Demens

  • Hur kronisk stress ökar demensrisken

    Titel:Accelererar stress steroider Alzheimers sjukdom? Effekter av kroniskt förhöjda allopregnanolonnivåer i transgena AD modeller..
    Sara K. Bengtsson.
    Det faktum att kronisk stress ökar risken för demens kan bero på höjda nivåer av stress-steroider, i hjärnan, skriver Sara K. Bengtsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 22 mars.
  • Kombinationsprogram för anhöriga ger god effekt visar forskning

    Titel:Effekter av stöd till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom eller sköra äldre.
    Socialstyrelsen.
    Utbildning, stöd och träning har positiva effekter på anhöriga och personer med demensjukdom, visar ny forskning. En kombination av utbildning, psykosocialt stöd och olika typer av färdighetsträning har positiva effekter både för anhöriga och för äldre personer med demenssjukdom, visar ny forskning från Socialstyrelsen.
  • Utvecklingen av stöd till anhöriga för personer med demenssjukdom i Karlstads kommun

    Titel:Utvecklingen av stöd till anhöriga för personer med demenssjukdom i Karlstads kommun.
    Victoria Lönnfjord, Kristina Wennstam och Eva Karlsson.
    Anhörigstöd i Karlstads kommun är en verksamhet som har funnits sedan december 1999. Sedan 2003 har samma personal, en anhörigkonsulent och en demenssjuksköterska, varit verksamma med olika uppgifter mot målgruppen anhöriga till personer med demenssjukdom. Det har förekommit en viss strukturerad uppföljning i form av enkla enkäter för de som deltagit i verksamheten. Samtidigt som personalen upplever att de samlat på sig mycket kunskap. Det fanns ett behov av att göra en form av bokslut och att samla all kunskap om verksamheten.
  • Ökad livskvalitet för familjer med demens när deras kunskap tas tillvara

    Titel:Dementia and Public Health – with focus on access to society.
    Aud Johannessen.
    Om personer med demens, deras närstående och övriga vårdare involveras i planeringen ökar livskvaliteten och möjligheten för alla drabbade att delta i samhällslivet. Det visar en ny avhandling vid Nordic School of Public Health NHV. Kunskap som finns hos familjen, vårdpersonal och andra stödpersoner bör tas tillvara när man utvecklar service för personer med demens och deras familjer.
  • Minnet ej att förglömma

    Titel:Minnet ej att förglömma.
    Birgit Häger.
    Karlstads kommuns vård- och omsorgsförvaltning, landstinget i Värmland och vårdcentralen i Vålberg (Legevisitten ) genomförde under åren 2008-2010 ett samverkansprojekt kring tidig upptäckt av demenssjukdom. Projektet riktade sig till personer 75 år och äldre inom vårdcentralen i Vålbergs upptagningsområde. Målsättningarna var att möjliggöra tidig upptäckt av demenssjukdom samt att erbjuda ett tidigt professionellt omhändertagande. Projektet har även haft för avsikt att skapa en samverkansmodell som ska kunna fungera i ordinarie verksamhet och har också bidragit till validering av ett nytt testinstrument för minnessvårigheter inom ramen för en vetenskaplig studie i landstinget i Värmland. Denna rapport redovisar resultatet av den utvärdering som FoU Välfärd Värmland har haft i uppdrag att genomföra av projektet. Utvärderingen har varit processinriktad och formativ. Den grundas främst på kvalitativa intervjuer med projektgruppens medlemmar och deltagare i projektet. Dessutom ingår studier av projektets dokument, inspelade projektgruppsmöten samt statistiskt material insamlat av projektgruppens medlemmar.
  • Utvärdering av ett samverkansprojekt kring tidig upptäckt av demenssjukdom

    Titel:Minnet ej att förglömma - En utvärdering av ett samverkansprojekt, FoU-rapport 2011:2.
    Birgit Häger.
    Projektet riktade sig till personer 75 år och äldre inom vårdcentralen i Vålbergs upptagningsområde. Målsättningarna var att möjliggöra tidig upptäckt av demenssjukdom samt att erbjuda ett tidigt professionellt omhändertagande. Projektet har även haft för avsikt att skapa en samverkansmodell som ska kunna fungera i ordinarie verksamhet och har också bidragit till validering av ett nytt testinstrument för minnessvårigheter inom ramen för en vetenskaplig studie i landstinget i Värmland. Utvärderingen svarar på frågorna: Har projektet uppnått sina mål? Vad har det inneburit för brukarna att delta i projektet? Hur har samverkan fungerat i projektet?
  • Olika strategier vid vård av personer med demens

    Titel:Olika strategier vid vård av personer med demens.
    Ingrid Nilsson Motevasel.
    Denna artikel baseras på en studie som består av observationer och intervjuer med personal vid tre olika vårdboenden för personer med demens. Fyra omsorgsstrategier kunde urskiljas; en rationell, en emotionell, en pedagogisk och en individuell omsorgsstrategi.
  • Erfarenheter av att leva med demenssjukdom

    Titel:När livsvärldens mönster brister: erfarenheter av att leva med demenssjukdom.
    Rune Svanström.
    Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva, tydliggöra och förklara den levda erfarenheten av demenssjukdom. Ett ytterligare syfte är att belysa hur beslutsfattare ser på demenssjuka och deras situation och vilken vård de behöver.
  • Gifta eller sambor löper mindre risk att få demens

    Titel:Association between mid-life marital status and cognitive function in later life: population based cohort study.
    Miia Kivipelto.
    Personer i medelåldern som lever ensamma löper dubbelt så stor risk att utveckla demens och Alzheimers sjukdom senare i livet jämfört med de som är gifta eller sambor. Detta visas i en forskningsstudie ledd av Miia Kivipelto från Karolinska Institutet och presenterad i den ansedda tidskriften British Medical Journal på nätet, bmj.com.
  • Flyttning i demensvård

