Boende

  • Korttidsplats – vårdform som söker sitt innehåll

    Titel:Korttidsplats - vårdform som söker sitt innehåll..
    Bettina Meinow, Sven Erik Wånell, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
    Denna studie redovisar resultaten från en randomiserad studie på Södermalm, där en grupp som sökt men fått avslag på korttidsplats efter sjukhusvård lottades att få en korttidsvistelse medan kontrollgruppen fick de biståndsbedömda insatserna i hemmet. Studien innehåller också en översikt av den förhållandevis begränsade kunskap som finns om korttidsvården.
  • Personer med lindrig utvecklingsstörning på serviceboende

    Titel:Ibland kan man ju känna sig som en kameleont. En studie om hur personer med lindrig utvecklingsstörning och personal ser på det stöd som ges på serviceboenden.
    Christine Jonsson och Linnéa Ericson-Wik.
    För arbete inom omsorg riktad till vuxna med utvecklingsstörning är det angeläget att öka kunskapen om hur brukare med lindrig utvecklingsstörning ser på sig själva och på det stöd de får. Det är vidare viktigt att belysa hur personal inom omsorgsverksamhet ser på sig själva, sitt arbete och på brukarna. I denna rapport förenas dessa två perspektiv.
  • Äldres vardag – planerad trygghet eller akut oro?

    Titel:Äldres vardag - planerad trygghet eller akut oro En utvärderingsrapport om förebyggande hembesök i stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Tuve-Säve i Göteborg..
    Kersti Nordell.
    Utvärderingens syfte är att stödja stadsdelarna i deras implementering av satsningen, att öka förståelsen och bidra till kunskapsutveckling kring förebyggande hembesök genom att följa, beskriva och värdera satsningen.
  • Korttidsboende för äldre

    Titel:Kort-tids-boende. En kameleont i äldreomsorgen.
    Peter Westlund.
    Ett kort-tids-boende är förbundet med föreställningen att behoven inte bara är omfattande, utan också övergående och kortvariga. Så är det i princip. I realiteten tycks många korttidsvistelser handla om att man inte vet hur det förehåller sig med behoven – om de är övergående eller inte.
  • Tystnad runt döden i livets slutskede

    Titel:När livsrummet krymper. Vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede.
    Jane Österlind.
    Som främlingar i en obekant kultur, utestängda från det vanliga livet och i ständig väntan på döden. Så beskriver gamla människor sitt liv på äldreboende, enligt en ny doktorsavhandling vid Örebro universitet. Och trots att döendet och döden är starkt närvarande i deras tankar, finns det få möjligheter till samtal om det.
  • Nya perspektiv på våld i särskilda boenden

    Titel:Våld i särskilda boenden för äldre: språk och sociala interaktioner.
    Åsa Sandvide.
    Våld mellan personal och äldre i särskilda boenden bör inte betraktas som isolerade händelser. Det handlar snarare om våldet i relation till det språk som används, till den kultur och det samhälle det uppstår i, men också i relation till den politik som förs, skriver Åsa Sandvide i sin avhandling
  • Flyttning i demensvård

    Titel:Patterns of and Reasons for Relocation in Dementia Care.
    Britt Marie Horttana, Gerd Ahlström och Gunilla Fahlström.
    Huruvida en demenssjuk som bor på ett boende, men försämras, skall flytta till annan vård-(nivå) är en ständigt aktuell fråga i äldreomsorg. Den första delstudien i ett avhandlingsarbete handlar om mönster och orsaker till flyttning av demenssjuka i särskilt boende under 2002 i hela Örebro län.
  • Krävande beteende och arbetsbelastning i äldreomsorg 1993 och 2002

    Titel:Demanding behaviours and workload in elderly care in Sweden: occurrence at two time points within a decade.
    Kirsti Skovdahl, Gunilla Fahlström, Britt-Marie Horttana, Bengt Winblad och Mon.
    Denna studie jämförde förekomst av krävande beteende bland äldre med hemtjänst eller i särskilt boende samt personalens arbetsbelastning i Örebro 1993 och 2002. Resultaten visar att de äldre är en skör grupp och att krävande beteende innebär ansenlig press på personalen.
  • Funktionell förmåga och hälsoproblem hos äldre med kommunal vård och omsorg

    Titel:Older people´s public health care and social services. Functional ability, health complaints, agreement in needs assessment and care satisfaction.
    Staffan Karlsson.
    Avhandlingen hade som övergripande syfte att beskriva och jämföra funktionell förmåga och hälsoproblem hos äldre med kommunal vård och omsorg. Vidare var syftet att undersöka överensstämmelse i behovsbedömning mellan personal och vårdtagare, samt att undersöka tillfredsställelse med vård och hälsorelaterad livskvalitet bland äldre vårdtagare inom kommunal vård och omsorg.
  • Ett hem till mer än namnet – om hem som källa till oberoende och identitet bland äldre med hemtjänst

    Titel:Ett hem till mer än namnet – om hem som källa till oberoende och identitet bland äldre med hemtjänst.
    lars evertsson & stina johansson.
    En grundbult i svensk äldrepolitik är möjligheten att förbli i eget boende. Hemmet betraktas som en viktig resurs för oberoende och samhällsengagemang. Intervjuerna visar dock att hemmet har en djupare innebörd. Hemmet utgör en arena och källa till oberoende och identitet. I artikeln görs gällande, att denna till synes blygsamma perspektivförskjutning – från att se hemmet som resurs till oberoende till att se det som källa för oberoende – har betydande välfärdspolitiska implikationer för hemtjänstens framtida orientering.
  • Reminiscens – En metod i syfte att öka välbefinnandet bland äldre

