Förskola och skola

• Det tar tid att bygga upp relationer med utsatta barn

  Titel:Kompletterande anknytningsperson på förskola.
  Birthe Hagström.
  Barn till föräldrar med psykisk ohälsa är en eftersatt grupp. Syftet med denna studie är att studera pedagogers utveckling som kompletterande anknytningsperson. En narrativ metod användes och narrativen analyserades i relation till fortbildningens innehåll, teorier om pedagogers lärande och teorier om tidig utveckling. Resultatet diskuteras utifrån pedagogers arbete med utsatta barn i förskolan, lärarutbildningens innehåll och fortbildning samt samverkan.
  • Läs mer
  • Abstract

• Elevers skolsvårigheter – en gränsdragning mellan normalitet och avvikelse

  Titel:Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd.
  Joakim Isaksson.
  Vad som är normalt och vad som är avvikande i elevers inlärningsförmåga och beteenden har aktualiserats i de senaste årens skolpolitiska debatt. En ny avhandling pekar på hur synen på skolsvårigheter skiftat över tid i policydokument och på den ambivalens som präglar skolans arbete med att identifiera elever i behov av särskilt stöd.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Läxhjälp utjämnar skillnader

  Titel:Social stratification and out-of-school learning.
  Christian Andersson, Per Johansson.
  En ny rapport från IFAU finner att läxhjälp ger elever mer jämlika förutsättningar. Stödet verkar vara viktigt för att utjämna skillnader och den sociala snedrekryteringen minskar, särskilt bland de elever som hade låga betyg den första terminen.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?

  Titel:Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? SOU 2009:64.
  Delegationen för jämställdhet i skolan.
  I delbetänkande Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? redovisas om flickors och unga kvinnors samt pojkars och unga mäns villkor, förhållningssätt och agerande i samhället från 1990-talet och framåt. Förändringar i flickors och pojkars attityder, beteenden och prestationer i skolan under samma tid redovisas också. I betänkandet redogörs också för forskningsbaserade rön om orsaker till könsskillnader i attityder och skolprestationer samt bedömningar om behovet av ytterligare forskning.
  • Läs mer
  • Utredningen
  • Köp

• Förlängningen av yrkesutbildningarna ökade avhoppen bland svaga elever

  Titel:Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster.
  Caroline Hall.
  Elever med dåliga förutsättningar hoppade oftare av skolan då gymnasiets yrkesutbildningar blev treåriga. Förlängningen ledde inte heller till att fler yrkeselever började studera vid högskolan, visar en ny IFAU-rapport.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Fakta saknas när pengar fördelas till skolor

  Titel:Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?.
  Skolverket.
  Vad styr hur kommuner fördelar pengar till sina förskolor och skolor? Ja, sällan är det kunskap om behoven i alla fall, visar en ny rapport från Skolverket. Kommunerna tar för liten hänsyn till elevernas bakgrund och är alldeles för försiktiga med att särskilja resurserna mellan skolor med olika sociala förutsättningar, säger Birgitta Andrén.
  • Läs mer
  • Beställ
  • Rapporten

• Skolan förlägger problemen hos eleven

  Titel:Pupils in remedial classes. Remedial class, attention and/or concentration deficits, pupil perspective, pupil’s perspective, classroom climate, socio-cultural perspective, self-concept.
  Anna-Lena Ljusberg.
  Det har blivit allt vanligare att skolor i Sverige söker lösa svåra situationer i klassrummen genom att flytta elever till en särskild undervisningsgrupp. Anna-Lena Ljusbergs doktorsavhandling i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, som lades fram i fredags, visar att elever i särskilda undervisningsgrupper förlägger anledningen till placeringen till brister hos sig själva.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• ”Stackars flickor” i en bristfällig skola

  Under åren 1995-december 2006 beviljade Arvsfonden medel till 29 projekt avsedda att utveckla skolans arbete om kön/gender, makt, sexualitet och identitet. Nu har projekten utvärderats i en rapport med syfte att identifiera och redogöra för de erfarenheter och kunskaper som projekten lett till.
  • Läs mer
  • Utvärderingsrapport

• Sociala problem har reducerats till barnets eget fel

  Titel:Kategoriseringar av barn i förskoleåldern - Styrning & administrativa processer.
  Kristian Lutz.
  Det har skett en förskjutning i synen på barn i behov av särskilt stöd. Avvikande beteende sågs tidigare i ett kollektivt socialt sammanhang. Idag tolkas det som ett individuellt medicinskt problem. Utagerande och stökighet har kommit att bli barnets eget fel, säger Kristian Lutz. Den 20 mars lade han fram
  sin doktorsavhandling på lärarutbildningen vid Malmö högskola.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Närstudie av rörelsehindrade elevers vardag visar vägen

