat narkotika tidigare och har intervjuats vid flera tillfällen. Deras ambitioner efter frigivningen och olika samhällsorgans påverkan under period undersöktes. Utgiven av SoRad – Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning.
  • Att arbeta med barn som brottsoffer

    Titel:Att arbeta med barn som brottsoffer. -En rättssociologisk studie.
    Anna Sonander.
    Barn som utsätts för brott är beroende av företrädare för att få den hjälp och behandlig som de kan vara i behov av. I vissa fall kan det vara är det samhället, i form av socialtjänsten, som har ansvar för att barnet inte far illa. Avhandlingen handlar om det arbete som polis och socialtjänst utför för dessa barn. Avhandling i rättssociologi.
  • Straff mer humant än vård

    Titel:Punishment and Personal Responsibility.
    Göran Duus-Otterström.
    En vanlig uppfattning är att straff är något ofint som ett upplyst och humant samhälle bör minimera eller avskaffa helt. Men straffpraktiken – att lagbrytare upplever lidande eller obehag – får stöd i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
  • Utvärdering av föräldrautbildning inom kriminalvården

    Titel:Fångarnas föräldraskap - en utvärdering av föräldrautbildningar inom kriminalvården.
    Ulla-Carin Hedin.
    Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen har kartlagt villkoren för barn med förälder i fängelse. Som ett resultat av den kartläggningen genomfördes på försök under 1999 föräldrautbildningar på 15 anstalter. Syftet med denna utvärdering är att dokumentera och värdera erfarenheterna av föräldrautbildningen både ur intagnas och personalens perspektiv.
  • Utslussning från fängelse med fotboja ger färre återfall

    Titel:Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården.
    Fredrik Marklund och Inka Wennerberg.
    Möjligheten att avsluta ett längre fängelsestraff med fotboja i hemmet har minskat återfallen i brott. Det är ett av resultaten i Brå:s avslutande utvärderingsrapport om så kallad IÖV-utsluss.
  • Hur fungerar besöksförbudet?

    Olle Westlund, Emma Lindahl och Stina Holmberg.
    I den här slutrapporten presenteras den andra delen av Brottsförebyggande rådets (Brå) utvärdering av den utvidgade lagen om besöksförbud. Det övergripande syftet med rapporten är att belysa eventuella behov av justeringar i lagen eller dess tillämpning.
Sida 7 av 1067810»|


Copyright SocialVetenskap 2012

ADHD, DAMP, ADD Alkohol Anhöriga Arbeta med socialt arbete Arbete med familjer Arbete och sysselsättning Arbetslöshet Arbetsmarknad Arbetsmarknadsåtgärder Autism o asperger Barn Barn och unga Barn och ungdom Barns villkor Behandlingsarbete Behandlingsverksamheter mm Biståndsbedömning Boende Brottsoffer Brukarinflytande Demens Depression & manodepressivitet Droger Droger och beroenden Drogpolitik Ekonomi Etik Faktorer bakom sjukfrånvaro Familjehem Familjerätt Funktionshinder Förebygga kriminalitet Förebyggande arbete Förskola och skola Försörjningsstöd Föräldrar och barn Föräldraskap Genus - jämställdhet Hemlöshet Hälsa i arbetslivet Idébaserat och frivilligt socialt arbete Institutionsplacering Integration Invandrarbakgrund Invandrarkvinnor Kriminalitet Kunskapsbaserad socialtjänst Kvalitet & utvärdering Leva med sjukdom Metoder Migration Missbruk i familjen Misshandel Misshandel i familjen Narkotika Placerade barn Professionfrågor Psykiatri Psykisk hälsa Psykisk ohälsa och brott Psykossjukdomar Rasism och diskriminering Rehabilitering Relationer och kön Samverkan Sex och samlevnad Sexuella övergrepp Sjukdom & arbetsskada Självskada och suicid Skola Socialförsäkringssystemet Socialpolitik Socialt arbete och hälsa Socialtjänsten Spelberoende Stress och utbrändhet Tillsyn över socialtjänsten Ungdomar Utbildning Utlandsfödda på arbetsmarknaden Utredning och insats Utsatta bostadsområden Vad påverkar arbetslöshet Vad påverkar kriminalitet Våld i nära relationer Ångest Äldre Ätstörningar Övrigt