Kvalitet & utvärdering

  • En studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer

    Titel:Mellan löften om särart och krav på evidens: En studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer.
    Ulf Hammare.
    Syftet med denna studie var att fokusera på frågor om kunskap för det sociala arbetet. Skiljer sig uppfattningarna i de olika sektorerna sig åt? På vilket sätt kan ideell sektors anställda och den verksamhet man bedriver sägas motsvara förväntningar om att bidra till ökad mångfald?

  • Kartläggning av skolkuratorers arbetssituation

    Titel:Kartläggning skolkuratorer.
    Stina Andersson.
    Skolkuratorerna upplever att arbetet är akutstyrt i stor  utsträckning och många kan inte utföra sina arbetsuppgifter enligt den planering som görs. Man upplever även att det är svårt att leva upp till lagens intentioner om att alla elever ska ha tillgång till en skolkurator, detta ska ses i ljuset av att var tredje anser att skolan fått minskade resurser det senaste året samtidigt som elevernas problematik också ökat.

  • Klagomål och lex Sarah hjälper inte äldre att få god omsorg

    Titel:Klagomålshantering och lex Sarah-rapportering i äldreomsorgen. En institutionell etnografisk studie..
    Inger Kjellberg.
    Brukarnas klagomål och lex Sarah-rapporter har liten betydelse för äldre som har hemtjänst och bor på äldreboende. Förbättringar för äldre till följd av klagomål och lex Sarah-rapporter är svåra att upptäcka. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

  • Utvärdera kvalitet i socialt arbete

    Titel:The evaluation of quality in social-work practice.
    Björn Blom och Stefan Morén.
    Artikeln beskriver och diskuterar begreppet kvalitet och utvärdering av socialt arbete. Av särskilt intresse är skillnaden mellan kvaliteten på tjänster och livskvalitet och vikten av att balansera aktörernas olika intressen för att göra en bra bedömning av kvalitet i arbetet.

  • Öppna jämförelser: Ett styrmedel i tiden eller Hur kunde det bli så här?

    Titel:Öppna jämförelser: Ett styrmedel i tiden eller Hur kunde det bli så här?.
    Lena Lindgren, Maria Ottosson och Osvaldo Sala.
    I denna rapport undersöks och analyseras öppna jämförelser med avseende på systemets logik och rimlighet i förhållande till befintlig forskning om kvalitetsmätningar, vilka samvariationer som finns mellan de indikatorer som systemet är uppbyggt kring, om och hur öppna jämförelser används för ledning och styrning i några GR-kommuner, hur centrala aktörer i sammanhanget tänker sig att öppna jämförelser ska användas av brukare. Mot bakgrund av rapportens undersökningar och resonemang i dessa frågor förs också avslutningsvis en diskussion kring hur verksamhetsledare och politiker kan och bör förhålla sig till information av det slag som öppna jämförelser erbjuder.

  • Från krisande organisation till ”krisorganisation”

    Titel:Från krisande organisation till ”krisorganisation” – Kvalité i socialt barnavårdsarbete genom ökad personalstabilitet.
    Anna-Lena Lindquist.
    Åtta kommunerna i Uppsala län har i ett projekt tillsammans med Regionförbundet i länet försökt komma åt problemet med hög personalomsättning bland barnavårdshandläggare, ett problem som delas med många andra svenska kommuner. Utvärderingen av projektet är gjord av docent Anna-Lena Lindquist som i boken även gör en analys av problematiken och en historisk beskrivning av hur olika förhållanden kan ha påverkat utvecklingen av barnavårdshandläggning till att bli ett ingångs- och genomgångsyrke. Första fasen av projektet beskrivs i boken Att bygga kompetens för kvalificerade utredningar av barn och unga – en analys av situationen i sju kommuner i Uppsala län för personalförsörjning av utredande socialsekreterare (2010).

  • Korttidsplats – vårdform som söker sitt innehåll

    Titel:Korttidsplats - vårdform som söker sitt innehåll..
    Bettina Meinow, Sven Erik Wånell, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
    Denna studie redovisar resultaten från en randomiserad studie på Södermalm, där en grupp som sökt men fått avslag på korttidsplats efter sjukhusvård lottades att få en korttidsvistelse medan kontrollgruppen fick de biståndsbedömda insatserna i hemmet. Studien innehåller också en översikt av den förhållandevis begränsade kunskap som finns om korttidsvården.

