Psykisk hälsa

• Ungdomars sociala relationer

  Titel:Perceived interpersonal relations in adolescents.
  Camilla Hakelind.
  Avhandlingsförfattaren har undersökt ungdomars upplevelse av sina sociala relationer mot bakgrund av deras egna problem och sin egen självuppfattning. Hänsyn har också tagits till beteendeproblem, depressioner, föräldrars uppfostringsstil, olika relationstyper och kön.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Mer måste göras för de unga som mår dåligt

  Titel:FOKUS 07 - en analys av ungas hälsa och utsatthet.
  Ungdomsstyrelsen.
  Ungdomsstyrelsen presenterar idag årets fokusrapport om ungas hälsa och utsatthet som görs på uppdrag av regeringen. Det är ungdomar mellan 16 och 25 år som har undersökts. Utredningen består av en kartläggning av ungas hälsa, en analys av verksamheter som unga vänder sig till och en beskrivning av skolans arbetsmiljö.
  • Läs mer
  • Rapporten
  • Beställ

• Det mytologiska självskadebeteendet Könade stereotyper och idealtypiska berättelser

  Titel:Det mytologiska självskadebeteendet Könade stereotyper och idealtypiska berättelser.
  Christian Ståhl.
  Självskadebeteende betraktas genomgående som ett »tjejproblem «. Syftet med artikeln är att problematisera den utgångspunkten genom att kritiskt granska tidigare forskning i jakt på ursprunget till den stereotypa självskadaren. Femininitetsdiskursen framstår här som ett centralt element i skapandet av en identitet som självskadare.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Psykodynamisk psykoterapi för unga

  Titel:Psykodynamisk psykoterapi för unga. Utvärdering av projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen.
  Madeleine Jeanneau och Regina Winzer.
  Utvärdering av psykodynamisk psykoterapi vid Ericastiftelsen inom projektet Ungdomar och Unga vuxna visar att denna typ av behandling hade god effekt på patienternas psykiska hälsa. Även om psykodynamisk psykoterapi är längre och därmed dyrare än kognitiv beteendeterapi, talar ändå resultatet från studien för att den psykodynamiska behandlingen har en skyddande och återfallspreventiv effekt på unga vuxna och att den därför är kostnadseffektiv.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Normbrott och psykisk ohälsa bland flickor och pojkar

  Titel:Normbrott och psykisk ohälsa bland flickor och pojkar i årskurs 7 och 9 - en studie av 1 236 enkätsvar vid tre tillfällen.
  Knut Sundell, Johan Klint och Maria Colbiörnsen.
  En förutsättning för ett effektivt förebyggande arbete mot ungdomars normbrott baseras på kunskap om riskfaktorer, det vill säga det som i tiden föregår att problembeteendena uppstår. I den här rapporten undersöks vad som är riskfaktorer för en rad beteendeproblem hos unga.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Psykosocial behandling av unga är verksam

  Titel:How effective are treatments for child and adolescent depression? A meta-analytic review.
  Kurt Michael och Susan Crowley.
  Psykosociala behandlingsmetoder verkar i genomsnitt fyra gånger bättre än medicin, när barn och unga är deprimerade, oavsett hur svåra symtom de har. Efttekten är större för tonåringar än för yngre barn och större för flickor än för pojkar.
  • Läs mer

• Screeninginstrument för ungdomar med trauma och dissociation

  Titel:Trauma, Posttraumatic Stress and Dissociation Among Swedish Adolescents: Evaluation of Questionnaires.
  Doris Nilsson.
  Huvudsyftet med den här avhandlingen har varit att undersöka trauma och dissociation bland svenska ungdomar samt att undersöka reliabilitet och validitet hos tre screening instrument som avser att mäta dissociation så väl som andra symptom på post traumatisk stress. De symptom som mäts med dessa instrument är inte så lätta att fånga eller för ungdomar att prata om, vilket gör att dessa självsvarsformulär är väsentliga.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Rättfärdigande av tvång i barn- och ungdomspsykiatrin – personalens etiska reflektioner

  Titel:Rättfärdigande av tvång i barn- och ungdomspsykiatrin. En studie om personalens etiska reflektioner.
  Syftet i denna studie är att beskriva hur LPT och annat tvång rättfärdigas ur ett etiskt perspektiv. Uppmärksamheten riktas på hur och vad vårdaren reflekterar kring det etiska gällande tvång som kan förekomma i barn- och ungdomspsykiatrin. Hypotetiskt baseras analysen på att etiska reflektioner i detta sammanhang influeras av två särskilda omständigheter; att patienterna är juridiskt minderåriga och att de ungas spirande autonomi och integritet behöver stöttas.
  • Rapporten
  • Örebro läns landsting

• Flera positiva tecken i hälsoutvecklingen – men fortsatt oro för unga flickor

  Titel:Folkhälsa - lägesrapport 2006..
  Socialstyrelsen.
  Det psykiska välbefinnandet ser ut att ha ökat bland både vuxna och skolbarn sedan 2000-talets början. Men det är oroväckande att unga kvinnors psykiska välbefinnande inte har en lika gynnsam utveckling, säger Gudrun Persson enhetschef för analysenheten vid EpC om Socialstyrelsens lägesrapport om folkhälsa 2006 som presenteras idag.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Hur kan vi bli bättre på att fånga upp psykisk ohälsa hos unga vuxna?

