Krisomhändertagande
-
12 2012 Personer intagna på LVM-institutioner 2011
Titel:12 2012 personer intagna på LVM-institutioner 2011. Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapenär viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare. En sammanställning av DOK inskrivningsintervju.Med hjälp av DOK-systemet samlar SiS årligen in information om de klienter som vårdats på LVM-institutioner. Genom inskrivningsintervjuer dokumenteras bakgrund, livssituation och vårdbehov, och den insamlade kunskapenär viktig för såväl verksamma behandlare som beslutsfattare och forskare. -
Komplicerad återhämtning för överlevande efter katastrofer
Titel:Long-Term Posttraumatic Stress in Survivors from Disasters and Major Accidents.Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988. -
Var går gränsen för kommunens ansvar i en kris?
Titel:Lokal policydesign. Om hur kommuner skapar policy som klargör ansvarsrelationen mellan kommunen och kommunmedborgarna i krissituationer.Vilka grupper som ska prioriteras när ett samhälle drabbas av kris blir tydligt först när krisen är ett faktum. En studie av tre kommuners krishantering visar att praktiska erfarenheter av tidigare kriser präglar policybeslut om hur kommande kriser ska hanteras. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. -
Upplevt livshot påverkar psykisk hälsa – även om man inte varit direkt utsatt
Titel:Disaster and recovery.Känslan av att vara i livsfara kan påverka vår psykiska hälsa negativt under lång tid efter en olycka eller katastrof, även om man inte varit direkt utsatt. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet om drabbades upplevelser och psykiska hälsa efter tsunamikatastrofen. Några enkla frågor i det akuta skedet, också till lindrigt skadade eller oskadda, skulle kunna hjälpa vården att hitta dem som kan behöva extra stöd och uppföljning, menar forskaren Lars Wahlström. -
Förlust av barn svårast att hantera efter tsunamin
Titel:Traumatic Exposure, Bereavement and Recovery among Survivors and Close Relatives after Disasters.Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag. -
Psykisk hälsa och sjukskrivning efter tsunamin
Titel:Psychological Distress and Sick Leave in Swedish Survivors of the 2004 Tsunami. A Comparison With a Population Sample.Artikeln jämför den psykiska ohälsan 2006 mellan tsunamidrabbade och ett matchat urval. De grupper som drabbades värst under katastrofen mådde sämre, medan övriga drabbade låg på jämförbar eller lägre nivå av psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Detta stödjer resultat från nyare forskning som tyder på god återhämtningsförmåga hos dem som utsatts för måttliga påfrestningar under en katastrof. -
Att lämna en värld –om utgångsprocessen från Jehovas vittnen
Titel:Att lämna en värld –om utgångsprocessen från Jehovas vittnen.Vad innebär det att komma till insikt om att allt det man hittills har trott varit sant är en illusion? Hur hanterar man en sådan situation och hur går man vidare? Artikeln behandlar exit-processer hos Jehovas vittnen som tvivlat på sin tro och lämnat organisationen. -
Upplevd livsfara påverkar hälsan även när det inte var så farligt
Titel:Different types of exposure to the 2004 tsunami are associated with different levels of psychological distress and posttraumatic stress.Känslan av att vara i livsfara kan påverka vår psykiska hälsa under lång tid efteråt. Det gäller även om det visar sig att situationen inte var så allvarlig. Några enkla frågor i det akuta skedet vid en katastrof eller olycka, också till dem som blivit lindrigt skadade eller inte skadade alls, skulle kunna hjälpa vården att hitta dem som kan behöva extra stöd och uppföljning. -
Ny studie om överlevande från tsunamin
Titel:The immediate lived experience of the 2004 tsunami disaster by Swedish tourists.Människor som överlevde tsunaminkatastrofen eller förlorade nära och kära i vattenmassorna genomgick en komplex process av trauma, sorg och i bästa fall rehabilitering. Forskare från Karolinska Institutet och Högskolan i norska Stord och Haugesund publicerar nu en studie baserad på djupintervjuer med tsunamins offer. -
Myndigheters krishantering och kriskommunikation
Titel:Kris och lärdom - kriskommunikation från Tjernobyl till tsunamin.Vilken betydelse har erfarenheter från tidigare allvarliga samhällsstörningar för myndigheters krishantering och kriskommunikation? Det är den grundläggande frågan för denna studie. -
Socialt stöd viktigt för traumatiserade flyktingar
Titel:Displaced persons in a postconflict situation in Ethiopia: Mental distress and quality of life in relation to traumatic life events, coping strategy, and social support..Upplevelse av socialt stöd och goda psykologiska strategier för att hantera situationen är viktiga för personer som utsatts för trauma och extrem stress. Det visar psykiatriska studier av flyktingar i läger utanför Addis Abeba. -
Välorganiserat samhälle tog emot de drabbade
Titel:Lärdomar efter flodvågen och andra allvarliga händelser.De drabbade efter flodvågskatastrofen i Asien i december 2004 togs på det stora hela väl omhand i kommuner och landsting. Det visar slutrapporten från det tvååriga regeringsuppdrag som Socialstyrelsen och länsstyrelserna genomfört för att följa upp insatserna i Sverige inom socialtjänstens ansvarsområden. Socialstyrelsen har också följt upp efterfrågan på och tillgängligheten till psykiatrisk vård inom såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri. -
Rapport: Förbättra krisstödet inom socialtjänsten
I denna forskningsrapport konstaterar Conrah att krisintervention som metod är satt på undantag i socialtjänsten. Stadsmakternas förväntningar på socialtjänstens krishantering har varit minst sagt ambivalenta. Författaren är doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet och har bl.a. publicerat 5 forskningsrapporter om krishantering 1999-2000 vid FoU-enheten i Västernorrland.
- Arbeta med socialt arbete (18)
- Etik (13)
- Forskning (12)
- Historia (1)
- Kvalitet & utvärdering (61)
- Metoder (87)
- ASI (7)
- Kontaktperson (13)
- Krisomhändertagande (13)
- Psykoterapi (2)
- Professionfrågor (61)
- Samverkan (18)
- Utbildning (2)
- Övrigt (15)
- Arbetsmarknad (20)
- Barn och ungdom (13)
- Behandlingsverksamheter mm (7)
- Bostad (3)
- Droger och beroenden (7)
- Ekonomi (3)
- Funktionshinder (67)
- Idébaserat och frivilligt socialt arbete (46)
- Kriminalitet (62)
- Kvinna – man (60)
- Migration (42)
- Psykiatri (6)
- Socialpolitik (87)
- Socialt arbete och hälsa (7)
- Socialtjänsten (34)
- Äldre (94)
Copyright SocialVetenskap 2012
ADHD, DAMP, ADD Alkohol Anhöriga Arbete med familjer Arbetsmarknad Arbetsmarknadsåtgärder Autism o asperger Barn Barn och unga Barn och ungdom Barns villkor Behandlingsarbete Biståndsbedömning Boende Demens Depression & manodepressivitet Droger Faktorer bakom sjukfrånvaro Familjerätt Funktionshinder Förebyggande arbete Förskola och skola Försörjningsstöd Föräldraskap Hemlöshet Idébaserat och frivilligt socialt arbete Institutionsplacering Integration Invandrarbakgrund Invandrarkvinnor Kriminalitet Kvalitet & utvärdering Kvinna - man Leva med sjukdom Metoder Migration Narkotika Placerade barn Professionfrågor Psykisk hälsa Psykossjukdomar Rasism och diskriminering Rehabilitering Sex och samlevnad Sexuella övergrepp Självskada och suicid Socialförsäkringssystemet Socialpolitik Socialtjänsten Spelberoende Stress och utbrändhet Ungdomar Utredning och insats Våld i nära relationer Äldre Övrigt