Övrigt

  • Kartläggning av skyddade boenden i Sverige

    Kartläggningen av skyddade boenden ger en överblick över antalet boenden i landet, fördelningen på regiformer och var i landet de är belägna. Den ger också vissa svar om bemanning och stödinsatser till barn och vuxna. Kartläggningen bygger på en enkät till 206 skyddade boenden.
  • Samverkan blir kamp

    Titel:Samverkan blir kamp. En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården .
    Goran Basic.
    ”Samverkan” framställs oftast som fördelaktigt för myndigheter och organisationer. Men vad händer när olika samverkansaktörer möts i praktiken? I denna bok analyseras ett samverkansprojekt i den så kallade ungdomsvården i Sverige. Projektet hade som mål att förbättra samordningen mellan socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för att kunna effektivisera insatserna för samhällsomhändertagna barn och deras familjer. Men analysen av ett omfattande empiriskt material visar att projektet inte enbart innefattade samarbete. Det medförde också mellanorganisatoriska kamper mellan socialtjänsten, Statens institutionsstyrelse och projektanställda samt en rad interpersonella konflikter mellan representanter för olika professionella yrkeskategorier, ungdomar och föräldrar. Hur tog dessa konflikter form? Vad handlade de om? Hur formas mellanorganisatoriska och interpersonella allianser i en konfliktpräglad tillvaro? Och vad händer med ungdomarna i dessa strider? Dessa och liknande frågor analyseras och åskådliggörs i boken, som är författarens avhandling i sociologi.
  • Adhd förändras med åldern

    Titel:Executive Control Processes: Dimensions, Development and ADHD.
    Karin Cecilia Brocki.
    Adhd är inget statiskt syndrom, och de neuropsykologiska störningar som bidrar till de typiska beteendesymptomen kan variera med barnets ålder och utvecklingsnivå. För att öka förståelsen för sambandet mellan dessa störningar och symptom är det därför viktigt att beakta åldern.
  • Social barnavård i nya former. Om marknadsorientering inom barnavårdsarbetet

    Titel:Social barnavård i nya former. Om marknadsorientering inom barnavårdsarbetet.
    Stefan Wiklund.
    Vad händer när man försöker marknadsanpassa social barnavård? Den här artikeln diskuterar effekterna av införandet av en beställar-/utförarmodell och andra marknadsorienterade inslag i arbetet med utsatta barn inom socialtjänsten. Stefan Wiklund är doktorand vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
  • Ungdomsvård som dokusåpa

    Titel:Ungdomsvård som dokusåpa.
    Torbjörn Forkby.
    I artikeln behandlas en framställning av ungdomsvård i televisionen. Författaren analyserar hur samhällsprogrammet Kalla faktas skildring av en så kallad värstingseglats har påverkats av att den influerats av en underhållningsgenre.
  • Att vara familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

    Titel:Att vara familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson i Östra Norrbotten.
    Benitha Eliasson och Petra Wikström.
    Syftet med undersökningen är att beskriva hur de som är familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner (familjer) i Östra Norrbotten upplever kontakten och mötet med socialtjänsten. Bakgrunden är att socialsekreterarna inom Individ- och familjeomsorgens barn- och familjeenhet har beskrivit att arbetet gentemot dessa grupper inte fungerar tillfredsställande.
  • Rapport: Råd att umgås – en analys av umgängesavdrag inom underhållsstödet

    Petter Grönwall.
    Umgänget med barnen efter en separation påverkas ofta av föräldrarnas ekonomi. Därför har den förälder som barnet inte bor hos en möjlighet att göra umgängesavdrag från sin underhållsskyldighet när de umgås med sina barn. I denna rapport studeras hur umgängesavdrag används inom underhållsstödet. Uppgifterna har tidigare inte sammanställts på detta sätt och rapporten tillför ny kunskap om hur föräldrar använder rätten till umgängesavdrag.
  • Rapport: Social barnavård i Stockholms stadsdelar

    Cecilia Andrée Löfholm och Knut Sundell.
    Den offentliga kunskapen om den sociala barnavårdens omfattning och handläggning är begränsad. Det saknas till exempel statistik både i Stockholm och för riket i övrigt om hur många barn och unga som årligen berörs av social barnavård. För att öka kunskapen genomförs årliga undersökningar om barn och unga som är aktuella inom den sociala barnavården i Stockholms stadsdelar. Under 2002 har 16 av Stockholms 18 stadsdelsförvaltningar lämnat information om samtliga barn och unga som stadsdelarna fått kännedom om genom anmälan, ansökan eller remiss (t ex åklagaryttrande) under det första kvartalet 2002 samt om samtliga barn och unga som beslut fattas om under samma kvartal. Undersökningen visar på stora variationer i olika avseenden, mellan stadsdelarna.