Familjehem

  • Uppföljningsmodell för placeringar i familjehem

    Titel:Södertörns uppföljningsmodell för avslutade placeringar i familjehem.
    Susanne Marklund.
    Den uppföljningsmodell som presenteras bygger på att familjehemssekreterarna, efter avslutad placering, besvarar en enkät där svaren sammanställs och blir möjliga att jämföra. På detta sätt blir modellen såväl ett verktyg för den enskilde handläggarens systematiska reflektion över en avslutad placering, som ett sätt att sammanställa kunskaper om familjehemsvården och hur den bedrivs i kommunerna.
  • Skolprojekt inom Familjehemsvården – Projektrapport SkolFam®2

    Titel:Skolprojekt inom Familjehemsvården - Projektrapport SkolFam®2.
    Rikard Tordön, Bodil Långberg, Ulla Axelsson, Eva Windelhed, Celia Nordin Rappestad, Bo Vinnerljung, Eva Windelhed och Mia Wiman-Olsson.
    Skolsatsning inom familjehemsvården – SkolFam® är en arbetsmodell som bygger på för- och eftermätningar, systematiskt arbete samt ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. Arbetsmodellen är forskarstödd, vilket kvalitetssäkrar modellen.
  • Humor bryter isen i fosterfamiljer

    Titel:Foster youth's sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth's everyday life.
    Lena Hedin.
    Skämt, skojande och skratt är viktigt för att fosterbarn ska känna sig hemma i sina nya familjer visar ny forskning vid Örebro universitet. Bra rutiner, en möjlighet att påverka och att fosterfamiljen har respekt för de biologiska föräldrarna har också stor betydelse för ungdomar i fosterhem.
  • Fosterbarnsvårdens historia

    Titel:Lämpliga eller olämpliga hem? Fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet.
    Ann-Sofie Bergman.
    Sedan mer än hundra år har det funnits bestämmelser om vem som får ta hand om fosterbarn. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Ann-Sofie Bergman hur lämplighetsbegreppet har tolkats i praktiken under perioden 1926 till omkring 1980. Avhandlingen har också fokus på kontroll- och maktaspekter, på föreställningar om hur lämpligheten kan ses och uppfattas, på styrkeförhållanden och på barns och föräldrars strategier när de har försökt påverka och få till stånd en ändring av myndigheternas beslut.
  • Familjehemsvården ur barnens perspektiv

    Titel:Att bo som barn i en annan familj - Att ha sina barn boende i en annan familj - Hur känns det?.
    Ann-Margret Nilsson och Margareta Arneke.
    Bakgrunden till rapporten är två projekt som initierades i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Författarna har bland annat intervjuat föräldrar som har sina barn placerade och barn som är placerade. Dessa föräldrar och barn låter oss dela deras upplevelser och tankar.
  • MTFC – för ungdomar med beteendeproblem

    Titel:MTFC – en intervention för ungdomar med beteendeproblem.
    Pia Kyhle Westermark.
    Avhandlingens övergripande syfte är att i en svensk kontext undersöka Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC), ett manualbaserat program från USA för ungdomar med beteendeproblem. MTFC är ett behandlingsprogram som använder specialutbildade fosterhem.
  • Bedömningsmetoder vid rekrytering av familjehem

    Titel:Bedömningsmetoder vid rekrytering av familjehem. En systematisk kunskapsöversikt..
    IMS, Socialstyrelsen.
    IMS har fått i uppdrag av Socialdepartementet att göra en systematisk kunskapsöversikt över internationella utrednings- och bedömningsinstrument som används i bedömningsfasen vid rekrytering av familjehem.
  • Skolgång och psykisk hälsa hos familjehemsplacerade barn och

    Titel:Barn i familjehemsvård - Skolgång och psykisk hälsa hos familjehemsplacerade barn och ungdomar i åldern 7-21 år, Södra Innerstaden 2006.
    Jonas Andersson och Björn Kronvall.
    Rapporten omfattar samtliga 47 barn och ungdomar i åldrarna 7–21 år som vid något tillfälle under 2005 befann sig i familjehemsvård efter beslut i Södra Innerstaden i Malmö. Forskarna har följt upp barnens skolgång, psykisk hälsa samt tagit fram bakgrundsdata för att få en helhetsbild av gruppen.
  • Normer för en lämplig fosterbarnsplacering 1926-1935