  Titel:Skolvardag med rörelsehinder: En etnologisk studie.
  Göran Nygren.
  Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Barn med funktionsnedsättning diskrimineras i skolan

  Titel:Får jag vara med? Om vardagen i skolan för barn med rörelsehinder.
  Annika Wallin.
  Nästan en tredjedel av alla elever med rörelsehinder får inte nödvändig hjälp för att kunna hänga med på lektionerna. Det visar resultatet av projektet ”Särskild, särskiljd eller avskild” som presenteras av Unga RBU:are i samarbete med Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Stockholms universitet.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Utveckling och utvärdering av samarbete socialtjänst och skola

  Titel:Samarbete socialtjänst - skola i Älvdalen.
  Ingrid Nyström Svensk och Karin Alexanderson.
  Två socialsekreterare i Älvdalen arbetar också som skolkuratorer. Dalarnas forskningsråd medverkar till utveckling av metoder för systematisk dokumentation och utvärdering i verksamheten.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Studie- och arbetscoachning för unga

  Titel:Skoltrötta ungdomar. Om projektet ”Studie- och arbetscoachning för unga”.
  Hjördis Gustafsson.
  Att fånga upp ungdomar som varken studerar vid gymnasium eller har arbete/praktik är ett kommunalt ansvar. I Botkyrka kommun har man i två omgångar, med lite olika förutsättningar, bedrivit projekt för arbetslösa ungdomar vid Ungdomens Hus i Fittja. Föreliggande rapport handlar om projektet ”Studie- och arbetscoachning för unga”.
  • Läs mer

• Ungdomars erfarenheter av emotionell utsatthet under uppväxten

  Carin Benjaminson.
  Syftet med studien är att beskriva och analysera ungdomars livsvärld vid emotionell utsatthet under uppväxten. I diskussionen lyfts emotionellt stöd fram som en avgörande faktor för att unga ska kunna bemästra emotionell utsatthet.
  • Läs mer

• Störande elever och korrigerande lärare

  Titel:Störande elever korrigerande lärare : om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet.
  Marcus Samuelsson.
  Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteenden som uppmärksammades som störande, hur lärare korrigerade uppmärksammade beteenden och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar.
  • Läs mer
  • IBL

• Metod för förbättring av barns koncentration

  Titel:Örat hör – hjärnan lyssnar. En metod för förbättring av barns koncentration i Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning. Utvärdering av Berardprogrammet AIT.
  Britta Ahlin Åkerman och Lars T Persson.
  Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om koncentration och inlärning hos en grupp elever med koncentrationsstörningar och som är inskrivna i särskilda undervisningsgrupper (SU) kan förbättras eller förändras efter genomgång av AIT-programmet samt om skillnader i förändringar mellan olika mättillfällen kan påvisas mellan en behandlad och en icke behandlad grupp.
  • Rapporten
  • NASP

• Miljöfaktorer i skolan som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig

  Titel:Concentration Difficulties in the School Environment - with focus on children with ADHD, Autism and Down's syndrome.
  Catrin Tufvesson.
  Det övergripande syftet för den här avhandlingen var att identifiera miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan. En slutsats som kan dras är att de här barnens förmåga att koncentrera sig påverkas av faktorer i deras lärmiljö, som behöver tas med i beräkningen vid planeringen av skolbyggnadens utformning.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram

  Titel:Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter.
  Kristina Hellberg.
  Syftet med studien är att beskriva och undersöka elevernas väg in på programmet och vad det kan betyda för eleverna att gå på ett särskilt gymnasieprogram. Eleverna går i en särskild liten undervisningsgrupp baserad på den neuropsykiatriska diagnos, Aspergers syndrom, som eleverna har fått under sin skoltid.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik

  Åsa Backlund.
  Avhandlingen syftar till att beskriva och analysera det elevvårdande arbetets resurser, organisering och praktik på skolnivå. Skolkratorns roll är inte självklar och ett flertal yrkesgrupper utför skolsociala uppgifter.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan

  Titel:Utbildning på (o)lika villkor: Om kön och etnisk bakgrund i grundskolan.
  Sara Högdin.
  Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka ungdomars lärande med fokus på de ungas studieengagemang och stöd från omgivningen. Avhandlingen har en jämförande ansats utifrån både kön och etniskt ursprung. Avsikten är att belysa skolelevernas egna upplevelser av sina förutsättningar.
  • Läs mer
  • Avhandlingen