Kvalitet & utvärdering

• Svårt att visa på effekter av en evidensbaserad vård

  Titel:In search of evidence-based practices. Exploring factors influencing evidence-based practice and implementation of clinical practice guidelines.
  Christel Bahtsevani.
  Begreppet evidensbaserad medicin har under de senaste tjugo åren lanserats för att understryka att de metoder som används inom hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska vila på vetenskaplig grund. Sammanfattningsvis visar detta avhandlingsarbete att det är komplicerat men inte omöjligt att påvisa effekter av en evidensbaserad vård, och att implementera evidensbaserade riktlinjer kan vara ett sätt att synliggöra en evidensbaserad vård.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Integrerad utvärdering

  Titel:Projekt Integrerad utvärdering 2001-2006 Uppsala län.
  I Uppsala län har flera kommuner provat att arbeta med Integrerad utvärdering, som fil dr Göran Sandell utvecklat i nära samarbete med socialarbetare i olika kommuner. Modellen har kompletterats med ett datastöd och här studeras implementeringsprocessen.
  • Sammanfattning
  • FoU Uppsala

• Nu kan livskvalitet mätas i ekonomiska termer

  Titel:Quality of Life in Adult Patients with Growth Hormone Deficiency.
  Maria Kołtowska-Häggström.
  Frågan om hur man ska upprätthålla en balans mellan kvalitet och kvantitet inom vården leder ofta till konflikter och frustration. Går förhöjd livskvalitet hos en enskild patient överhuvudtaget att mäta i pengar? Svaret är ja, och nu har dessa metoder ytterligare utvecklats i denna avhandling.
  • Läs mer
  • Abstract
  • Avhandlingen

• Konduktiv pedagogik – mellan evidens och existens?

  Titel:Konduktiv pedagogik – mellan evidens och existens?.
  Ulla Bohlin.
  Artikeln problematiserar evidenstänkandet i behandlingsmetoden konduktiv pedagogik. Dels uppmärksammas de metodologiska begränsningar som finns i många studier av metoden, dels diskuteras att ensidigt fokus på mätbart utfall förbiser väsentliga frågor av mer existentiell natur som ligger utanför evidenssfären men som bör beaktas när arbetssättet värderas. 1 Bakgrund och syfte I Sverige blev konduktiv pedagogik eller Petö-metoden (CE) på 1990-talet bekant via media genom den s.k. Mullbackdebatten. Lars Mullback, själv CP-skadad, visade hur CE på kort tid gjort honom kapabel till aktiviteter som professionell habilitering ansett omöjliga.1 Svensk habiliteringsorganisation angreps, Mullback hävdade att sjukvården underlåtit att introducera metoden och motarbetat den genom att döma ut den som kvacksalveri (Mullback 1997). CP-skadade barn erbjuds behandling av barn- och ungdomshabiliteringens spe- 1
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Hur mäter man god kvalitet i vård och omsorg?

  Titel:Ekonomisering av kvalitet och arbetsförhållanden inom vård, skola och omsorg.
  Ingela Målqvist.
  I rapporten görs ett försök att ekonomisera två begrepp vars innebörd har stor betydelse för hur vård, skola och omsorg fungerar, nämligen verksamhetskvalitet och arbetsförhållanden. Svårigheten är att begrepp som kvalitet och arbetsförhållanden inte enkelt låter sig mätas. Här görs ett försök att utifrån en övergripande definition av begreppet effektivitet hitta tillvägagångssätt för att skapa mått utifrån begreppen kvalitet och arbetsförhållanden.
  • Läs mer
  • Rapporten

• Brukarorienterad utvärdering av verksamhet

  Titel:Brukarorienterad utvärdering av verksamhet inom Göteborgs Stad - Brukarrevision. En utvärderingsrapport från ett pilotprojekt..
  Christina Norman.
  I Göteborgs Stad har man prövat att låta brukare utvärdera verksamheter inom funktionshinderområdet. Denna rapport är en utvärdering av detta pilotprojekt. Syftet med projektet var att öka brukarinflytandet, att få en garanti för kvalitet och en ökad insyn.
  • Läs mer
  • FoU i Väst

• Vetenskaplig kunskap som problem för beslutsfattare och praktiker? Exemplet mässlingsvaccination.

  Titel:Vetenskaplig kunskap som problem för beslutsfattare och praktiker? Exemplet mässlingsvaccination..
  Fredrik Bragesjö och Margareta Hallberg.
  Artikelns syfte är att uppmärksamma problem som beslutsfattare och praktiker kan ställas inför när nya forskningsrön sprids. Problemen diskuteras utifrån de händelser som följde på publiceringen av en vetenskaplig studie som ifrågasatte de väletablerade rutinerna med mässlingsvaccinationer. Fredrik Bragesjö
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Vetenskaplighetens dunkla subjektivitet. Om en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen

  Titel:Vetenskaplighetens dunkla subjektivitet Om en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen.
  Alain Topor.
  Kraven på ett evidensbaserat socialt arbete har ofta hänvisat till det medicinska fältet, något som gör det intressant att undersöka hur Socialstyrelsen och svensk psykiatri tillämpar de egna kraven på evidens. En granskning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt av »schizofrenin« visar att dessa krav används på ett subjektivt sätt, vilket förstärker en ensidig biomedicinsk syn på schizofreni.
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Mot en evidensbaserad praktik? – Om färdriktningen i socialt arbete

  Titel:Mot en evidensbaserad praktik? – Om färdriktningen i socialt arbete.
  Anders Bergmark och Tommy Lundström.
  Under senare år har begreppet evidensbaserad praktik kommit att diskuteras flitigt inom socialt arbete. I den här artikeln analyseras bakgrunden till denna diskussion och de konkreta uttryck den hittills tagit sig i Sverige,
  • Artikeln
  • Socialvetenskaplig tidskrift

• Verksamheter med personligt ombud under vidareutveckling

  Titel:Personligt ombud i Mellansverige - En vägledning inför framtiden 2006:15.
  Nilsson Ingvar.
  Gemensam rapport från fem länsstyrelser i mellansverige angående verksamheten med s k personligt ombud. Denna rapport ger en analys av erfarenheter som gjorts och formulerar tankar kring det fortsatta arbetet. För att få en fördjupad bild av detta relativt nya verksamhetsområde kan du nå ett flertal artiklar i ämnet genom att använda sökordet ”Personligt ombud” i vårt biblioteks sökfunktion.
  • Rapporten (PDF)

• Hur få till stånd ett bra dokumentations och utvärderingsarbete?

  Titel:Vilja, kunna, förstå: om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten.
  Karin Alexanderson.
  Avhandling från Örebro universitet, institurionen för socialvetenskap. Analys av vad som är främjande respektive hämmande faktorer för att få till stånd systematisk dokumentation, uppföljning och utvärdering inom individ och familjeomsorgen. Länk till abstract nedan.
  • Läs mer
  • Avhandlingen

• Socialtjänstens vård- och behandlingsinsinatser för unga – kartläggning och granskning i Västernorrlands län

  Gunilla Westerdahl.
  Länsstyrelsen i Västernorrland har kartlagt socialtjänstens arbete med utsatta ungdomar genom att inhämta statistik från länets samtliga kommuner samt genom att granska specifika akter i två kommuner
  • Rapporten

• Children looked after and their right to participation in accordance with the UN Convention on the Rights of the Child, article 12

  Per Gunnar Edebalk.
  Utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen som berör hur barnet får möjlighet att delta i beslutsfattande och planering vid familjehemsplaceringar. Bygger bl a på intervjuer med barn och socialarbetare. Publicerad genom Socialhögskolan, Lunds universitet, working paper serie.
  • Rapporten (PDF)
  • Socialhögskolan

• Socialtjänst och högskola i samverkan

  Bengt G Eriksson och Marit Grönberg Eskel.
  Behovet av att utveckla former för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom socialtjänsten har särskilt tydliggjorts under senare år. Med detta syfte har en formaliserad samverkan mellan socialtjänsten och högskolor/universitet organiserats på några platser i landet, med stöd av statliga medel. I denna rapport redovisas en utvärdering av en sådan verksamhet – Adela-projektet i Jönköpings län.
  • Rapporten
  • FoU Välfärd Värmland

• Rapport: LSS-handläggare granskar varandra

  Titel:LSS-handläggare granskar varandra - en metod för kvalitetsarbete i praktiken.
  ;;;Gough, R.
  Den 1 juli 2005 infördes nya bestämmelser om kvalitet och dokumentation i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I enlighet med dessa bestämmelser skall dokumentationen vara av god kvalitet samt systematiskt och fortlöpande följas upp. Samtliga LSS-handläggare i Kalmar län har tillsammans med forskare på Fokus utvecklat en metod för detta. Sedan år 2002 arbetar handläggarna med kollegiala aktgranskningar och i ett nätverk för erfarenhetsutbyte/fortbildning i dialog med varandra och handledare.
  • Läs mer
  • Beställ

• Rapport: utvärdering av familjecentralen Kärnhuset i Vetlanda

  Sofia Enell.
  Denna utvärdering syftade till att undersöka på vilket sätt samverkan har uppnåtts på familjecentralen Kärnhuset i Vetlanda.
  • Läs mer
  • Rapport (pdf)

• Rapport: Strukturkvalitet inom socialtjänsten i Västmanland 2000-2003

  Bo Engström.
  FoU Västmanland har gjort en genomgång och sammanställning av officiell statistik för socialtjänsten i Västmanlands kommuner. Arbetet omfattar hela socialtjänsten och en fyraårsperiod; från år 2000 till år 2003.
  • Läs mer
  • Rapport (pdf)

• Utveckling av lokala välfärdsbokslut — En modell för styrning och uppföljning

  I rapporten presenteras basindikatorer för uppföljning och styrning, som är kopplade till folkhälsomålen och utgår från de områden som kommunen ansvarar för. Erfarenheter från tre kommuner som arbetat med välfärdsbokslut presenteras.
  • Läs mer
  • Rapport (pdf)

• Rapport: Verktyg för strukturerad dokumentation och utvärdering

  Titel:DUR-projektet i Göteborgs stad.
  Lena Larsson.
  DUR-projektet har genomförts i Göteborg för att utarbeta ett instrument för dokumentation och uppföljning/utvärdering inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg och flyktingverksamhet. I denna rapport beskrivs instrumenten och man utvärderar arbetet med dem.
  • Rapporten
  • FoU Väst

• Rapport: Utvärdering och kunskapsbildning på socialkontor

  Titel:Mellan relation och resultat- utvärdering och kunskapsbildning på socialkontor.
  Anders Törnquist.
  Realtion och resultat är två poler i det sociala arbetet. Socialarbetarutbildningen i Sverige lägger tonvikten på relationens betydelse och detta styr ofta vad som uppfattas som meningsfullt. Tillsammans med synen på utvärdering och kunskapsbildning och de organisatoriska förutsättningarna skapar dessa föreställningar grunden för det sociala arbetes meningsfullhet. Raporten kan ses som en kunskapsöversikt över de senaste årens diskussioner i Sverige och är framtagen inom Socialstyrelsens projekt för ett Nationellt stöd till kunskapsutveckling inom soicaltjänsten.
  • Läs mer
  • Beställ