Idébaserat och frivilligt socialt arbete

  • En studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer

    Titel:Mellan löften om särart och krav på evidens: En studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer.
    Ulf Hammare.
    Syftet med denna studie var att fokusera på frågor om kunskap för det sociala arbetet. Skiljer sig uppfattningarna i de olika sektorerna sig åt? På vilket sätt kan ideell sektors anställda och den verksamhet man bedriver sägas motsvara förväntningar om att bidra till ökad mångfald?

  • Intimt samarbete mellan det offentliga och civilsamhället

    Titel:Idealitet i omvandling. Det civila samhällets organisationer på det psykiatriska området..
    Urban Markström och Magnus Karlsson.
    Frivilligorganisationer spelar en viktig roll i den psykiska vården. De kan erbjuda alternativ som annars inte finns, menar forskarna Magnus Karlsson och Urban Markström, som forskat om civilsamhällets roll inom vård och omsorg.

  • Ny volontärundersökning visar: 75 % vill göra nytta för andra

    Titel:Volontärbarometern 2012.
    Vanja Höglund.
    I dag presenterar Volontärbyrån sin årliga undersökning Volontärbarometern. Den visar att hälften vill göra något konkret istället för att skänka pengar till en ideell organisation. 78 % tycker att deras insats bidrar till att skapar ett samhälle med människor som bryr sig om varandra och 59 % att tilliten mellan människor ökar tack vare det ideella engagemanget.

  • En majoritet accepterar fler aktörer bakom välfärden

    Titel:Svenska kyrkan och välfärden - en undersökning av attityder.
    Miriam Hollmer och Anders Bäckström.
    Svenskar är övervägande positiva till att ideella eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster, särskilt om de riktar sig till hemlösa, arbetslösa, sjuka och äldre. Det visar en attitydundersökning som genomförts av Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet på uppdrag av Svenska kyrkan.

  • Vem bryr sig om civila samhället i välfärden?

    Titel:Vem bryr sig om civila samhällets roll i välfärden? En opinionsundersökning om svenskarnas kunskap, inställning, deltagande och förtroende..
    Sektor 3.
    Tre av tio väljer helst vård, skola och omsorg som drivs av ideella aktörer eller företag med vinstbegränsning. Tre gånger så många anser att civilsamhällets organisationer är bättre lämpade att driva verksamheter i välfärden än näringslivet. Det är några av de resultat som idag presenteras i en opinionsundersökning av Sektor3.

  • Vem bryr sig om civila samhället – och varför?

    Titel:Vem bryr sig om civila samhället -­‐ och varför? En opinionsundersökning om svenskarnas kunskap, inställning, deltagande och förtroende vad gäller föreningsliv och ideellt engagemang..
    Sektor 3.
    Vi har alla olika bilder av det civila samhället. Med den här undersökningen hoppas Sektor 3 kunna fördjupa kunskapen om engagemanget och ge en bredare bild av svenskarnas kunskap, inställning, deltagande och förtroende vad gäller föreningsliv och ideellt engagemang. Undersökningsföretaget Demoskop har under hösten ställt ett stort antal frågor till 1000 svenskar om deras syn på civila samhället.

  • Frivilliga övervakare skapar goda relationer

    Titel:Lekmannaövervakare inom frivården.
    Johanna Kindgren.
    Klienter och övervakare har överlag positiva erfarenheter av systemet med frivilliga stödpersoner i frivården — så kallade lekmannaövervakare. Dessutom tycker handläggarna inom frivården att lekmannaövervakarna tillför något som de själva inte kan ge klienterna. Men frågan är om dagens system använder sig av handläggare och övervakare på ett optimalt sätt för att förebygga fortsatt brottslighet.

  • När staten ska förnya civilsamhället

    Titel:När staten ska förnya civilsamhället. Arvsfondens bidrag till föreningslivet.
    Erik Amnå, Malin Holm och Pär Zetterberg.
    I denna rapport har vi följt åtta projekt som har fått bidrag från allmänna Arvsfonden. Projekten har följts genom hela projekttiden; från initiering och uppstart, till genomförande och avslut, samt vad som händer efter avslutade projektmedel.