    Titel:Reminiscens - En metod i syfte att öka välbefinnandet bland äldre som bor inom särskilda boenden.
    Ann-Sofi Larsson.
    Syftet med projektet var att få kunskaper om införandet av minnesmetoden reminiscens kan leda till en meningsfullare tillvaro med såväl ökat välbefinnande som höjd livskvalité för äldre som bor på demensboende respektive äldreboende. Avsikten var också att ge personalen en metod att arbete med.
  • Ökad andel mycket skröpliga äldre

    Titel:Capturing health in the elderly population: Complex health problems, mortality, and allocation of home-help services.
    Bettina Meinow.
    En vanlig föreställning har varit att nya generationer av pensionärer är friskare än tidigare generationer. Detta gäller inte de allra äldsta. Tvärtom har andelen mycket skröpliga personer i åldrarna 77 år och äldre i Sverige ökat markant mellan 1992 och 2002. Det visar en ny avhandling vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
  • Strategier och styrsystem för seniorboende

    Titel:Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden.
    Petter Ahlström.
    I avhandlingen har seniorboendekonceptet med integrerade service-, vård- och omsorgstjänster studerats. Seniorboenden är ett marknadssegment med kraftig tillväxt under 2000-talet.
  • Äldres säkerhet i olika former av äldreomsorg

    Titel:Older people´s safety and security in community care for the elderly : Focusing on fall risk and fall.
    Edit Fonad.
    Det övergripande syftet med denna avhandling var att beskriva olika aspekter på äldres trygghet och säkerhet. I fyra olika delstudier utforskas äldres fall, äldres säkerhet i olika boendeformer och personalens syn på de äldres säkerhet.
  • Äldres boende och flyttningar: Om valmöjligheter och behov

    Lars-Erik Borgegård och Urban Fransson.
    Denna rapport bygger på tre huvudtemata. Det första behandlar det faktum att Sverige får en allt äldre befolkning. Därefter följer en diskussion kring äldres flyttningar från en lokal bostadsmarknad till en annan. Flyttning och kvarboende, dvs de fakta som ger förutsättningar för planering av de boendes önskemål. Det tredje temat handlar om de äldres boende och deras boendeval.
  • Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen

    Titel:Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen. Projektredovisning, resultatutvärdering och lärarhandledning..
    Emanuel Åhlfeldt, Tove Ahner, Cecilia Nygren och Agneta Törnquist.
    Projektet var en utbildningssatsning och syftade till att stärka förutsättningarna för de äldre att bo kvar i det egna hemmet, att öka deras välbefinnande samt möjligheten att klara vardagliga aktiviteter. Utvärderingen visar att de äldres hälsorelaterade livskvalitet har förbättrats inom hälsodimensionerna rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet.
  • Nya rön om boende och hälsa bland de allra äldsta

    För första gången finns nu vetenskapligt underlag för planering av bättre bostäder för äldre, både när det gäller konkreta utformningsdetaljer och bostadens betydelse för hälsan på äldre dagar i ett bredare perspektiv. En forskargrupp vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet publicerar nu, tillsammans med forskare i ytterligare fyra länder, ett tiotal delstudier där nya rön om boende och hälsa bland de allra äldsta presenteras.
  • Kvaliteten i äldreomsorgen ansträngd

    Titel:Vård och omsorg om äldre - Lägesrapport 2006.
    Socialstyrelsen.
    Omställningen av äldreomsorgen fortgår i kommunerna, konstaterar Socialstyrelsen. Det betyder att allt fler äldre och sjukare äldre får hjälp hemma och att allt färre personer bor i äldreboende. De som flyttar till äldreboenden gör det dessutom senare i livet, vilket betyder ökade vårdbehov på äldreboendena. Denna utveckling ställer ökade krav på hela äldreomsorgen, och kommunerna måste se till att personalen har tillräcklig utbildning för att ge en god vård och omsorg.
  • Kvarboende eller flyttning på äldre dagar

    Titel:Kvarboende eller flyttning på äldre dagar – en kunskapsöversikt.
    Kristina Larsson.
    Syftet med denna rapport är att sammanställa aktuell kunskap om de äldres boende i vid bemärkelse, både i ordinärt och särskilt boende. Syftet är också att beskriva faktorer som leder till flyttning respektive kvarboende på äldre dagar. Äldre personers faktiska möjlighet att bo kvar påverkas av en mängd faktorer som hälsa, familjeförhållanden, ekonomi samt bostädernas tillgänglighet för dem med funktionsnedsättning.
  • Flytt till särskilt boende

    Titel:Beviljad ansökan. Om flyttningar till särskilt boende.
    Peter Westlund och Agneta Persson.
    Denna rapport baseras på 659 flyttningar till särskilt boende i elva kommuner. Viktiga frågor som söker sitt svar är 1) på vilka grunder handläggare beviljar en ansökan, 2) hur länge de äldre vistas i särskilda boenden och 3) hur de särskilda boenden bör anpassas med hänsyn till behoven hos dem som flyttar in, men också vad som kan göras för att möjliggöra fortsatt kvarboende.
Sida 1 av 212