  • Salutogent synsätt i handläggningsprocessen

    Titel:Salutogent synsätt i handläggningsprocessen En studie av biståndshandläggningen i Södertälje kommun.
    Palle Storm & Åsa Pettersson.
    I rapporten presenteras resultat från ett projekt som syftade till att kartlägga nuläget i processen kring biståndshandläggning med äldre personer. Syftet var också att analysera handläggningarna utifrån ett salutogent perspektiv samt att föreslå förbättringsområden.

  • Klass och kön i rysk välfärdspolitik: det sovjetiska arvet och nutida utmaningar

    Titel:Class and gender in Russian welfare policies : Soviet legacies and contemporary challenges.
    Elena Iarskaia-Smirnova.
    Det övergripande syftet med denna avhandling är att utforska könad och klassad natur i socialt arbete och social välfärd i Ryssland för att visa hur socialpolitiken kan vara en del av och förstärka marginalisering. Den övergripande frågeställningen är på vilka sätt klass och kön konstrueras i Rysslands sociala arbete och välfärdspolitik genom lagar och samtida utmaningar Dessutom, vilka aktörer bidrar till bildandet av det sociala arbetets värderingar och hur påverkar dessa värdesystem klienternas aktörskap?

  • Socialtjänstens ansvar för brottsoffer

    Titel:The Emergence of the Crime Victim in the Swedish Social Services Act.
    Carina Ljungwald.
    För nästan exakt tio år sedan kompletterades socialtjänstlagen med en särskild bestämmelse om socialtjänstens ansvar för brottsoffer. Studien bygger på en analys av förarbeten till lagstiftningen, såsom propositioner, utredningar, och remissvar. Carina Ljungwald har också gjort fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare. I avhandlingen visar hon att regleringen både upprepar och undergräver redan existerande bestämmelser i socialtjänstlagen.

  • FoU – i takt med tid och omvärld?2

    Titel:FoU - i takt med tid och omvärld? Om FoU i Väst/GR:s roll och betydelse för utveckling av evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården, FoU-rapport 4:2011.
    Annika Hallén Hemb och Björn Trägårdh.
    Studien är skriven på uppdrag av SKL och handlar om vad FOU i Väst/GR har gjort för att utveckla riskbruksarbetet samt missbruk- och beroendevården inom Göteborgsregionen. Studien vänder sig till de som är intresserade av utvecklingsprojekt inom missbruks- och beroendevården.

  • Hur används brukarundersökningar?

    Titel:Hur används brukarundersökningar? En översikt av forskningen och perspektiv på kunskapsöversikter. FoU-rapport 3:2011.
    Lena Lindgren.
    Brukarundersökningar är ett uppföljningsinstrument som kommit att bli en allt viktigare del i styrningen av offentlig verksamhet. Ett av studiens syften är att ge en så heltäckande kunskapsöversikt som möjligt av kunskapsläget vad gäller brukarundersökningens användning och nytta.

  • Möjligheternas hus – en fallstudie

    Titel:Möjligheternas hus. En fallstudie av en sysselsättnings- och rehabiliteringsverksamhet för personer dömda till rättspsykiatrisk vård. FoU-rapport 2:2011.
    Malin Albrektsson och Rafael Lindqvist.
    Möjligheternas hus är en sysselsättnings- och rehabiliteringsverksamhet för personer dömda till rättspsykiatrisk vård. Projektet startade under 2008 och pågick i tre år. Tanken var att verksamheten skulle vara ett led i den återanpassning som är målet med den rättspsykiatriska vården. Intervjuer med brukare visar att de uppskattar aktiviteterna på Möjligheternas hus och att de ser dessa som ett första steg mot ett normaliserat liv.

  • Kollegialt lärande som metod för kvalitetsutveckling

    Titel:Kollegialt lärande som metod för kvalitetsutveckling - Ärendegranskning i äldreomsorgen, Jönköpings län.
    Birgitta Larsson, Gudrun Thorstensson, Bo Malmberg, Karin Renblad.
    Ärendehandläggning har en nyckelroll i socialtjänsten då resultat från utredningarna ligger till grund för vilka insatser som ges till människor som av olika skäl behöver stöd, hjälp och omsorg. Vissa uppgifter skall finnas och vissa uppgifter bör finnas tillgängliga i ärendehandlingarna. I denna undersökning studeras i vilken utsträckning sådana viktiga uppgifter finns eller saknas i ett urval handlingar från äldreomsorgen i kommuner i Jönköpings län.

  • Vad ger utvärderingsverkstäder?

