Kriminalitet

  • Kartläggning av skyddade boenden i Sverige

    Kartläggningen av skyddade boenden ger en överblick över antalet boenden i landet, fördelningen på regiformer och var i landet de är belägna. Den ger också vissa svar om bemanning och stödinsatser till barn och vuxna. Kartläggningen bygger på en enkät till 206 skyddade boenden.
  • Vanligt med psykiatriska tillstånd hos unga brottslingar

    Titel:Tidigt debuterande beteendestörning: förekomst och betydelse bland vålds- och sexualbrottsdömda.
    Psykiatriska störningar är vanliga bland unga brottslingar. Det visar en omfattande studie av män som avtjänar fängelsepåföljder på anstalter i västra Sverige. De som har undersökts är 18-25 år och har begått vålds- eller sexualbrott.
  • Våldet är en del av barns och ungas vardag

    Titel:Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter.
    Ungdomsstyrelsen.
    Killar är betydligt oftare inblandade i olika våldshändelser jämfört med tjejer. I den här rapporten beskrivs killars och unga mäns användning av och utsatthet för våld samt hur detta samspelar med deras attityder till jämställdhet och maskulinitet. Här beskrivs också det arbete som görs för att förebygga killars och unga mäns våld.
  • Tryggheten ökar men skillnaden mellan kvinnor och män kvarstår

    Titel:NTU 2012 Om utsatthet, trygghet och förtroende.
    Emelie Färdeman, Thomas Hvitfeldt och Åsa Irlander.
    Utsattheten för olika brottstyper och upplevelse av trygghet skiljer sig åt mellan män och kvinnor, men allt fler uppger ändå att de känner sig trygga när de går ut sent på kvällen. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Tydliga samband mellan bakgrund och återfall i brott

    Titel:Återfall i brott. Mönster i risken för återfall bland lagförda personer..
    Jonas Ring och Lars Westfelt.
    Totalt 41 procent av samtliga återfaller i brott inom tre år. I regel sker återfallen förhållandevis snabbt — i de flesta fall redan inom ett år. Det visar en ny rapport från Brå som beskriver återfallsbrottslighetens struktur. Återfall i brott har tydliga samband med social och ekonomisk bakgrund. Högre utbildning, betyg och inkomst är exempel på faktorer som ofta medför minskad risk för återfall.
  • Vuxna med ADHD begick färre brott när de fick medicin

    Titel:Attention Deficit Hyperactivity Disorder Medication and Criminality .
    Paul Lichtenstein, Linda Halldner, Johan Zetterqvist, Arvid Sjölander, Eva Serlachius, Seena Fazel, Niklas Långström och Henrik Larsson.
    Brottsligheten hos vuxna personer med ADHD sjönk kraftigt under perioder då de tog läkemedel mot tillståndet jämfört med när de inte medicinerade. Det framgår av en omfattande registerstudie med över 25 000 individer gjord vid Karolinska Institutet och publicerad i den ansedda vetenskapstidskriften New England Journal of Medicine, NEJM.
  • Allt fler polisanmäler när de utsatts för brott

    Titel:Utsatthet för brott år 2011.
    Brottsförebyggande rådet.
    Det blir allt vanligare att privatpersoner polisanmäler när de har utsatts för brott. För vissa brottstyper är anmälningsbenägenheten dock fortfarande mycket låg. Endast vart femte sexualbrott uppges vara polisanmält. Det visar en delrapport från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Samverkan för att förebygga återfall i brott

    Titel:Samverka för att förebygga återfall i brott.
    Brottsförebyggande rådet.
    En effektiv och individanpassad samverkan är nödvändig i det återfallsförebyggande arbetet. Brister i ansvarsfördelningen efter avslutad påföljd kan leda till att klienter ”faller mellan stolarna”. Det framgår i en ny publikation från Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Lovande resultat för behandling mot partnervåld

    Titel:Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2004-2007. .
    Maria Danielsson, Axel Fors, Ingrid Freij och Diana Lidman..
    Kriminalvårdens utvärdering av det så kallade IDAP-programmet mot partnervåld visar nu på ett försiktigt positivt resultat av behandlingen.
    Partnervåld är ett omfattande problem i stort behov av effektiva insatser. I internationella studier har man tidigare inte funnit några stabilt positiva behandlingseffekter, men Kriminalvårdens egen utvärdering visar nu på ett försiktigt positivt resultat av behandlingen.
  • Samhällstjänst är en uppskattad påföljd

    Titel:Samhällstjänst. Dagens situation och framtida möjligheter..
    Nadja Bogestam.
    Brå har utvärderat hur påföljden samhällstjänst fungerar samt sett över möjligheten att använda påföljden i större omfattning än vad som sker i dag. Samhällstjänst är överlag ett bra och fungerande alternativ till fängelse, visar en ny studie från Brå. Men det finns också problem som i denna studie framträder tydligare än tidigare.
  • Rån och bilstöld ökar risken för fortsatt brottslighet

    Titel:Strategiska brott bland unga på 00-talet.
    Brottsförebyggande rådet.
    Ungdomar som tidigt döms för rån, tillgrepp av motorfordon samt hot och våld mot tjänsteman, ligger i riskzonen för fortsatt brottslighet. Det visar Brå:s studie om så kallade strategiska brott.
  • Andlig vård inom Kriminalvården