  • Volontärerna – ny avhandling om internationellt hjälparbete

    Titel:Volontärerna. Internationellt hjälparbete från missionsorganisationer till volontärresebyråer.
    Cecilia Jonsson.
    Med utgångspunkt i 2000-talets volonturism sträcker sig avhandlingen 150 år bakåt i det internationella hjälparbetets historia. Jonsson visar med den historiska genomgången hur det internationella hjälparbetet har ändrat form och skepnad, men har från början varit en eftertraktad verksamhet som lockat många.

  • Sociala företag – lösning på utanförskapet?

    Titel:Utanförskap på entreprenad. Diskurser om sociala företag i Sverige.
    Ulrika Levander.
    Intresset för det sociala företagandet växer idag i Sverige. Trots att sociala företag ofta beskrivs som ett nytt och effektivt sätt att bryta utanförskap, visar en avhandlig från Göteborgs universitet att inte heller dessa företag är en snabblösning på komplexa problem.

  • Vad driver volontärer att engagera sig?

    Titel:Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang.
    Vanja Höglund.
    Att göra nytta för andra är viktigast för volontärer. Det visar Volontärbyråns årliga undersökning, ”Volontärbarometern 2011” om volontärer/frivilliga och vad de får ut av sitt ideella engagemang.

  • Muslimska församlingar i lokalsamhället: Samverkan eller isolering?

    Titel:Muslimska församlingar i lokalsamhället: Samverkan eller isolering?.
    Klas Borell, Arne Gerdner, Anna Sällström, Johanna Nordlander och Elisabeth Lundkvist.
    Muslimska församlingars riksomfattande etablering i Sverige är en viktig förändring inom den ideella sektorn. Men hur förhåller sig församlingarna till den svenska traditionen av samverkan mellan ideella och offentliga aktörer? I artikeln studeras hur och i vilken omfattning muslimska församlingar samverkar med offentliga aktörer och vilka organisationsinterna och organisationsexterna faktorer som gynnar respektive missgynnar samverkan.

  • Heder och det civila samhällets metoder

    Syftet med utvärderingen är att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som görs i tjugotvå projekt som beviljas bidrag för att arbeta med hedersrelaterat våld.

  • Värdegrund, särart och mervärde i en socialt inriktad idébaserad organisation

    Titel:Utrymme för flexibilitet Värdegrund, särart och mervärde i en socialt inriktad idébaserad organisation.
    Ulf Hammare.
    Några år efter det att den idéburna organisationen Credo startade sin familjehemsverksamhet 1990 skedde en expansion av det sociala arbetet inom ideell sektor, en ökning som trots allt inte kom i närheten av de privata vinstdrivande vård- och omsorgsföretagens tillväxt. I den här studien får vi följa hur verksamma inom Credo, familjehemsvärdar och uppdragsgivare beskriver Credos verksamhet.

  • Volontärer inom polisen

    Titel:Volontärer inom polisen. Analys och rekommendationer..
    Emma Ekström och Anna Eksten.
    I flera länder använder polisen volontärer för olika uppgifter. Tanken är att volontärerna ska fungera som en länk mellan polis och allmänhet och främst användas brottsförebyggande, trygghets- och kontaktskapande och som stöd till brottsoffer. Brottsförebyggande rådet har studerat volontärverksamheterna i Stockholms län och i Hallstahammar och Surahammar i Västmanlands län. Studien visar att volontärverksamheten är lovande och har potential att utvecklas ytterligare.

