Arbetsmarknadsåtgärder

  • Rapport: Fattigvård för B-lag bland arbetslösa

    Titel:Nedersta trappsteget. En studie om kommunal aktivering.
    Tapio Salonen och Rickard Ulmestig.
    I en ny rapport från Växjö universitet beskrivs de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna för främst socialbidragstagare. Rapporten är i flera avseenden kritisk till det ansvar kommunerna har fått inom detta område. Nedan finns länkar till debattartikel, till rapporten och till Kommunföbundets kommentar.
  • Aktiviteter inom aktivitetsersättningen

    Den 1 januari 2003 infördes nya regler om sjuk- och aktivitetsersättning och Riksförsäkringsverket följer i denna rapport upp aktiviteterna och försäkringskassornas insatser.
  • Kvalificerad yrkesutbildning leder till jobb

    Titel:Erfarenheter av utbildningsreformen Kvalificerad yrkesutbildning: ett arbetsmarknadsperpektiv.
    Mats Lindell.
    Av de omkring 6 100 som fram till och med år 2001 avslutat en Kvalificerad yrkesutbildning (KY), hade drygt 8 av 10 antingen fått en anställning eller startat ett eget företag. Av dessa var 80 % verksamma inom det område de blivit utbildade för. Detta visar en rapport från IFAU.
  • Statistiska metoder förbättrar val av arbetsmarknadspolitiska program utan att höja kostnaderna

    Titel:Assisted Programme Selection – International Experiences and Potential Benefits for Switzerland.
    Markus Fröhlich, Michael Lechner och Heidi Steiger.
    En ny IFAU-rapport visar hur statistisk analys kan användas för att varje arbetssökande ska finna det arbetsmarknadspolitiska program som med störst sannolikhet leder till jobb. Metoden har använts på schweiziska arbetssökanden och har gett positiva resultat. Metoden bör vara användbar även i Sverige eftersom villkoren liknar dem i Sverige.
  • Arbetsgivare – en nyckelfaktor vid arbetsmarknadsutbildningar?

    Titel:Vikten av arbetsgivarkontakter: en studie av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen i ljuset av 70-procentsmålet.
    Sara Martinson och Martin Lundin.
    Rapporten tar upp att utbildningar med hög måluppfyllelse kännetecknas av att arbetsgivare funnits med på idéstadiet och dragit upp riktlinjerna för kursen; de är dessutom i högre grad riktade mot yrken där det enligt Ams bristprognoser råder brist på arbetskraft. Arbetsgivare har ofta varit med i såväl planering som genomförandet av arbetsmarknadsutbildningar där många deltagare lyckats få jobb efter avslutad utbildning. Arbetsgivare är inte lika delaktiga i utbildningar där få fått jobb.
  • Avhandling: Lägre inkomster för Kunskapslyftets deltagare jämfört med AMU-utbildade

    Titel:An Evaluation of the Adult Education Initiative Relative Labor Market Training. Svensk titel: En utvärdering av Kunskapslyftet relativt yrkesinriktad Arbetsmarknadsutbildning..
    Anders Stenberg.
    Tanken med Kunskapslyftet var att vuxna med stort behov av utbildning skulle uppmuntras till teoretiska studier. I första hand erbjöds lågutbildade arbetslösa ett års heltidsstudier vid komvux, med bibehållen ersättning motsvarande a-kassan.

    Anders Stenbergs avhandling består av tre artiklar som utvärderar effekten av Kunskapslyftet som pågick från 1997 till 2002.
  • Arbetsmarknadsutbildning 2002

    Syftet med denna undersökning är att kartlägga vilken ställning deltagarna har på arbetsmarknaden sex månader efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Målet med arbetsmarknadsutbildning är att den skall leda till ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För att utbildningen verkligen skall ge avsedd kompetenshöjning för individen är det även viktigt att deltagarna fullföljer utbildningen. Deltagarna skall dessutom helst ha fått arbete inom eller nära det yrkesområde som utbildningen syftade till.
Sida 4 av 4234