LVM-vård

  • 12 2012 Personer intagna på LVM-institutioner 2011

    Titel:12 2012 personer intagna på LVM-institutioner 2011. Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapenär viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare. En sammanställning av DOK inskrivningsintervju.
    Statens institutionsstyrelse .
    Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapenär viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare.
  • 9 2012 Gravida missbrukare inom LVM-vården

    Titel:9 2012 Gravida missbrukare inom LVM-vården.
    Therese Reitan och Linda Weding.
    Frågan om gravida missbrukare har under många år varit aktuell och återkommande i såväl forskning som i samhällsdebatten. Vid flera tillfällen genom åren har det föreslagits att gravida kvinnor som har ett fortgående och allvarligt missbruk ska kunna omhändertas av hänsyn till barnets hälsa. Senast våren 2009 föreslogs en sådan ändring i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, men frågan bereds fortfarande i regeringskansliet.
  • Brukarrevision av Hornö LVM-hem

    Titel:Brukarrevision av Hornö LVM-hem.
    Annika Bäckman, Björn Fältman och Jana Gröhn.
    Hornö LVM-hem är först ut inom SiS med att genomföra en brukarrevision. Den rapport du håller i handen är alltså den första i sitt slag inom myndigheten. En brukarrevision utförs av brukare och/eller närstående och är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till människor.
  • Femårsuppföljning av kvinnor vårdade enl LVU och LVM

    Titel:Femårsuppföljning. Kvinnor vårdade på Lundens ungdomshem och LVM-hem.
    Mats Fridell, Johan Billsten, Iréne Jansson och Rickard Amylon.
    132 klienter som vårdats på Lundens ungdomshem och LVM-hem under åren 1997–2000 följdes upp fem år senare. Helt drogfria (utan återfall) ända sedan utskrivningen fem år tidigare är en av sex uppföljda eller 15 procent.
  • Gravida kvinnor med missbruk och barn som lever i familjer med missbruksproblem

    Socialstyrelsen.
    Rapporten tar upp vilka insatser som ges till kvinnor som har någon form av missbruk under graviditeten, samt hur tvångsvård enligt LVM tillämpas för dem. Även fortsatta stödinsatser till familjen finns med, liksom förslag om hur socialtjänsten kan hjälpa och stötta barnen i familjer med missbruksproblem.
  • Rättslig prövning i samband med tvångsvård ifrågasatt

    Titel:Terapeuten som motpart – terapeutisk och rättslig logik i domstolsförhandlingar.
    Maritha Jacobsson.
    Kvaliteten på den rättsliga prövningen av tvångsomhänder-taganden är inte tillfredsställande. – Den rättsliga argumentationen är i praktiken väldigt begränsad, säger forskaren Maritha Jacobsson. Maritha Jacobsson har studerat hur socialsekreterare, psykiatrer och jurister kommunicerar i domstolen. Hon har analyserat 43 muntliga länsrättsförhandlingar och 31 intervjuer med dessa aktörer och enskilda individer.
  • Polisers handlingsutrymme vid handräckning enligt LVU och LVM

    Titel:Omedelbart samarbete. En rapport om polisers handlingsutrymme vid handräckning enligt LVU och LVM.
    Eva Johnsson och Kerstin Svensson.
    Denna rapport bygger på polisens och socialtjänstens erfarenheter av samarbetet dem emellan i handräckningssituationer. Syftet är att få en djupare förståelse för hur polisens handlingsutrymme kan användas i de situationer då polisen bistår socialtjänsten med handräckning vid omedelbara omhändertagande enligt LVU och LVM.
  • LVM vården bör ses som ett inslag i ett längre behandlingssammanhang

    Titel:Tvångsvård enligt LVM. En studie om socialsekreterares och klienters erfarenheter och upplevelser av LVM-situationen.
    Johnsson Eva.
    Rapport från Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Växjö universitet. Rapporten undersöker hur socialsekreterare och missbrukare uppfattat utredningsprocessen vid LVM-vård, tiden på LVM-institutionen och tiden efter placering. Dels vill man belysa själva LVM-processen men också försöka förstå de meningsskapande processer som skapas mellan socialsekreterare och klient. Vad gäller det senare problematiseras bl a kring motsättningen mellan vård och tvång. Studien har genomförts inom ramen för Sociorama Kronoberg, ett av Socialstyrelsens fullskaleprojekt.
  • Rättssäkerhet och tvångsvård

