Konsekvenser av arbetslöshet

• Arbetslöshet och psykisk ohälsa

  Titel:Arbetslöshet och psykisk ohälsa – två kohortstudier (2011:17).
  Mona Backhans, Andreas Lundin, Tomas Hemmingsson.
  Den här rapporten sammanfattar två forskningsstudier om arbetslöshetens konsekvenser för psykisk ohälsa respektive självmord. Studierna visar på ett klart samband mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa respektive självmord. Sambandet i den andra studien kan dock nästan helt förklaras av tidiga riskfaktorer för självmord.
  • Läs mer
  • Rapporten
  • Karolinska Institutet

• Arbetslinjen – social trygghet eller risk?

  Titel:Arbetslinjen – social trygghet eller risk?.
  Saila Piippola.
  Arbetslinjen ska uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden för att säkra den sociala tryggheten och för att individen inte ska riskera utanförskap. I denna artikel analyseras kvinnors och mäns arbetslöshet i en social och regional kontext. Social trygghet, risk och vikten av sociala nätverk är centrala för analysen.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet

  I denna rapport, som är den femte av flera från Sociala rådet, presenteras resultat från analyser av hälsoeffekter av att vara arbetslös. Såväl antalet som andelen arbetslösa personer varierar mycket över tid i Sverige och möjliga långsiktiga konsekvenser av arbetslöshet är en aktuell fråga.
  • Läs mer
  • SOU 2010:102

• Uppsagdas och arbetslösas villkor och hälsa

  Titel:Uppsagdas och arbetslösas villkor och hälsa – en översikt av forskningen 1995–2005.
  Lena Gonäs, Lennart Hallsten och Roland Spånt.
  Vilka förlorar arbetet och blir arbetslösa i dagens samhälle? Vilka jobb får de om de blir nyanställda och vad händer med hälsan efter uppsägning och arbetslöshet? Det är frågor som tas upp i denna rapport, som ger en översikt över det senaste decenniets internationella och svenska forskning om individers ställning på arbetsmarknaden samt om effekter av arbetsförlust och arbetslöshet på hälsa och välbefinnande.
  • Läs mer
  • Beställ

• Ohälsa bland arbetslösa i ny avhandling

  Titel:Health and Health Care Utilization among the Unemployed.
  Annika Åhs.
  Personer utan arbete upplever sig ha sämre hälsa än andra i samma ålder och har också större risk för depression, mental och fysisk utmattning och för tidig död. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens beredskap för arbetslösas ohälsa förbättras.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Marginaliserade 70-talister finner ingen väg in i arbetsmarknaden

  Titel:Youth at risk of marginalization – long-term effects of early labour market exclusion in Sweden.
  Tapio Salonen och Anna Angelin.
  Text som presenterats vid ett symposium vid Södertörns högskola. Av de som var födda i mitten på 70-talet hade en tredjedel erhållit socialbidrag före 24 års ålder. Detta stora antal antas bero på den kärva arbetsmarknaden tidigt 90-tal. Texten undersöker samband mellan social utslagning och en svag arbetsmarknad samt hur den drabbade gruppen påverkats av långtidsarbetslöshet.
  • Abstract
  • Rapport

• Effekter av arbetslöshet och låga inkomster på kriminalitet och barns skolprestationer.

  Titel:Indirect effects of unemployment and low earnings: Crime and children's school performance.
  Anna Nilsson.
  Denna avhandling består av tre fristående delstudier som behandlar effekterna av arbetslöshet och låga inkomster. I den första studien undersöks sambandet mellan antalet arbetslösa och kriminalitet i samhället och i den andra sambandet mellan låg inkomst och kriminalitet i samhället i stort. I den tredje studien undersöks sambandet mellan föräldrars arbetslöshet och deras barns skolprestationer.
  • Läs mer

• Avhandling: Konsekvenser av att förlora arbetet för individen och dess familj

  Titel:Individual and Family Consequences of Involuntary Job Loss.
  Marcus Eliason.
  Avhandlingen behandlar konsekvenserna av att ofrivilligt bli av med sitt arbete. Påverkar ett avskedande dödligheten, arbetsförhållandena under en längre period, risken för skilsmässa, makans arbetsförhållanden?
  • Läs mer

• Barnens inkomststandard under 90-talets djupa recession och den följande återhämtningen

  Titel:Barnens inkomststandard under 90-talets djupa recession och den följande återhämtningen.
  Björn Gustafsson, Mats Johansson, Edward Palmer.
  Vad har hänt med barnens inkomststandard under ett 90- tal som i Sverige kännetecknas av först en kraftig arbetslöshetschock, nedskärningar i trygghetssystem och till sist återhämtning? Baserat på nya statistiska bearbetningar dras slutsatsen att nedgången i genomsnittlig inkomststandard var långvarig men inte unik för barnfamiljer.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Varför får folk socialbidrag? Analys av socialbidragstagandets bestämningsfaktorer

  Titel:Varför får folk socialbidrag? Analys av socialbidragstagandets bestämningsfaktorer.
  Björn Halleröd.
  Socialbidraget utgör en sista försörjningsutpost och dess omfattning är en indikator på övriga försörjningssystems tillkortakommande. Syftet är här att öka kunskapen om de faktorer som leder till bidragstagande samt i vilken grad dessa har förändrats mellan 1980- och 1990-talet. Framförallt är det arbetslösheten och i viss mån förekomsten av låga inkomster som skiljer de två årtiondena åt.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• I arbetsmarknadens utkant– om långtidsarbetslösa ungdomars förhållningssätt

  Titel:I arbetsmarknadens utkant– om långtidsarbetslösa ungdomars förhållningssätt.
  Ulla Rantakeisu.
  I artikeln belyses hur långtidsarbetslösa ungdomar förhåller sig till sin arbetslöshetssituation och framtiden. Fyra idealtypiska mönster kan urskiljas. Dessa förhållningssätt avspeglar dels hur de värderar arbete samt dels vilken typ av resurser som mobiliseras. Differentieringen i olika förhållningssätt visar att situationen är särskilt problematisk för vissa medan den för andra inneburit betydligt mindre problem.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidkrift

• Arbetslöshet och familjerelationer

  Titel:Arbetslöshet och familjerelationer.
  Leif R. Jönsson.
  Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades hundratusentals människor av arbetslöshet. Det var inte bara arbetare som drabbades utan också tjänstemän. Trots detta finns det få studier som uttryckligen belyser hur tjänstemän och deras familjer påverkas av arbetslösheten. Denna artikel skall ses som ett bidrag till att fylla ett slikt tomrum i arbetslöshetsforskningen. Studien fokuserar på en aspekt av arbetslöshetens konsekvenser, nämligen: hur påverkar arbetslöshetssituationen stämningen mellan de vuxna i familjen och mellan föräldrar och barn?
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift