Metoder

  • En studie av två försök att med nyskapande insatser lösa sociala problem

    Titel:Innovationsparadoxen: En studie av två försök att med nyskapande insatser lösa sociala problem.
    Verner Denvall och Tabitha Wright-Nielsen.
    Författarna har undersökt två projekt soom arbetat för att skapa integration för kvinnor med invandrar- och flyktingbakgrunder. Syftet har varit att undersöka hur de innovativa insatserna tolkas och omsätts i integrationsarbete, vilken räckvidd och betydelse dessa processer har för målgruppen och hur sådana processer kan förstås i ljuset av ett innovationsperspektiv.
  • Välorganiserat samhälle tog emot de drabbade

    Titel:Lärdomar efter flodvågen och andra allvarliga händelser.
    Socialstyrelsen.
    De drabbade efter flodvågskatastrofen i Asien i december 2004 togs på det stora hela väl omhand i kommuner och landsting. Det visar slutrapporten från det tvååriga regeringsuppdrag som Socialstyrelsen och länsstyrelserna genomfört för att följa upp insatserna i Sverige inom socialtjänstens ansvarsområden. Socialstyrelsen har också följt upp efterfrågan på och tillgängligheten till psykiatrisk vård inom såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri.
  • När den goda viljan inte finns. Om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen

    Titel:När den goda viljan inte finns. Om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen.
    Margareta Regnér.
    Socialtjänstens kontaktfamiljsinsats är ofta nära länkad till frånvarande fäder och umgängesvägran. I diskurserna om den omsorgsgivande fadern och barncentrering kan ensamstående mödrar drabbas av ett litet makt- och handlingsutrymme. Kontaktfamiljsinsatsen kan bidra till emancipation och öka mödrarnas handlingsutrymme. Margareta Regnér,
  • Implementering av en strukturerad intervju (ASI) i missbruksvård och kriminalvård

    Titel:Implementering av en strukturerad intervju (ASI) i missbruksvård och kriminalvård.
    Christer Engström och Bengt-Åke Armelius.
    Artikeln redovisar resultatet från en nationell enkät om implementeringen av Addiction Severity Index (ASI) till 555 anställda i socialtjänsten, kriminalvården och i missbrukarvården som deltagit i en ASI-utbildning mellan år 1996 -2000. Resultatet visar att det är arbetsledare och chefer som alltmer tar initiativet till ASI-utbildningar och att implementeringens villkor skiljer sig åt beroende på var man arbetar. ASI har främst använts i det direkta klientarbetet och i liten utsträckning för uppföljning och utvärdering.1
  • Kontaktfamilj/kontaktperson – omfattning och samband med placering i dygnsvård

    Titel:Kontaktfamilj/kontaktperson – omfattning och samband med placering i dygnsvård.
    Bo Vinnerljung och Eva Franzén.
    Sedan början av 1980-talet har kontaktfamilj/kontaktperson för varje år blivit en allt vanligare barnavårdsinsats. Men kunskapsluckorna är många. I denna studie används nationella register för att undersöka insatsens omfattning i olika åldersgrupper samt samband med placering – och med risk för placering – i dygnsvård.
  • Missbruk bland ungdomar på särskilda ungdomshem – ADAD som verktyg för bedömning och behandling

    Titel:Missbruk bland ungdomar på särskilda ungdomshem – ADAD som verktyg för bedömning och behandling.
    Ninive von Greiff.
    Avsikten med studien är att jämföra olika bedömningar av förekomst och omfattning av missbruk bland ungdomar som placeras på särskilt ungdomshem. Studiens material är hämtat ur data från ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) åren 1997-2001. Resultaten, som visar på stora skillnader mellan olika bedömningar av missbruk, diskuteras med utgångspunkt i problembeskrivningar, förutsättningar för behandling och könsaspekter.
  • Samverkan mellan psykiatri och socialtjänst kring personer med självskadebeteende

    Titel:Att bryta självskadebeteende.
    Anders Bro och Conny Petterson.
    Rapporten beskriver ett exempel på samverkan mellan psykiatrin och socialtjänstens boendestödjare i Umeå. Metodiken som beskrivs utgår från Dialektisk beteendeterapi (DBT).
  • Avhandling: Patientens uppfattning om kur påverkar resultatet av psykoterapin

    Titel:Ideas of cure related to psychotherapy outcome : Young adults in psychoanalytic psychotherapy.
    Björn Philips.
    Patientens föreställningar om vad som ska uppnås i en psykoterapi och på vilket sätt man ska hantera sina problem är avgörande för om terapin ska vara framgångsrik. De inledande samtalen mellan patient och terapeut har därför stor betydelse för att engagera patienten i en behandling som han eller hon kan ha hjälp av. I Björn Philips avhandlingsprojekt studerades föreställningar om kur hos unga vuxna innan de påbörjade psykoanalytisk psykoterapi.
  • Att vara familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

    Titel:Att vara familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson i Östra Norrbotten.
    Benitha Eliasson och Petra Wikström.
    Syftet med undersökningen är att beskriva hur de som är familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner (familjer) i Östra Norrbotten upplever kontakten och mötet med socialtjänsten. Bakgrunden är att socialsekreterarna inom Individ- och familjeomsorgens barn- och familjeenhet har beskrivit att arbetet gentemot dessa grupper inte fungerar tillfredsställande.
  • Fler unga döms till vård inom socialtjänsten