    Titel:Rättssäkerhet och tvångsvård: En rättssociologisk studie.
    Annika Staaf.
    Denna rättssociologiska studie handlar om tvångsomhändertagna missbrukares rättssäkerhet under tiden i vård. Författaren undersöker begreppet rättssäkerhet i förhållande till tvångsvårdens verkställighet på så kallade LVM-hem i syfte att finna en begreppsdefinition som är operationaliserbar vid studier av rättssäkerhetens upprätthållande.
  • Rapport: Relationer och meningsskapande mekanismer i socialtjänstens arbete med LVM

    Kerstin Svensson.
    I tvånget ställs relationen på sin spets. I tvånget tydliggörs socialtjänstens
    myndighetsutövning och klientens underordning. Tvånget är därför en
    markör i den asymmetriska relationen mellan myndigheten och
    medborgaren, eller socialtjänsten och individen. Men vilken innebörd
    har relationen mellan klient och socialsekreterare i ett
    tvångsvårdsärende? Hur motiverar och beskriver man tvånget i
    tvångsvården? Vilka mekanismer är det som påverkar hur ett ärende
    utformas och tolkas?
  • Tvångsvård av missbrukare ger tydliga resultat

    Titel:Uppföljning av SiS missbrukarvård. Från tvång till frihet..
    Statens institutionsstyrelse.
    Det som händer under LVM-tiden har stor betydelse för hur det går för klienterna längre fram. Missbrukare som klarar sig ganska bra efter utskrivningen har i högre grad än andra fått hjälp med exempelvis nätverksstöd och social färdighetsträning. De klienter som fortsätter med tungt missbruk efter LVM-vården hör inte sällan till ”strulpellarna” som ofta avviker och blir avskiljda. De är struliga redan på institutionen och har sällan en planerad frivillig vård som väntar när de skrivs ut.
  • Hälften slutade missbruka

    Titel:Del av ett sammanhang. Att arbeta med klienters nätverk under och efter LVM..
    Ell-Marie Wärmegård.
    En färsk rapport visar att LVM-hemmet Fortunagården i Värnamo nått mycket goda resultat i arbetet med missbrukande kvinnor. Genom att arbeta enligt en nätverksmodell lyckades de flesta ta steget till ett liv utan droger. 18 av de 20 kvinnor som deltog slutade missbruka droger under projektets gång. Tio lyckades vara drogfria under hela tiden. Åtta klienter hade återfall men med nya behandlingsplaner fullföljde de projektet och blev drogfria. Två klienter avbröt och återgick helt i missbruk.
  • Kvinnor i LVM-vård

    Marie-Louise Körlof.
    Kvinnor utgör ungefär en tredjedel av samtliga LVM-omhändertagna varje år. Det finns betydande skillnader mellan kvinnor och män som missbrukar. Kunskapen om vård och behandling för kvinnor med missbruk generellt sett bristfällig. Syftet med den här utredningen är att undersöka de problem de omhändertagna kvinnorna har och hur väl vården och behandlingen vid LVM-hemmen svarar emot kvinnornas problem och behov.
  • Från utslagna alkoholister till unga narkotikamissbrukare

    Titel:Institutionsbaserad LVM-forskning 12 år av forskning, utredning och utvärdering vid Karlsvik..
    Björn Sallmén.
    Klientgruppen inom LVM-vården har förändrats radikalt de senaste åren. Det konstaterar psykologen Björn Sallmén i en rapport som bygger på tolv års forskning och utvärdering vid SiS behandlingshem Karlsvik LVM-hem i Skåne.
  • Alkoholmissbrukares upplevelser av och reaktioner på tvångsvård

    Titel:Det moraliska ifrågasättandet. Alkoholmissbrukares upplevelser av och reaktioner på tvångsvård.
    Jan Arlebrink.
    Syftet med denna studie var att undersöka hur tvångsvård av alkoholmissbrukare upplevs av den som döms till det. Vid tolkningen av de erfarenheter klienterna ger uttryck för utgörs tolkningsramen av etiska, existentiella, livsåskådningsmässiga samt psykologiska aspekter. Lagstiftningen och de konsekvenser den kan få diskuteras också.
  • Att implementera ett klient- och åtgärdsinstrument på en LVM-institution. Möjligheter och hinder.

    Harriet Lundefors Oscarsson.
    Syftet med denna uppsats är att studera implementeringen av strukturerad behandlingsplanering utifrån ASI (Addiction Severity Index) och MAPS (Monitoring Area and Phase System) ur ett personal- och klientperspektiv på en LVM-institution.
  • Forskning om vård av unga och vård av missbrukare finansierad av Statens institutionsstyrelse 1994–2002

    Ragnar Hauge, Tine Egelund.
    FAS har på regeringens uppdrag låtit utvärdera den forskning om vård av unga och vård av missbrukare som finansierats av SiS under perioden 1994–2002. I rapporten finns även en förteckning över genomförda forskningsprojekt.