Biståndsbedömning

  • Korttidsplats – vårdform som söker sitt innehåll

    Titel:Korttidsplats - vårdform som söker sitt innehåll..
    Bettina Meinow, Sven Erik Wånell, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
    Denna studie redovisar resultaten från en randomiserad studie på Södermalm, där en grupp som sökt men fått avslag på korttidsplats efter sjukhusvård lottades att få en korttidsvistelse medan kontrollgruppen fick de biståndsbedömda insatserna i hemmet. Studien innehåller också en översikt av den förhållandevis begränsade kunskap som finns om korttidsvården.
  • Kollegialt lärande som metod för kvalitetsutveckling

    Titel:Kollegialt lärande som metod för kvalitetsutveckling - Ärendegranskning i äldreomsorgen, Jönköpings län.
    Birgitta Larsson, Gudrun Thorstensson, Bo Malmberg, Karin Renblad.
    Ärendehandläggning har en nyckelroll i socialtjänsten då resultat från utredningarna ligger till grund för vilka insatser som ges till människor som av olika skäl behöver stöd, hjälp och omsorg. Vissa uppgifter skall finnas och vissa uppgifter bör finnas tillgängliga i ärendehandlingarna. I denna undersökning studeras i vilken utsträckning sådana viktiga uppgifter finns eller saknas i ett urval handlingar från äldreomsorgen i kommuner i Jönköpings län.
  • Utvärdering av test inom projektet kundval i hemtjänsten

    Titel:Utvärdering av test inom projektet kundval i hemtjänsten i Leksands och Rättviks kommun.
    Sara Wolff.
    ÄldreForum har följt och utvärderat ett ”test” inom projektet Kundval inom hemtjänsten i Leksands och Rättviks kommun. Utvärderingen visar att testet resulterade i en tydlighet i gränsen mellan beställare och utförare samt konkreta riktlinjer att förhålla sig till, företrädesvis för beställarfunktionen.
  • Stimulansbidrag LOV – Slutrapport

    153 kommuner har beslutat att införa valfrihetssytem inom äldreomsorgen visar Socialstyrelsens uppföljning. 68 av dessa kommuner har idag valfrihetssystem i drift. Det finns ännu inte tillräckligt underlag för att utvärdera om hur systemen påverkar de enskilda personernas faktiska valfrihet och livskvalitet.
  • Förebyggande hembesök hos 75-åringar

    Titel:Förebyggande hembesök. Hälsosamtal med 75-åringar.
    Anita Karp, Sven Erik Wånell, Annika Lagerin, Ing-Britt Rydeman, Helena Sherman.
    Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur förebyggande hembesök kan integreras i det ordinarie arbetet på en husläkarmottagning. Den ska bl.a. belysa om de vägval Stockholms läns landsting gjort är adekvata. Till dessa hör att man valt åldersgruppen 75-åringar, och att man valt att bara erbjuda ett besök. Vidare att man valt att hälsosamtalen ska vara en uppgift för distriktssköterskan.
  • Förebyggande hembesök hos äldre

    Titel:Förebyggande hembesök hos äldre i Gävleborg – en kvalitativ studie med utvärderande ansats.
    Kaj Gustafsson, Inga Michaeli, Karin Tillberg Mattsson.
    I denna rapport presenteras resultatet från en studie av verksamheter med förebyggande hembesök hos äldre i Gävle, Hudiksvall, Ljusdal och Söderhamn. Studien bygger på intervjuer med ”hembesökare” och ledningspersonal från kommun och landsting samt inte minst seniorer som fått förebyggande hembesök.
  • Från ansökan till utförd hemtjänst

    Titel:Från ord till handling. Från ansökan till utförd hemtjänst - en studie på Kungsholmen.
    Eva Norman och Rose-Marie Hedberg.
    I den nationella studien SNAC (Swedish National Study on Ageing and Care) följs äldre personers vård- och omsorgskonsumtion över tid. SNAC ger svar på många frågor kring vilka som har insatser och hur utvecklingen är för den som har vård och omsorg vad gäller funktionsförmåga och insatser. Men vad händer från ansökan till utförande av insatser sett ut ur den äldres eget perspektiv?
  • Förändrad behovsbedömning inom äldreomsorgen

    Titel:Ett steg på vägen mot en förändrad behovsbedömning inom äldreomsorgen.
    Cecilia Berggren & Camilla Söderlind.
    Denna rapport är en undersökning av biståndshandläggares upplevelser av ett nytt kartläggningsinstrument. Rapporten belyser både den förändring och utveckling som skett hos biståndshandläggarna i deras dagliga arbete. Den förändring som skett är att biståndshandläggarna har utvecklat sitt sätt att kartlägga behov och dokumentera. Dock har deras syn på behov, bedömning och beslut inte förändrats.
  • Hemtjänst lever ej upp till lagen

    Titel:Negotiating needs: Processing older persons as home care recipients in gerontological social work practices.
    Anna Olaisson.
    De hjälpbehov som äldre uttrycker när de söker hemtjänst återspeglas inte alltid i de utredningar som görs. En formaliserad och byråkratisk process försvårar en helhetsbedömning, vilket är rakt motsatt socialtjänstlagens intentioner.
  • Utvecklingsprojekt kring biståndsutredning

    Titel:Att ta makten och ansvaret för sin utredning Om ett utvecklingsprojekt kring biståndsutredningen i Västernorrland.
    Eva Rönnbäck.
    Denna rapport är en dokumentation av ett utvecklingsarbete kring biståndshandläggningen inom äldreomsorgen. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen och medvetenheten kring sin roll och uppdrag och målsättningen är att utredningarna ska utgå från ett socialt synsätt där alla behov synliggörs. Ett av resultaten är det kartläggningsinstrument som handläggarna själva utvecklade.
  • Framtidens hemtjänst?

