Invandrarbakgrund

• Barn med utländsk bakgrund bor oftare i splittrade familjer

  Titel:Barn och deras familjer 2004.
  SCB.
  I Sverige finns nästan två miljoner barn i åldrarna 0–17 år. Vart sjätte har utländsk bakgrund, dvs. de är födda utomlands eller har föräldrar som båda är födda utomlands. Andelen barn med utländsk bakgrund ökar något för varje år. Det visar SCB:s rapport Barn och deras familjer, där man i år har tittat särskilt på barn med utländsk och svensk bakgrund
  • Läs mer

• Gruppverksamhet för asylsökande – en väg ut ur isoleringen?

  Nadja Bogestam & Åsa Sternudd.
  Denna rapport redovisar en utvärdering av en verksamhet för asylsökande barnfamiljer. Asylmottagningen Solrosen med gruppverksamhet och möjlighet till enskilt samtalsstöd för barnfamiljer startades som ett samarbetsprojekt mellan Södertälje kommun och Migrationsverket, med ekonomiskt stöd från Europeiska flyktingfonden.
  • Läs mer

• Avhandling: Erfarenhet, samtal och identitet bland ungdomar i förortsmiljö

  Titel:Social interaction and identification among adolescents in multilingual suburban Sweden. A study of institutional order and sociocultural change..
  Charlotte Haglund.
  Charlotte Haglund har under tre år följt flerspråkiga minoritetsungdomar med ursprung i ett flertal olika länder. Hon ger en bild av de ungas erfarenheter och identiteter under denna tid. Hon ger också exempel på samhällsdiskurser, institutionella strukturer och sociokulturella förändringsprocesser som den motsägelsefullhet som präglar ungdomarnas vardag kan förstås mot bakgrund av. Hon belyser hur sociala förhållanden, villkor och attityder speglas i de ungas samtal och påverkar deras identifikation i majoritetssamhället.
  • Abstract

• Avhandling: Iranska familjer i Sverige

  Titel:Population-based empowerment practice in immigrant communities: A socio-medical study of Iranian families in Sweden.
  Alireza Moula.
  Svårigheter som iranska familjer stöter på när de flyttar till västländer har beskrivits i tidigare forskning. Denna avhandling har sitt fokus i hur man kan förbättra familjernas situation. Målsättningen var dels att beskriva hur synen på uppfostran på förändrats i familjerna, dels att konstruera en familjepedagogik utifrån familjemedlemmarnas berättelser samt att pröva och att utvärdera den.
  • Abstract

• Avhandling: Flerspråkighet och identitetskonstruktion

  Titel:”Jag känner mej begåvad bara.” Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett mulitetniskt förortsområde..
  Tore Otterup.
  Det är flerspråkiga ungdomar som har växt upp och gått i skola i ett förortsområde i Göteborg som står i fokus för denna avhandling. Otterup låter Natalia och sju andra flerspråkiga gymnasieungdomar, fem flickor och tre pojkar, själva komma till tals. Det är deras livsberättelser, med särskild tonvikt på hur de har använt sina olika språk i olika situationer och i olika skeden av livet, som utgör själva undersökningsmaterialet.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Ökad segregering vid betygsintagning till Stockholms gymnasieskolor

  Titel:Vad innebar införandet av fritt skolval i Stockholm för segregeringen i skolan?.
  Martin Söderström och Roope Uusitalo.
  År 2000 ändrade Stockholms kommun intagningen till gymnasiet från närhetsprincipen till betygsprincipen. Tvärtemot politikernas intentioner ökade den etniska och socioekonomiska segregeringen påvisbart. Den etniska segregeringen ökade med 80 procent. Det visar en ny rapport från IFAU.
  • Sammanfattning
  • Rapporten

• Ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige

  Titel:Brunetter och blondiner. Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige.
  Margareta Forsberg.
  Avhandlingen handlar om ungdomar och sexualitet och har särskilt fokus på tjejer i mångkulturella sammanhang. Dess tre frågeställningar behandlar: förändringar i ungdomars förhållningssätt till sexualitet och samlevnad; likheter och/eller skillnader mellan ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund; hur tjejer, med olika etnisk bakgrund, som växer upp i mångkulturella områden i Sverige, resonerar och agerar när det gäller sexualitet och samlevnad.
  • Abstract
  • Pressmeddelande
  • Köp

• Rapport: Barn och föräldrars livsvillkor i den asylsökande familjen

  Titel:För den som väntar stelnar tiden i ett evigt nu - en studie av barn och föräldrars livsvillkor i den asylsökande familjen.
  Behiye Hadodo och Eva-Marie Åkerlund.
  Både barn och föräldrar har intervjuats i egenskap av asylsökande om sina erfarenheter och upplevelser av boende kamrater, skola, fritid i Södertälje, men också om livet i det tidigare hemlandet. Deras berättelser speglar många flyktingars asylprocess, från att med handlingskraft ha lämnat sitt land under under tvång till ett liv i väntan som upplevs som ett vacuum, att existera i en isolerad tillvaro.
  • Rapport nr 40/04

• Flickor med utländsk bakgrund presterar bättre än infödda svenska pojkar i ämnesprovet svenska

  Titel:Resultat av ämnesproven för skolår 9 år 2003.
  Mikael Heningsson och Annika Haglund.
  För första gången har Skolverket samlat in samtliga elevers resultat i ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk, matematik och engelska för skolår 9. Resultaten visar att flickor med utländsk bakgrund presterar bättre än pojkar med svensk bakgrund på proven i svenska.
  • Läs mer
  • Resultaten

• Avhandling: Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö

  Titel:Samtal, identiteter och positionering: Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö.
  Charlotte Engblom.
  Författaren undersöker samma ungdomar i olika
  typer av samtalssituationer: arrangerade samtal, intervjuer och egeninspelningar
  för att kunna jämföra individens relevantgörande av identitet mellan
  olika situationer. De arrangerade samtalen undersöks med inriktning på deltagarnas
  relevantgörande av identitet i förhållande till varandra och i förhållande
  till den aktuella samtalssituationen.
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Avhandling: Inte samma lika. Identifikationer hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel.

  Åsa Andersson.
  Avhandlingen redovisar intervjuer med ett tjugotal tonårsflickor med olika ursprung, som alla bodde och gick i skolan i samma göteborgsstadsdel under slutet av 1990-talet. Författerna utgår från frågeställningen ”Vad innebär ”det mångkulturella samhället” för dem och varför är de ofta ironiska när de talar om det?”
  • Abstract