Förskola och skola

  • Skolk ur elevernas och skolans perspektiv

    Titel:Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju- och dokumentstudie.
    Ann-Sofie Strand.
    Slutsatserna pekar på att flera systemkrafter, som i avhandlingen fungerar som riskfaktorer, skulle kunna förändras till systemkrafter, som drar eleverna i riktning mot delaktighet i skolarbetet. Baserat på ett salutogent perspektiv kan man försöka hitta de faktorer som befrämjar elevernas och skolpersonalens välmående i skolsystemet, främst då vuxenstöd och en dokumentation som befrämjar kontinuitet.
  • Kartläggning av skolkuratorers arbetssituation

    Titel:Kartläggning skolkuratorer.
    Stina Andersson.
    Skolkuratorerna upplever att arbetet är akutstyrt i stor  utsträckning och många kan inte utföra sina arbetsuppgifter enligt den planering som görs. Man upplever även att det är svårt att leva upp till lagens intentioner om att alla elever ska ha tillgång till en skolkurator, detta ska ses i ljuset av att var tredje anser att skolan fått minskade resurser det senaste året samtidigt som elevernas problematik också ökat.
  • Unga som skadar sig genom sex

    Titel:Unga som skadar sig genom sex.
    Linda Jonsson, Åsa Lundström Mattsson.
    I denna bok har vi samlat kunskap om unga som skadar sig genom sex. Boken innehåller intervjuer med unga samt med yrkesverksamma som i sitt arbete har mött unga som skadar sig genom sex. Den innehåller också en kunskapsöversikt som visar att det finns stöd för att betrakta sex som ett självskadebeteende. Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med barn och ungdomar i sitt arbete, till exempel i skolan, inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.
  • ADHD ger sämre tillgång till dator i skolan

    Titel:Computer use in educational activities by students with ADHD.
    Vedrana Bolic, Helene Lidström, Anette Kjellberg, Helena Hemmingsson och Nils Thelin.
    Elever med ADHD använder dator mindre i skolarbetet än andra elever visar en studie av forskare i arbetsterapi vid Linköpings universitet.
  • En inkluderande skola för alla?

    Titel:From Eye to Us: Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions.
    Marita Falkmer.
    Avhandlingen handlar om grundläggande förutsättningar för delaktighet i sociala samspel samt om observerad och upplevd delaktighet i svenska grundskolor hos elever med Autismspektrumtillstånd (AST), t.ex. autism eller Aspergers syndrom.
  • Alkoholförebyggande arbete i skolan

    Titel:Outcome evaluation of school-based alcohol prevention: a European multi-centric trial.
    Maria Paola Caria.
    Det övergripande syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om effektiviteten i skolbaserade program för att påverka ungdomars alkoholkonsumtion samt att belysa möjliga vägar för beteendeförändringar.
  • Att förebygga brott och problembeteenden i skolan

    Titel:Att förebygga brott och problembeteenden i skolan. Presentation och analys av tre lokala projekt..
    Per Alvant, Madeleine Elgemyr och Kerstin Gustafsson Figueroa.
    Den här idéskriften visar hur skolor kan arbeta för att förebygga våld och missbruk bland elever samt få fler elever att vittna och anmäla brott. En metod som beskrivs är att identifiera särskilt brottsutsatta platser, så kallade hot spots och göra konkreta insatser på dem för att minska problem.
  • Elevers sociala svårigheter största utmaningen för specialpedagogiken

    Titel:Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken.
    Ingemar Gerrbo.
    Det är elevers sociala snarare än kunskapsmässiga skolsvårigheter som utgör skolans allra största utmaning, och det tycks vara kring detta område som mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar. Av en studie vid Göteborgs universitet framgår att lärare ägnar en hel del kraft åt att lindra de sociala riskmomenten i skolvardagen – raster, lärarbyten, rutin- och schemabrytande verksamhet och liknande mindre lärarstyrda aktiviteter ses här som särskilt kritiskt.
  • Bristfälligt stöd till elever med dyslexi

    Titel: Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter.
    Anna Fouganthine.
    Bristfälligt stöd i skolan för personer med dyslexi ger konsekvenser för arbetsliv och livsmöjligheter i vuxen ålder. Det visar en ny avhandling med titeln ”Dyslexi genom livet – ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter” där Anna Fouganthine undersökt hur personer med dyslexi hanterar sina svårigheter under och efter skoltiden.
  • Hur hjälper man placerade barn med skolan?