    Titel:Ett gott hem? Normer för en lämplig fosterbarnsplacering. Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935..
    Ann-Sofie Bergman.
    Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. En ny lag om samhällets barnavård hade införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.
  • Familjehem – ett svensk-ryskt utvecklingsprojekt utvärderas

    Titel:Uppdrag familjehem. Ett svensk-ryskt utvecklingsprojekt utvärderas.
    Anders Hallqvist.
    I denna rapport redovisas en utvärdering av ett svenskt-ryskt utvecklingsprojekt. I Ryssland har man under senare år arbetat för att ungdomar som inte kan växa upp i sina familjer ska placeras i familjehem istället för på institution. Som ett led i denna omställning genomfördes under 2002-2005 detta svensk-ryska utvecklingsprojekt som syftade till att utveckla familjehemsverksamhet.
  • Att leva med fostersyskon

    Ingrid Höjer och Monica Nordenfors.
    Hur blir det för fosterföräldrarnas barn, som får dela sitt vardagsliv med fostersyskon? I den här boken redovisas resultaten från studien Att leva med fostersyskon. Studien ingår i programmet »Parenting and Childhood in Modern Family Cultures«vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet. Syftet med studien har varit att uppmärksamma och synliggöra situationen för fosterföräldrars egna barn.
  • Små barn i familjehem och deras läsvanor

    Den här rapporten visar hur fosterföräldrarna läser för och med barnen, vad de läser själva och vad de anser om barnens egna läsvanor och skolgång. Studier har visat att familjehemsplacerade barn ofta har sämre möjligheter för framtiden än andra barn genom att de har sämre resultat i skolan. Rapporten utmynnar i rekommendationer för socialtjänsten vad man särskilt bör tänka på inom det här området när man arbetar med barn som placeras i fosterhem.
  • Studie av anhörigplaceringar av barn och ungdomar

    Titel:Att placera eller inte placera i släktinghem, det är frågan. En studie kring familjehemsplaceringar-lagstiftning, attityder och handläggning inom socialtjänsten.
    Sofia Linderot.
    Vetenskaplig uppsats för licentiatexamen vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Enligt SoL 6 kap. 5§ skall det övervägas om placeringar av barn utanför egna hemmet kan ske hos anhöriga. Uppsatsen studerar hur denna fråga kom på dagordningen och hur bestämmelsen avspeglar sig i handläggningsarbetet, vidare belyses också hur tjänstemän på olika nivåer ser på bestämmelsen.
  • Children looked after and their right to participation in accordance with the UN Convention on the Rights of the Child, article 12

    Per Gunnar Edebalk.
    Utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen som berör hur barnet får möjlighet att delta i beslutsfattande och planering vid familjehemsplaceringar. Bygger bl a på intervjuer med barn och socialarbetare. Publicerad genom Socialhögskolan, Lunds universitet, working paper serie.
  • Rapport: Om fosterbarn

    Titel:Vart hör jag hemma?.
    En rapport om fosterbarns dilemma. En intervjustudie av 7 fosterbarns egna upplevelser av sin livsssituation.
  • Stöd till fosterbarn måste vara långsiktigt

    Titel:Educational Risks and Interventions for Children in Foster Care.
    IMS.
    Artikeln är en kunskapsöversikt som sammanställer och bedömer resultat av vetenskapliga studier som berör fosterbarn och deras skola/utbildning. Bakgrunden till översikten är främst erfarenheten att barn som är eller har varit placerade i fosterhem har sämre utbildningsresultat jämfört med barn som växer upp med sina föräldrar. Författarna har valt att undersöka resultaten av olika program som använts för att förbättra fosterbarns utbildningsresultat.
  • Rapport: Familjeliv som yrkesliv – en enkätstudie av familjehemmen i Solna stad

    Den här FoU-rapporten handlar om familjehemmen i Solna stad och deras behov av stöd och hjälp i uppdraget som familjehem. Studien och frågeformuläret som besvarats av familjehemmen kan användas av andra familjehemsenheter i ett utvecklingsarbete när stödet till familjehemmen ska utformas på bästa sätt.