    Titel:Verkstäder för utvärdering i välfärdsverksamheter - erfarenheter från några svenska FoU-enheter och högskolor..
    Elisabeth Beijer, Bengt G Eriksson, Jennifer Greene, Kari Jess, Ove Karlsson Ves.
    I rapporten konstaterar författarna att kunskap om hur man gör utvärderingar verkar förmedlas genom utvärderingsverkstäderna. Det är däremot mera tveksamt huruvida de också ger kunskap på organisationsnivå om hur man utvärderar välfärdsarbete och – i än högre grad – i vilken omfattning de bidrar till att skapa lärande organisationer, dvs. organisationer som förmår bygga upp en systematisk och varaktig kapacitet för utvärdering.

  • Effektutvärderingar i doktorsavhandlingar

    Titel:Effektutvärderingar i doktorsavhandlingar.
    Socialstyrelsen.
    I denna rapport beskrivs i vilken omfattning som doktorander från sju vetenskapliga discipliner forskat om sociala interventioners effekter. Doktorsavhandlingar utgör en viktig del av dessa discipliners vetenskapliga produktion och i deras utbildning av forskare. Studien granskar 1 402 avhandlingar i folkhälsovetenskap, kriminologi, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi som publicerades under perioden 1997–2006.

  • Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete

    Titel:Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete.
    Andreas Liljegren och Karolina Parding.
    Styrningen av professionellt arbete har förändrats, bland annat har dokumenterad kunskap – evidensbasering – kommit att bli ett ledord i många organisationer där välfärdsprofessionella verkar, detta inte minst i socionomernas arbetsvardag. Denna artikel diskuterar mötet mellan två logiker för styrningen av professionellt arbete – yrkesoch organisationsprofessionalism.

  • Strukturerade intervjuer som underlag för utvärdering och forskning – några metodologiska aspekter

    Titel:Strukturerade intervjuer som underlag för utvärdering och forskning – några metodologiska aspekter.
    Mikael Dahlberg och Mats Anderberg.
    Strukturerade intervjuer har fått en ökad användning inom socialt arbete. Den här artikeln beskriver hur en strukturerad intervju kan utgöra underlag för att lokalt utvärdera om klienter inom missbrukarvården får sina hjälpbehov tillgodosedda under behandlingstiden. Ett antal metodologiska frågor lyfts fram och diskuteras.

  • Repressalier mot kritiker i offentliga organisationer

    Titel:Repressalier mot kritiker i offentliga organisationer.
    Ulla-Carin Hedin och Sven-Axel Månsson.
    I USA och andra anglosaxiska länder har en omfattande forskning kring fenomenet »whistleblowing« vuxit fram. Begreppet syftar på när anställda för fram kritik mot företeelser på sin arbetsplats t. ex. avslöjar interna missförhållanden som slarv i behandling av patienter/klienter, felaktiga produkter, maktövergrepp eller korruption. I Sverige har sådana studier hittills varit sällsynta. I denna artikel redovisas resultaten från en nyligen genomförd studie av kritikerprocesser och konflikter kring kritiker inom svenska human service organisationer som socialtjänsten, skolan och sjukvården.

  • Evidence-based social work på svenska – att sammanställa systematiska kunskapsöversikter

    Titel:Evidence-based social work på svenska – att sammanställa systematiska kunskapsöversikter.
    Margareta Hydén.
    Den systematiska kunskapsöversikten intar en central roll inom det evidensbaserade arbetet. För att kunna vara relevanta för praktiken kan dessa översikter inte låta sig nöja med att besvara frågor om vilka metoder som är verksamma – de måste även kunna besvara frågor om var, när och hur de är verksamma, samt vilken mening socialarbetare och brukare tillskriver dem.
Sida 1 av 3123




 

Copyright SocialVetenskap 2012

ADHD, DAMP, ADD Alkohol Anhöriga Arbete med familjer Arbetsmarknad Arbetsmarknadsåtgärder Autism o asperger Barn Barn och unga Barn och ungdom Barns villkor Behandlingsarbete Biståndsbedömning Boende Demens Depression & manodepressivitet Droger Faktorer bakom sjukfrånvaro Familjerätt Funktionshinder Förebyggande arbete Förskola och skola Försörjningsstöd Föräldraskap Hemlöshet Idébaserat och frivilligt socialt arbete Institutionsplacering Integration Invandrarbakgrund Invandrarkvinnor Kriminalitet Kvalitet & utvärdering Kvinna - man Leva med sjukdom Metoder Migration Narkotika Placerade barn Professionfrågor Psykisk hälsa Psykossjukdomar Rasism och diskriminering Rehabilitering Sex och samlevnad Sexuella övergrepp Självskada och suicid Socialförsäkringssystemet Socialpolitik Socialtjänsten Spelberoende Stress och utbrändhet Ungdomar Utredning och insats Våld i nära relationer Äldre Övrigt