    Titel:Patterns of and Reasons for Relocation in Dementia Care.
    Britt Marie Horttana, Gerd Ahlström och Gunilla Fahlström.
    Huruvida en demenssjuk som bor på ett boende, men försämras, skall flytta till annan vård-(nivå) är en ständigt aktuell fråga i äldreomsorg. Den första delstudien i ett avhandlingsarbete handlar om mönster och orsaker till flyttning av demenssjuka i särskilt boende under 2002 i hela Örebro län.
  • Demensteam som konsulter för hela vårdkedjan

    Titel:Demensteamet i Gästrikland - en utvärdering.
    Karin Tillberg Mattsson.
    Demensteamet i Gästrikland arbetar konsultativt gentemot kommun- och landstingspersonal efter att man i ett tidigare projekt konstaterat att det konsultativa arbetet gav goda effekter i arbetet med dementa och deras anhöriga. I denna nya utvärdering har teamets insatser kartlagts och centrala egenskaper har beskrivits.
  • Dementa och deras informella vårdgivare i vardagsaktiviteter

    Titel:Supporting persons with dementia and their spouses’ everyday occupations in the home environment.
    Sofia Vikström.
    I denna avhandling har författaren undersökt hur personer med demens och deras informella vårdgivare hanterar vardagsaktiviteter tillsammans. Författaren har också utvärderat en intervention med syfte att uppmuntra det gemensamma engagemanget.
  • Erfarenheter av att leva med demenssjukdom

    Titel:När väven brister och blir skör: Erfarenheter av att leva med demenssjukdom.
    Rune Svanström.
    Denna avhandling fokuserar erfarenheten av att leva med demens. Det finns ingen otvetydig bild av hur det är att leva med demens och få studier har gjorts i de drabbades hem. I avhandlingen undersöks både de som lever ensamma och de som är sammanboende.
  • Yngre personer med demenssjukdom och närstående till dessa personer

    IMS.
    Yngre personer med demenssjukdom och deras närstående är en liten grupp men problemen som uppstår i samband med sjukdomsutvecklingen är svåra. Den drabbade kan ha ansvar för familj och barn samt vara yrkesverksam. Syftet med denna rapport är i första hand att ge kunskap om livssituation och insatser för yngre personer med primär demenssjukdom och deras närstående.
  • Dagverksamhet för demenssjuka

    Titel:Dagverksamhet för demenssjuka i Vingåkers kommun.
    Sara Ohlsson.
    I denna projektrapport redovisas arbetet med att bygga upp och utvärdera en dagverksamhet inom Vingåkers kommun. Projektet har genomförts under två år. Målet var att utveckla en dagvårdverksamhet grundad på aktuell forskning om hur social stimulans och aktivitet kan bidra till att bibehålla förmågor och god livskvalitet för demenssjuka och deras anhöriga.
  • Vad påverkar uppkomst av demens?

    Titel:Psychosocial Factors in Relation to Development of Dementia in Late-life.
    Anita Karp.
    Studien visar att det är betydelsefullt att vara mentalt, socialt och fysisk aktiv under hela livet. Att vara aktiv under barn- och ungdomstiden, den yrkesverksamma tiden och ålderdomen minskar risken för att utveckla demens.
  • Anhörigas erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom i hemmet

    Titel:Ensamhet i tvåsamheten. Anhörigas erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom i hemmet..
    Lena Larsson.
    Denna intervjustudie ingår som en del i ett långsiktigt forsknings och utvecklingsprojekt, (Demensvård i Blekinge, DIBS), som handlar om personer med minnessvårigheter och misstanke om demenssjukdom och deras närstående. Syftet var att undersöka närståendes upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom i hemmet.
  • Individanpassad skriv- och lästräning för personer med demenssjukdom

    Kathrina Nordell.
    Under 2003-2004 genomfördes ett mindre försök med individanpassad skriv- och lästräning för personer med demenssjukdom vid Roknäsgården, Piteå kommun. Övningarna var anpassade till individernas personliga förutsättningar på så sätt att uppgifterna tog hänsyn till tidigare livserfarenheter samt hur långt deras sjukdom hade framskridit. Efter regelbundna övningar, en gång per vecka, visade deltagarna anmärkningsvärda framsteg.
  • Stärk paren i demensvård

    Titel:Exploring ’couplehood’ in dementia, a constructivist theory grounded study.
    Ingrid Hellström.
    Utgångspunkten för studien var att studera de äldre parens vardagsliv i hemmet utifrån kriterier som självständighet, värdighet och livskvalitet. Tidigare studier har gett en mer negativ bild, och mer betonat belastningen på de anhöriga. Svensk vård har ett traditionellt fokus på individen. Men i demensvård, där en make i en parrelation är dement, skulle mycket kunna vinnas på att stödja en fungerande parrelation, istället för att isolera makarna från varandra.
  • Rapport: Kan dokumentation av beteendemässiga symptom vid demenssjukdom förbättra kommunikationen?

    Titel:HAW-schemat - Kan dokumentation av beteendemässiga symptom vid demenssjukdom förbättra kommunikationen mellan sjukvården och kommunen?.
    Jenny Wiman och Magnus Sjögren.
    En pilotstudie som följer patienter vid utskrivning från Högsbo sjukhus i Göteborg till kommunens boende. Kan dokumentation av beteendemässiga symptom vid demenssjukdom förbättra kommunikationen mellan sjukvården och kommunen?
Sida 1 av 212