    Titel:Framtidens hemtjänst? Om valfrihet/inflytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller.
    Carina Löfström.
    FoU i Väst/GR har utvärderat den så kallade ”Askimsmodellen” i Göteborg, ett försök som syftade till att ge de äldre ökad valfrihet och större självbestämmande genom ett direkt inflytande över de serviceinsatser de beviljats. Samtidigt ville man tillvarata personalens kompetens och engagemang genom att bland annat specialisera undersköterskornas yrkesroll mot antingen service eller omsorg.
  • Svårt för äldre med hemtjänstinsatser att överblicka sin hjälp

    Titel:Omsorg under förhandling – om tid, behov och kön i en föränderlig hemtjänstverksamhet..
    Katarina Andersson.
    I en uppdelad hemtjänstorganisation pågår ständigt förhandlingar mellan olika aktörer om de äldres omsorgsbehov, vilket får konsekvenser för hur hjälpinsatserna utformas. Biståndsbedömare följer gemensamma riktlinjer som strävar efter kostnadseffektivitet och kommer därmed att i viss mån bortse från tid vid bedömning av hjälpinsatser.
  • Beroende och självständighet i fokus — när äldre personer behöver hjälp i sin vardag

    Titel:To maintain control. Negotiations in the everyday life of older people who can no longer manage on their own..
    Anna Dunér.
    Äldre människor vill känna sig oberoende, anpassar sig efter sin situation och tar hjälp från närstående innan de söker bistånd från äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen styrs biståndshandläggarna snarare av kommunala riktlinjer än de äldres behov och önskemål.
  • Flytt till särskilt boende

    Titel:Beviljad ansökan. Om flyttningar till särskilt boende.
    Peter Westlund och Agneta Persson.
    Denna rapport baseras på 659 flyttningar till särskilt boende i elva kommuner. Viktiga frågor som söker sitt svar är 1) på vilka grunder handläggare beviljar en ansökan, 2) hur länge de äldre vistas i särskilda boenden och 3) hur de särskilda boenden bör anpassas med hänsyn till behoven hos dem som flyttar in, men också vad som kan göras för att möjliggöra fortsatt kvarboende.
  • Delaktighet i biståndsbedömning av äldre personer inför kommunalt bistånd.

    Titel:Participation in needs assessment of older people prior to public home help. Older persons', their family members', and assessing home help officers' experiences..
    Ann-Christin Janlöv.
    Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa äldres upplevelse av att bli i behov av kommunal vård och omsorg och deras familjemedlemmars upplevelser av denna situation. Vidare var syftet att belysa äldres och familjens delaktighet i behovsbedömningsprocessen av de äldre samt deras inflytande i besluten av hemhjälp ur de biståndsbedömda äldres perspektiv, familjemedlemmars och bedömande och externa biståndsbedömares perspektiv.
  • Äldres sociala nätverk avgörande för omsorgsbehovet

    Titel:Äldres omsorgsbehov och närhet till anhöriga.
    Gun Alm Stenflo.
    Rapport från Statistiska centralbyrån som undersöker behovet av omsorg i förhållande till äldres sociala nätverk. Bl a konstateras att barnlösa äldre har mindre chans att få kommunal vård då de inte har understöd när de ansöker om hjälp. Anhöriga är i hög grad engagerade i omsorgen men även genus påverkar erbjuden vård.
  • Projekt med förenklad biståndsbedömning av hemtjänst

    Titel:Man söker inte hjälp i onödan. Utvärdering av ett projekt med förenklad biståndsprövning av hemtjänst i Hägersten och Norrmalm i Stockholm..
    Ingrid Hjalmarson.
    Utvärdering från ettårigt projekt i Stockholms stad där personer över 80 kunde få hemtjänst upp till fyra timmar i månaden med förenklad biståndshandläggning. Konsekvenserna för biståndshandläggarna behandlas bl a. Rapporten är producerad av Stiftelsen äldrecentrum.
  • Nej till särskilt boende – vad händer sen?

    Maria Söderberg.
    Under en ettårsperiod under år 2003/2004 gjordes fyrtiotre avslag på ansökningar om en plats på särskilt boende för äldre i Haninge kommun. På uppdrag av äldreomsorgsförvaltningen i kommunen har konsekvenserna av dessa avslag utvärderats. Uppdraget har resulterat i rapporten Nej till särskilt boende, vad händer sen? och baseras i första hand på intervjuer med de äldre och deras närstående.
  • Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd

    Titel:Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd.
    Gunhild Hammarström och Sandra Torres.
    Denna studie behandlar hur äldre personer i behov av hjälp och stöd i sitt vardagliga liv framställer sin livssituation. Fyra olika förhållningssätt har identifierats utifrån vad de intervjuade berättar om sina funktionsnedsättningar, rumsliga och sociala begränsningar, sociala relationer och socialt stöd samt välbefinnande. Gunhild Hammarström är professor i sociologi vid Uppsala universitet. Sandra Torres är docent i sociologi och forskarassistent vid Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet.
  • Rapport: Vårdplanering – Det Goda Mötet

    Rose-Marie Ring.
    Är du gammal och sjuk och vårdas på sjukhus ska du vårdplaneras! Det innebär att olika yrkesgrupper inom kommun och landsting tillsammans ska planera för din närmaste framtid. Tillsammans med dig. Så är det i teorin. Men hur fungerar det i praktiken? Sker vårdplanering i samförstånd med alla parter? Har brukaren något att säga till om? Har de professionella någon nytta av detta möte?
Sida 1 av 212