    Titel:Andlig vård inom Kriminalvården - En kunskapsöversikt.
    Göran Larsson.
    För den svenska kriminalvården innebär migration och globalisering att arbetet vid landets häkten och fängelser förändras och gamla vanor och traditioner som bland annat utgår från det kristna arvet ifrågasätts. Oberoende av människors bakgrund eller attityd till religion är det vanligt att en vistelse i häkte eller fängelse väcker existentiella funderingar och reflektioner. Vanliga frågor tycks handla om: Varför har jag hamnat i denna situation, hur skall jag klara av en fängelsevistelse och kan jag bli en bättre människa? Samtidigt som det finns relativt få studier som har ägnats åt religion i fängelser står det klart att mångkulturalitet och religiös pluralism är en realitet att anpassa sig till för myndigheter och en organisation som till exempel Kriminalvården. Det finns inga tecken på att den etniska, kulturella och religiösa mångfalden kommer att minska. Efterfrågan på imamer, präster från de orientaliska och österländska kyrkorna och andra religiösa ledare kommer att öka i framtiden. Mot denna bakgrund är det tydligt att den andliga vården står inför nya utmaningar, strukturella förändringar och att behovet av kunskap inom ämnet är stort.
  • Bidragsbrott och skattebrott – Välfärdens dubbla kriminalitet

    Titel:Bidragsbrott och skattebrott - Välfärdens dubbla kriminalitet.
    Klas Marklund, Johanna Skinnari, Lars Korsell.
    För att bygga upp kompetensen inom området felaktiga utbetalningar har ISF i samarbete med Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört ett projekt om bidragsbrott kombinerade med skattebrott. Projektet har genomförts parallellt med att Brå arbetat med ett liknande projekt i samarbete med Skatteverket.
  • Stöd till våldutsatta kvinnor under rättsprocessen – en undersökning om Relationscentrums betydelse för de samverkande myndigheterna.

    Titel:Ersta Sköndal högskola arbetsrapportserie nr 73.
    Veronica Ekström.
    Relationsvåldcentrum är ett samverkansprojekt i Stockholms län. Rapporten beskriver verksamheten vid Relationsvåldscentrum för att kunna fördjupa förståelsen av verksamheten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Den undersöker vad Relationscentrum faktiskt är i förhållande till de samverkande myndigheterna. Vad betyder verksamheten för de våldsutsatta kvinnorna? Vad betyder den för de samverkande myndigheterna? Hur kan man förstå verksamhetens framgång ur ett organisationsteoretiskt perspektiv?
  • Splittrat fokus inom kriminalvården

    Titel:Managing the dilemma: occupational cultures and identities among prisoner officers.
    Per Åke Nylander.
    2011-12-28 Inom kriminalvården har fokus skiftat mellan rehabilitering och säkerhet och ny forskning visar att förändringarna har lett till stora skillnader mellan olika avdelningar och anstalter. Skillnaderna påverkar hur olika kriminalvårdare bemöter de intagna och hur de förstår sin yrkesroll. – Olikheterna kanske är ofrånkomliga men det är viktigt att det inte leder till för stora motsättningar, säger Per Åke Nylander, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet.
  • Ungdomstjänst vanligaste påföljden – färre döms till vård

    Titel:Ungdomsvård och ungdomstjänst. En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare.
    Jonas Öberg, Katarina Aslanido och Stina Holmberg.
    Ungdomstjänst har på kort tid blivit den vanligaste påföljden genom dom och andelen ungdomar som döms till böter eller vård har minskat kraftigt. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en utvärdering av påföljdsreformen för unga lagöverträdare som publiceras i dag.
  • Satsningen mot grov organiserad brottslighet bra men kan bli bättre

    Titel:Bekämpning av organiserad brottslighet.
    Daniel Vesterhav, Anders Stenström och Lars Korsell.
    Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet är en lämplig form att arbeta mot grov organiserad brottslighet. Satsningen utnyttjas dock inte till sin fulla potential. Samverkan mellan myndigheterna kan bli mer omfattande i de operativa insatserna. Dessutom bör insatserna i högre grad riktas mot nationellt prioriterade brottsproblem.
  • Ungdomstjänst -ur ungdomarnas perspektiv

    Titel:Ungdomstjänst -ur ungdomarnas perspektiv.
    Tomas Bons.
    Denna undersökning försöker belysa hur ungdomarna upplever samhällets och, inte minst, föräldrarnas reaktion på de brott som de begått. Men också hur de upplever påföljden ungdomstjänst. Samt om någon förändring av ungdomarnas livsstil och tankemönster kan knytas till deras erfarenheter av ungdomstjänst. I slutsatserna av studien finns många berättelser som anknyter till personlig utveckling.
  • Ungdomsarbetslöshet och kriminalitet

    Titel:Youth Unemployment and Crime: New Lessons Exploring Longitudinal Register Data.
    Hans Grönqvist.
    I denna rapport undersöks sambandet mellan unga arbetslösa och kriminalitet genom att man använder en unik kombination av data med ett spann som innefattar alla arbetsföra under en period.
  • Brottsoffer en målgrupp för socialtjänsten

    Titel:The Emergence of the Crime Victim in the Swedish Social Services Act.
    Carina Ljungwald.
    År 2001 kompletterades socialtjänstlagen med bestämmelser om stöd t ill brottsoffer. Syftet med denna studie var att klarlägga hur brottsoffer blev en målgrupp för socialtjänsten. Resultaten visade att regleringen både upprepar och undergräver redan existerande bestämmelser i socialtjänstlagen.
Sida 1 av 61235»|