  • Svenskarnas engagemang är större än någonsin

    Titel:Svenskarnas engagemang är större än någonsin - Insatser i och utanför föreningslivet.
    Lars Svedberg, Johan von Essen och Magnus Jegermalm.
    Enheten för forskning om det civila samhället har på uppdrag av Regeringskansliet skrivit en rapport om människors obetalda engagemang utanför arbetslivet. SCB har på vårt uppdrag genomfört en befolkningsundersökning på detta tema under 2009. Eftersom denna studie har föregåtts av tre tidigare befolkningsstudier kan vi visa hur det svenska ideella och informella arbetet ser ut vid undersökningstillfället och hur det utvecklats under åren 1992–2009.

  • Utvärdering av frivilligorganisationernas stödinsatser efter tsunamikatastrofen.

    Titel:Stöd efter flodvågen. Utvärdering av frivilligorganisationernas stödinsatser efter tsunamikatastrofen..
    Inger Linblad.
    Det stod i ett tidigt skede efter tsunamikatastrofen i Sydostasien klart att Allmänna arvsfonden kunde bidra med stöd till de som drabbats. Ideella organisationer uppmanades att komma in med ansökningar för projekt som riktade sig till barn och ungdomar. Ersta diakoni, BRIS och Rädda Barnen ansökte om medel för att ge stöd till de som drabbats. Arvsfonden gav Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp och utvärdera organisationernas arbete.

  • Ungas psykiska ohälsa och den ideella sektorn

    Titel:Ungas psykiska ohälsa och den ideella sektorn.
    Magnus Karlsson.
    Arvsfonden har sedan 2005 beviljat medel till ett 40-tal nyskapande projekt inom den särskilda satsning som avser att motverka ungdomars psykiska ohälsa. Satsningen avslutades 2008. Nu har samtliga projekt inom satsningen som fått stöd fram till och med april 2008 utvärderats.

  • Företagande i civilsamhället för att motverka hemlöshet och social utestängning

    Titel:Företagande i civilsamhället - minskad slutenhet eller urholkad öppenhet En rapport om Uma Bazaar - ett projekt i den tredje sektorn för att motverka hemlöshet och social utestängning.
    Ulrika Levander.
    I denna rapport utvärderas ett försök att utveckla ett socialt företag i Malmö under åren 2005-2007. Projektet, Uma Bazaar, drevs under sin projekttid som ett hemlöshetsprojekt inom den ideella sektorn av föreningen Situation Syd, som fram till och med 2006 även drev hemlöshetstidningen Aluma i Malmö.

  • Frivilligorganisationernas integrationsarbete

    Titel:Integrationsarbete i civilsamhället med unga och äldre i blickfånget.
    Socialstyrelsen.
    Fokus i rapporten har varit på vilka insatser frivilligorganisationerna gör för barn och ungdomar respektive äldre med invandrarbakgrund. Anledningen är att de inte berörs i någon större utsträckning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Det är också grupper som i olika sammanhang visat sig vara riskgrupper när det gäller bristande sociala nätverk.
Sida 1 av 3123




 

Copyright SocialVetenskap 2012

ADHD, DAMP, ADD Alkohol Anhöriga Arbete med familjer Arbetsmarknad Arbetsmarknadsåtgärder Autism o asperger Barn Barn och unga Barn och ungdom Barns villkor Behandlingsarbete Biståndsbedömning Boende Demens Depression & manodepressivitet Droger Faktorer bakom sjukfrånvaro Familjerätt Funktionshinder Förebyggande arbete Förskola och skola Försörjningsstöd Föräldraskap Hemlöshet Idébaserat och frivilligt socialt arbete Institutionsplacering Integration Invandrarbakgrund Invandrarkvinnor Kriminalitet Kvalitet & utvärdering Kvinna - man Leva med sjukdom Metoder Migration Narkotika Placerade barn Professionfrågor Psykisk hälsa Psykossjukdomar Rasism och diskriminering Rehabilitering Sex och samlevnad Sexuella övergrepp Självskada och suicid Socialförsäkringssystemet Socialpolitik Socialtjänsten Spelberoende Stress och utbrändhet Ungdomar Utredning och insats Våld i nära relationer Äldre Övrigt