    Titel:Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: A scoping review.
    Hilma Forsmana och Bo Vinnerljung.
    Barn som placerats utanför hemmet presterar över lag sämre i skolan vilket varit känt länge. Däremot finns lite forskning som utvärderar interventioner som hjälper dessa barn. I denna artikel sammanställs utvärderingar som hittills gjorts.
  • DAMP, ADHD och DCD – ny studie om tio års debatt om diagnoser, neuropsykiatri och skolan

    Titel:Kontroversen om DAMP. En kontroversstudie av vetenskapligt gränsarbete och översättning mellan olika kunskapsparadigm.
    Bo-Lennart Ekström.
    Vad föregick det kraftigt ökande neuropsykiatriska diagnosticerandet av elever med inlärningsproblem och beteendestörningar i Sveriges skolor? En studie vid Göteborgs universitet redovisar bland annat den specifikt medicinska bild av grundskolan som framträder bland förespråkare och motståndare under kontroversen om DAMP.
  • Samarbete kring barn med problem inte självklart något positivt

    Titel:Samarbete med förhinder - om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj.
    Camilla Blomqvist.
    Skola, familj, socialtjänst och BUP – alla involverade runt ett barn med problem förväntas självklart samarbeta. Men det är inte alltid samarbetet är till godo för barnet och familjen. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
  • Tvärprofessionellt samarbete i skolan – en utmaning

    Titel:Skolens oppfatning av tverrprofesjonelt samarbeid - en utforskende studie innen en norsk ungdomsskole..
    Sissel Austberg.
    Att arbeta över professionsgränserna inom skolan är en utmaning. Det uppfattas av lärarna som krävande. Men sådant samarbete behövs om skolans ska kunna fullgöra sitt uppdrag när det gäller att förbättra den psykosociala miljön. Det visar Sissel Austbergs Master of Public Health vid Nordic School of Public Health NHV.
  • Ungdomars självrapporterade hälsa relaterat till beteende samt föräldra- och skolfaktorer

    Titel:Adolescent self-reported health in the Umeå region : Associations with behavioral, parental and school factors.
    Karina Nygren.
    Den här avhandlingen består av en kvantitativ och en kvalitativ studie. Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka sambandet mellan ungdomars självrapporterade hälsa och deras normrelaterade beteende samt föräldra- och skolfaktorer. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilka faktorer inom skolan som möjliggör och som utgör barriärer för användningen av enkätresultaten från en lokal skolenkät.
  • Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa

    Titel:Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa – En studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009.
    Socialstyrelsen.
    Rapporten presenterar analyser av mobbning, psykisk hälsa och livskvalitet hos sjätte- och niondeklassare. Analyserna baseras på en nationell undersökning som gjordes hösten 2009.
  • Platsen viktig vid arbete mot våld i skolan

    Titel:Att förebygga brott och problembeteenden i skolan.
    Per Alvant, Madeleine Elgemyr, Kerstin Gustafsson Figueroa.
    En framgångsfaktor för att minska våld och mobbning i skolan, ligger i att identifiera de mest våldsutsatta platserna, så kallade ”hot spots”. På en skola i Tyresö minskade våldet med 33 procent på två år. Det visar en publikation från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • ADHD: Pedagogiken motverkar sitt syfte

    Titel:AD/HD i skolans praktik: En studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp.
    Adriana Velasquez.
    Barn med ADHD skulle klara sig bättre i skolan och de fick bättre hjälp. Man behöver se ADHD utifrån både neuropsykiatriska och sociala aspekter. Genom att enbart härföra problemen till barnets funktionshinder missar man möjligheten att arbeta med det sociala sammanhang som avhandlingsförfattaren kunnat visa ha stor betydelse.
  • Unga placerade på institution särskilt utsatta

    Titel:Samhällsvård och välfärdsresurser: En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner.
    Hélène Lagerlöf.
    Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet.
  • Höga skolkrav riskerar elevers hälsa

    Titel:Barns självrapporterade hälsa: Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet.
    Ulrika Eriksson.
    Elever i klasser med höga skolkrav löper högre risk för ohälsa än elever i klasser med lägre skolkrav. Och flickors hälsa påverkas mer negativt av höga skolkrav än pojkars. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet som omfattar över 8 000 barn i grundskolan i Sverige.
  • Skolprojekt inom Familjehemsvården – Projektrapport SkolFam®2

    Titel:Skolprojekt inom Familjehemsvården - Projektrapport SkolFam®2.
    Rikard Tordön, Bodil Långberg, Ulla Axelsson, Eva Windelhed, Celia Nordin Rappestad, Bo Vinnerljung, Eva Windelhed och Mia Wiman-Olsson.
    Skolsatsning inom familjehemsvården – SkolFam® är en arbetsmodell som bygger på för- och eftermätningar, systematiskt arbete samt ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. Arbetsmodellen är forskarstödd, vilket kvalitetssäkrar modellen.
Sida 1 av 61235»|