  Titel:Pia Åsbring, Beata Jablonska och Ulrika Skoger.
  Många unga vuxna som primärt sökt vård för en fysisk åkomma uppgav under besöket även en nedsatt psykisk hälsa i form av exempelvis nedstämdhet, stress, trötthet och oro. Detta visar en pilotstudie som gjorts av unga vuxna vårdsökande vid en ungdomsmottagning respektive en vårdcentral.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor

  Titel:Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor.
  Britt-Marie Treutiger.
  Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av ett universellt skolbaserat program, DISA-programmet. Programmets syfte är att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor. DISA-programmet är baserat på kognitiv-beteendemetod och innefattar tio gruppträffar under en timme vardera.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Risk- och skyddsfaktorers betydelse för psykisk ohälsa hos ungdomar

  Titel:Hur mår Stockholms ungdomar? - en studie av risk- och skyddsfaktorers betydelse för psykisk ohälsa.
  Anders Ekstrand.
  Resultaten i denna studie visade att psykisk ohälsa var vanligare bland flickor än pojkar och vanligare bland eleverna i gymnasiet än i grundskolan. Vidare ökade förekomsten av psykisk ohälsa med antalet riskfaktorer hos ungdomen. Slutligen var sambanden svaga mellan psykisk ohälsa och tobak-, alkohol och narkotikakonsumtion, allvarlig brottslighet samt skolk och mobbning.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Operationer kan ge stressreaktioner hos barn

  Titel:Child behaviour and pain after hospitalization, surgery and anaesthesia.
  Mats Karling.
  Vart tredje barn som legat på sjukhus och opererats får en stressreaktion med t.ex. mardrömmar, ätproblem och ängslighet efteråt. Bättre information till föräldrarna kan förebygga detta, skriver Mats Karling i den avhandling.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Studie om svenska skolbarns hälsovanor

  Konsumtionen av tobak och alkohol fortsätter att minska bland ungdomar. Samtidigt ökar stressen och den psykiska ohälsan, särskilt bland unga flickor. Det visar de senaste resultaten från den undersökning om skolbarns hälsovanor, som Statens folkhälsoinstitut genomför vart fjärde år.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Psykisk hälsa hos svenska och grekiska ungdomar

  Titel:Adolescents´ voices: Mental health, self-esteem, sense of coherence, family functioning and life attitudes in Swedish and Greek Adolescents.
  Spyridoula Levidioti - Lekkou.
  I denna avhandling studeras den psykiska hälsan hos ungdomar i Sverige och Grekland. Familjefunktionen och sociokulturella variabler vägs in och ungdomars olika tankar om livsfrågor behandlas.
  • Läs mer

• Stressade tonårsflickor har ofta värk

  Titel:Upplevd hälsa bland svenska skolbarn.
  Gunilla Brun Sundblad.
  En skolflicka som är stressad löper 4,5 gånger högre risk att drabbas av olika smärttillstånd än en lika stressad pojke. Det är en av slutsatserna i en avhandling som läggs fram vid Karolinska Institutet. Ett annat förvånande resultat av studien är att skillnaden mellan skolor när det gäller barnens ohälsa är mycket stor.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder

  Denna utredning har redovisats för regeringen och ska sammanställa kunskap om vilka faktorer i ungdomars livssituation som orsakar stress och föreslå metoder och tillvägagångssätt för att bidra till att minska orsakerna till stress. Utredaren ska också överväga hur samhällets insatser kan samordnas för att motverka stress bland ungdomar, samt lämna förslag till förbättringar när det gäller att följa utvecklingen av ungdomars psykiska hälsa över tid och övrig statistik och kunskapsinsamling på området.
  • Läs mer
  • SoU 2006:77

• Pilotstudie gällande mätning av små barns psykiska hälsa

  Titel:Implementering av SDQ-Swe i Barnhälsovården – en pilotstudie gällande mätning av små barns psykiska hälsa.
  Charlotta Holmström, Sven Bremberg, Per-Olof Östergren och Marie Köhler.
  I denna pilotstudie ställs frågor kring huruvida frågeformuläret SDQ-Swe kan användas inom barnhälsovården. Bakgrunden till pilotstudien är en nationell avsaknad av data gällande små barns psykiska hälsa. Studien syftar till att undersöka SDQ-formulärets möjligheter att implementeras i barnhälsovårdens fyra- eller femårsbesök för att på sikt bli en fast rutin med vars hjälp uppgifter om små barns psykiska hälsa samlas in.
  • Läs mer
  • FHI

• Checklista förbättrar bedömning av bråkiga pojkars behov

  Titel:Predicting aggressive and disruptive behavior in referred 6- to 12-year-old boys. Prospective validation of the EARL-20B risk/ needs checklist.
  Pia Enebrink, Niklas Långström och Clara H Gumpert.
  Ny forskning från Karolinska Institutet visar att ett beslutsstöd i form av en checklista med 20 risk- och behovsfaktorer är ett bra komplement till klinisk utvärdering av bråkiga pojkar mellan sex och tolv år gamla. Ett ihållande bråkigt och störande beteende i barndomen är en kraftfull riskmarkör för kriminalitet och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Att tidigt upptäcka pojkar med förhöjd risk för framtida problem är därför viktigt för att kunna hjälpa dem och deras familjer med specialiserade insatser.
  • Läs mer

• Antidepressiva läkemedel höjer något risken för självmord bland barn

  Titel:Suicidality in Pediatric Patients Treated With Antidepressant Drugs.
  ;;;Tarek A. Hammad, MD, PhD, MSc, MS; Thomas Laughren, MD; Judith Racoosin, MD, MPH.
  En översiktsstudie, gjord i Maryland USA, visar att det under den tidiga fasen av antidepressiv behandling av barn finns en liten förhöjd risk för självmordstankar och beteende. Å andra sidan lyfter artikeln fram att självmord bland 15-19 åriga manliga tonåringar i USA har minskat med 31 % mellan 1992-2002, d v s under den tid användandet av antidepressiva mediciner ökat.
  • Läs mer
  • Artikell