    Titel:Vård för unga lagöverträdare - socialtjänstens insatser.
    Antalet ungdomar som döms till vård inom socialtjänsten ökar, sedan år 1999 med 500 personer. De flesta dömdes för stöld eller misshandel. Det är en stor variation på de insatser som ungdomarna får ta del av och det saknas kunskap om vilka insatser som verkligen fungerar. Det framkommer av en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Vad händer mellan anmälan och beslut angående utredning

    Titel:Att värdera och bedöma- hur objektiv kan man vara?- en studie i socialtjänstens beslut att inleda utredning enligt 11 kap § Socialtjänstlagen för barn som far illa.
    Charlotta Marklund.
    Den här rapporten handlar om vad som karakteriserar denna process, vad som händer på socialkontoret mellan anmälan och beslut angående utredning. Vilka förhållanden har betydelse för hur beslutet i utredningsfrågan blir?
  • Specialintervju förbättrar kontakten mellan klient och socialtjänst

    Titel:Implementering och utvärdering av Addiction severity Index (ASI) i socialtjänsten.
    Christer Engström.
    Under de senaste tio åren har det blivit allt vanligare med en intervjuform kallad Addiction severity index (ASI) inom socialtjänsten. Den upplevs som positiv av klienter med missbruksproblem. Enligt en avhandling vid Umeå universitet tycker de flesta klienter också att relationen med socialarbetarna blir bättre efter intervjun.
  • Kontaktfamilj ur barnens synvinkel

    Titel:Barn i kontaktfamilj– några socialsekreterares syn på insatsen kontaktfamilj ur barnens synvinkel..
    Agneta Nilsson.
    Syftet med rapporten har varit att undersöka hur några socialsekreterare bedömer insatsen kontaktfamilj ur barnens perspektiv samt hur de anser att de tillvaratar barnens perspektiv i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.
  • Rapport: Förbättra krisstödet inom socialtjänsten

    Ulf G Conrah.
    I denna forskningsrapport konstaterar Conrah att krisintervention som metod är satt på undantag i socialtjänsten. Stadsmakternas förväntningar på socialtjänstens krishantering har varit minst sagt ambivalenta. Författaren är doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet och har bl.a. publicerat 5 forskningsrapporter om krishantering 1999-2000 vid FoU-enheten i Västernorrland.
  • Rapport: KOMET FÖR FÖRÄLDRAR

    Knut Sundell, Åsa Kling, Fredrik Livheim & Anna Maunter.
    KOMET är ett föräldraträningsprogram för föräldrar med bråkiga och trotsiga barn. Fokus ligger på att bryta negativa beteendemönster genom att förstärka det som barnet gör bra. I denna rapport beskrivs de föräldrar och barn som deltog i KOMET hösten 2004, totalt 185 familjer, och vad föräldrarna tyckte om programmet.

  • Rapport: En studie av metodfrågor i en utredningslägenhet

    Titel:Att utreda i vardagsmiljö eller "När man skär upp kanellängden…".
    Den här rapporten redovisar en utvärdering av verksamheten i en utredningslägenhet i Botkyrka kommun. Författaren arbetade själv med utredningsverksamheten i lägenheten och förberedde en utvärdering av arbetet genom att låta kollegor inom individ- och familjeomsorgen intervjua både familjer och berörd personal, familjernas socialsekreterare och deras chefer.
  • Att göra dokumentation användbar i behandling

    Titel:MAPS – En metodik för att göra dokumentation användbar i behandling.
    David Öberg.
    Systemet innehåller instrument för att mäta klientens situation vid inskrivning, utskrivning och uppföljning och ett instrument för att mäta vilka resurser vårdgivaren har att möta klienternas behov med.
  • Avhandling: Olika bemötande passar olika klienter

    Titel:Nondirective Counseling: Effects of Short Training and Individual Characteristics of Clients.
    Erik Rautalinko.
    Författaren har undersökt hur olika samtalsfärdigheter bidrar till samarbetsklimatet mellan en professionell hjälpare och en klient. Vidare belyser avhandlingen huruvida och på vilket sätt dessa samtalsfärdigheter kan tränas. Fokus i samtalsträningarna har varit s.k. Reflektivt lyssnande, en humanistisk samtalsmodell som lanserades på 1940-talet och som går ut på att den ge klienten stöd att lösa sina egna problem genom att återberätta vad klienten sagt om sina svårigheter.
  • Rapport: Principer för behandling av drogberoende.

    Titel:Principer för behandling av drogberoende. En forskningsbaserad vägledning.
    Denna rapport är en översättning av Principles of Drug Addiction Treatment, sammanställd av det amerikanska National Institute on Drug Abuse, NIDA. Den utgör en sammanfattning av forskningsresultat om effektiv behandling av drogberoende. Rapporten ges ut av Statens Institutionsstyrelse.
  • Rapport: BBIC utredning ur två perspektiv

    Titel:BBIC utredning ur två perspektiv. Om hur BBIC-projektet påverkar utredningsarbetet inom individ och familjeomsorgen.
    Håkan Nilsson och Ingrid Burman.
    Denna utvärderingsrapport är baserad på erfarenheter av BBIC-projektets första år. Avsikten har varit att dels undersöka hur barns behov beskrivs i utredningar enligt BBIC och hur barn själva kommer till tals och dels att undersöka hur BBIC påverkar socialsekreterarnas arbetsmetoder och förhållningssätt.
Sida 4 av 5345